Köttproduktion
Köttproduktion är den industri som producerar kött. Detta innefattar alltifrån uppfödning och avel av kreatur till slakt, styckning och beredning.
Uppfödning av djur
Uppfödande av djur med syftet att konsumera köttet som livsmedel förekommer inom en rad djurslag. Djurslag som föds upp i stor skala världen över är framförallt gris, nötkreatur, lamm och fjäderfä, speciellt kyckling. Nötkreatur som föds upp för köttets skull kallas köttdjur.
Avel
Avel är ett sätt att effektivisera köttproduktionen genom att få fram djurraser som växer snabbare, behöver mindre foder och är friskare[1][2] men avel kan också vara ett sätt att försöka få fram djur som har mindre miljöpåverkan[2][3]. Exempel på djuravel för köttproduktion som har fått mycket negativ kritik i media är nötboskapen belgisk blå och broileruppfödning.
Miljöpåverkan
På många håll i världen utgör såväl jordbruk som köttuppfödning ett hot mot den biologiska mångfalden,[4] även om uppfödning av nöt på extensivt bete i hagmarker faktiskt bidrar till den biologiska mångfalden genom att skapa miljöer där flera ovanliga växter och insekter trivs.[5] För att odla mat till djuren krävs stora arealer åkermark. Enligt rapporten Vegan, vegetarian, allätare från Sveriges Lantbruksuniversitet kräver en blandkost 2 300 kvadratmeter per person och år medan den vegetariska kosten endast behöver 1 500 kvadratmeter per person. Minst mark behövs för den veganska kosten som endast kräver 1 000 kvadratmeter åker per person.
Animaliska produkter i olika former kräver mycket mer energi än vegetabilier i produktionsledet. I en amerikansk studie[6] påvisades att:
- USA:s boskapsdjur konsumerar fem gånger så mycket spannmål som den mängd som konsumeras av den amerikanska populationen människor.
- 41 miljoner ton protein i säd blir till 7 miljoner ton animaliskt protein för humankonsumtion.
- I medeltal förbrukas 28 kilokalorier (kcal) fossilt bränsle per kcal animaliskt protein för humankonsumtion. För nötkött och lammkött var förhållandena 54:1 respektive 50:1 kcal protein per fossil energi. Sädesslag kräver ca 3,3 kcal fossilt bränsle för varje kcal vegetabiliskt protein.
- Varje kilo nötkött förbrukar 100 000 liter vatten om man räknar in produktionen av foder. Dock ska tilläggas att en stor andel av detta vatten kommer växterna till del i form av naturligt regn.
- Varje år produceras 7 miljoner ton animaliskt protein i USA. Det ger 75 gram animaliskt protein per capita per dag. Tillsammans med det vegetabiliska proteinet ger det 109 gram protein per capita.
Djuretiska aspekter
Det finns människor som anser att ur ett djurrättsperspektiv kan man inte försvara dödandet av djur för mänsklig konsumtion över huvud taget. Trots att EU haft djurskyddsdirektiv för grisar sedan 1991, är det många länder som inte följer dem (8). Svansar klipps regelmässigt av kultingar, för att de inte ska bita varandra där, när de trängs ihop på liten yta och inte får tillräckligt med strö att sysselsätta sig med (9).
Officiell statistik om köttproduktion
I FAO:s databas publiceras statistik om köttproduktionen i världen under kategorin Production och underkategorin Livestock Primary. I Eurostats databas publiceras statistik om köttproduktionen i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Agricultural products.
Sverige
På Jordbruksverkets webbplats publiceras månatligen statistik om köttproduktion i Sverige i det statistiska meddelandet om animalieproduktion.
Produktionen av kött från storboskap i Sverige har ökat från cirka 70 000 ton per år vid mitten av 1940-talet till som mest cirka 150 000 ton vid mitten av 1960-talet och början av 1980-talet, för att sedan minska till cirka 130 000 ton år 2010. Produktionen av fläskkött har genomgått en större volymförändring. Från cirka 90 000 ton per år vid mitten av 1940-talet har produktionen ökat till som mest cirka 330 000 ton vid mitten av 1980-talet, för att sedan minska till cirka till cirka 260 000 ton år 2010. Den relativt största volymförändringen har dock skett i produktionen av fjäderfäkött, som ökat från cirka 10 000 ton per år vid mitten av 1940-talet till cirka 120 000 ton år 2010.[7]
Se även
Källor
- ^ http://www.vallrum.se/serogris.htm
- ^ [a b] http://www.helsinki.fi/animalscience/svenska/tutkimus.html
- ^ http://www.svenskapig.se/?id=1026
- ^ [1] Livestock's long shadow -- Rapport från FN:s jordbruksorgan FAO (pdf)
- ^ ”Vad görs för att nå miljökvalitetsmålet? - miljömål.se”. www.miljomal.se. http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/13-Ett-rikt-odlingslandskap/vad-gors/. Läst 31 maj 2016.
- ^ ”Pimentel and Pimentel 1996: 79”. http://www.news.cornell.edu/releases/Aug97/livestock.hrs.html.
- ^ Jordbruksverket (2011). Jordbruket i siffror åren 1866-2007. ISBN 91-88264-36-X. http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html
8. http://stud.epsilon.slu.se/7178/ 9. Bo Algers http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5326797
Externa länkar
- Animalieproduktion – Statistik från Jordbruksverket
- Jordbruk – Statistik från Eurostat
- Animalieproduktion – Statistik från FAO
| ||||||||||||||||||||