Kalabaliken i Bender
| Kalabaliken i Bender | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Stora nordiska kriget | |||||||
 Kalabaliken skildrad 1894. | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige
|
 Osmanska riket
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Karl XII (tillfångatagen)
|
Okänd
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 1 000 man, varav 45 i kungens omedelbara närhet | 10 000 man[1] | ||||||
| Förluster | |||||||
| 4 döda 500+ tillfångatagna[1] |
50 döda 100 sårade | ||||||
Kalabaliken i Bender kallas den strid som uppstod den 1 februari 1713 under Karl XII:s vistelse i Varnitsa i närheten av Bender i Osmanska riket (numera Moldavien).
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Efter slaget vid Poltava 1709 flydde Karl XII tillsammans med omkring 1 500 karoliner och ungefär lika många kosacker till Osmanska riket, där de tillbringade en lång tid.
Karl XII levde officiellt i Turkiet som sultanens hedrade gäst och tituleras i Ahmed III:s skrivelser "Den högt lysande bland de stora furstar, som dyrka Jesum, beklädd med präktighet och majestät, ärones och härlighetenes herre". Men gästfriheten blev i längden ansträngande för den turkiska statskassan. De dryga utgifterna för svenskarnas underhåll var också något som storvisirerna – som var mer fientligt inställda till Karl XII – inte försummade att peka på när de försökte få den svenske kungen att resa sin väg. Den fara som från storvisirens sida hotade Karl motvägdes dock oftast av sultanens välvilja. Men under loppet av år 1712 blev faran större än förut då tatarernas khan, som dittills varit Karls vän, gick över på hans fienders sida.[2]
Händelsen[redigera | redigera wikitext]
Den 1 februari 1713 fick turkarna nog av gästerna och försökte med vapentvång förmå kungen och hans entourage att avresa. Karl XII höll tillsammans med ett fyrtiotal karoliner stånd mot cirka 600 turkar innan kungen springande snavade på sina egna sporrar och blev tillfångatagen. "Folksamling" heter på turkiska kalabalık, vilket blivit ett svenskt lånord med betydelsen "förvirring" eller "stor oreda". Livdrabanten Axel Erik Roos utmärkte sig särskilt under kalabaliken och berättelserna säger att han under dagen räddade kungens liv tre gånger.
Försvaret av lägret[redigera | redigera wikitext]
Själva händelsen ägde rum vid orten Varnitsa på Dnjestrs östra strand, cirka 4 kilometer norr om staden Bender, dit kungen hade flyttat med sitt följe i juli 1711. Där lät kungen åt sig uppföra en envåningsbyggnad av sten med ovanligt tjocka murar. Runt omkring "kungshuset" uppfördes efter hand 5 à 6 byggnader för ämbetsmän och baracker för en bataljon om 500 man. Detta byggnadskomplex kallades vanligen "lägret".[3] Beteckningen Karlopolis används också.
Utanför kungshuset byggdes sex pilformade redutter bestående av tunnor med fruset vatten eller grus som skydd mot kulor. Samtliga fönster spikades igen med brädor som endast lämnade små skottgluggar kvar, medan byggnadens väggar var kraftiga nog att stå emot den osmanska arméns gammalmodiga artilleripjäser. Försvararna förlitade sig på flera faktorer för att eventuellt kunna segra: överlägsen utrustning, stark disciplin, mängder av ammunition och fiendens vilja att ta Karl XII och hans män levande. Särskilt det sistnämnda skulle få en avgörande roll, då många turkiska soldater försökte nå fram till den svenska konungen utan att bry sig om hans väl förberedda livgardister. Konungen själv lär ha dödat många turkar under belägringen.
Lista över svenskar som deltog i slaget[redigera | redigera wikitext]
Cirka 45 svenska karoliner antas ha deltagit i försvaret av Bender, men endast 42 namn har bevarats.[4] Axel Sparres personliga kock deltog i slaget där han omkom, men namnet är okänt.
- Konung Karl XII
- General Axel Sparre
- Korpral Daniel Danielsson Dreffling
- Livdrabant Karl Carpelan
- Livdrabant Axel Erik Roos
- Livdrabant Jobst Henrik von Tschammer
- Livdrabant Mathias Wohlberg
- Kammarherre Gustaf Clysendorff †
- Friherre Johan von Palmenberg †
- Kammartjänare Fredrik Krus †
- Kanslisekreterare Carl Didrik Ehrenpreus
- Kanslisekreterare Gustaf Celsing
- Överste Cyprianus Urbanowicz (tillhörande polska armén)
- Premiärlöjtnant Olof Åberg
- Sergeant Karl Magnus Krusell
- Artillerikusk Mårten Paulsson
- Ryttare Jon Berg
- Ryttare Michael Bonde
- Ryttare Peter Gädda
- Ryttare Mårten Frimodig
- Ryttare Olof Kjerström
- Ryttare Måns Palm
- Ryttare Johan Tiugstedt
- Dragon Nils Nordstrand
- Korpral Eric Tillberg
- Menig Henrik Baur
- Menig Bertil Block
- Menig Eric Brun
- Menig Pehr Carlsson
- Menig Per Eneroth
- Menig Adam Flink
- Menig Lars Frimodig
- Menig Anders Frisk
- Menig Peter Holm
- Menig Georg Ludvig
- Menig Fabian Meiss
- Menig Jacob Mårtensson
- Menig Eric Sadman
- Menig Georg Sehman
- Menig Johan Smitt
- Menig Georg Spring
- Menig Georg Sånge
- Menig Sefre Winter
- Matros Olof Bohm
- Axel Sparres kock (namn okänt) †
Populärkultur[redigera | redigera wikitext]
Händelsen var förebild för Mats Arehns film Kalabaliken i Bender (1983). Även på tidigt 1920-tal gjordes en stor spelfilm med scener från kalabaliken. Våren 2007 sattes en komisk föreställning av JuvenalOrden upp på Upsala Stadsteater vid namn En kalabalik i sänder som hade inspirerats av kalabaliken i Bender och tiden därefter.
Striden är grund för musikvideon till det svenska rockbandet Sabatons låt The Royal Guard (engelsk version av deras låt Livgardet) vilken släpptes 9/4 2021.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Liljegren, Bengt (2000). Karl XII: en biografi. Lund: Historiska media. sid. 213. Libris 7776628. ISBN 91-88930-99-8
- ^ Grimberg, Carl. ”137 (Svenska folkets underbara öden / V. Karl XII:s tid från 1710 samt den äldre frihetstiden 1709-1739)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/5/0141.html. Läst 10 april 2021.
- ^ Varnitsa i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- ^ From, Peter (2009). Kalabaliken i Bender: Karl XII:s turkiska äventyr. Lund: Historiska media. sid. 203. Libris 11211675. ISBN 978-91-85507-92-4
| ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||