Kinesiska murens historia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Översikt över de olika sektionerna av den kinesiska muren som uppförts genom historien.

Kinesiska murens historia täcker ett tidspann på ungefär 2 000 år från det att feodalstaterna Qin, Yan och Zhao började bygga nordliga försvarsmurar på slutet av 300-talet f.Kr. fram till Mingdynastins murar som byggdes in på 1600-talet. Ofta tillskrivs Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi (r. 221-210 f.Kr.) som skapare av den kinesiska muren efter att han under Qindynastin utökade och sammankopplade tidigare existerande murar. Det byggdes även murar under Vår- och höstperioden (770-481 f.Kr.), men dessa murar hade ingen koppling till det som senare skulle kallas "Kinesiska muren".

Kinesiska murens syfte var huvudsakligen att skydda Kina från nordliga nomadstammar som Xiongnu, Rong, hunner, mongoler och manchuer och muren var i detta syftet vanligen placerad i gränsområdena mellan Kinas bördiga jord och det nordliga stäpplandskapet. Dock finns det även en del som tyder på att muren på vissa ställen även är byggd för att säkra ockuperat land mer än att bara försvara mot nomader. Muren kan också ha haft som delsyfte att hindra de egna invånarna från att fly från skatter och militära plikter.

Murar före Qindynastin[redigera | redigera wikitext]

Sektioner av den Kinesiska muren byggda före Qindynastin tom 221 f.Kr.

Under Östra Zhoudynastin (770–256 f.Kr.) och framförallt under dess senare del under tiden för De stridande staterna (403-221 f.Kr.) var Kina uppdelad i ett flertal mindre feodalstater som ofta låg i krig med varandra. Under denna period byggde flera av rikena längre och kortare murar. Vissa murar byggdes som försvarsmurar mellan de stridande rikena och andra byggdes som skydd mot nomader. Rikena Qin, Yan och Zhao byggde alla murar i slutet av 300-talet f.Kr. som senare under Qindynastin utgjorde grunden för den "Kinesiska muren". Murarna från denna tid var byggda i antingen sten eller av packad jord.[1][2] Även staterna Chu, Qi och Wei byggde murar under perioden, men deras sträckning låg innanför det territorium som 221 f.Kr. blev Qindynastin, vilket gjorde att de aldrig blev en del av "Kinesiska muren".

Under tiden för kung Zhaoxiang (r. 306-251 f.Kr.) erövrade Qin det närliggande Rong-riket Yiqu (义渠) i väster. För att säkra det erövrade territoriet byggde riket Qin en slingrande mur från Lintao i södra Gansuprovinsen i nordostlig riktning nästan 180 mil upp mot Ordosplatåns östra sida förbi Yulin tills den möter Gula floden i Inre Mongoliet vid Jungar.[3][4][5]. Lämningarna efter denna mur är fragmentariska, vilket kan bero på att den möjligen aldrig var en kontinuerlig mur utan uppdelad i strategiska sektioner. Qinmurens krokiga sträckning följer lokala terrängformationerna såsom sluttningar eller bergskanter. Det har även hittats regelbundna jordhögar i anslutning till muren, tre eller fyra per kilometer från den, som sannolikt var utsiktsposter.[1]

Riket Zhao expanderade sitt territorium under slutet 300-talet f.Kr. under styret av kung Wuling (r. 325-299 f.Kr.) till att också innefatta området norr om Gula flodens norra krök. För att befästa detta territoriet byggdes år 300 f.Kr.[6] två nästan parallella murar i Inre Mongoliet norr om Ordosplatån och norr om Gula floden.[1] Båda går i öst-västlig riktning nästan parallellt öster ut norr om Hohhot.[3][4][5]

År 290 f.Kr.[6], under tiden för kung Zhao (r. 311-279 f.Kr.)[1], byggde staten Yan en öst-västlig mur längs bergskedjan Yan (燕山) för att hålla tillbaka nomaderna. Muren börjar i västra Hebeiprovinsen och passerar ca 150 km nordväst om Peking och fortsätter upp en bit i Inre Mongoliet förbi Chifeng fortsatt in i Liaoningprovinsen förbi Liaodong för att avsluta mot dagens Nordkorea.[3][4][5] Detta var den sista muren som byggdes innan Kina enades 221 f.Kr..

Qindynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Qindynastins mur som byggdes 215 till 206 f.Kr. som brukar anses vara grunden till den Kinesiska muren.[7][5]

Under Qindynastin (221–206 f.Kr.) skapades den mur som i populärhistoria tillskrivs ursprunget till den kinesiska muren, som sedan senare dynastier byggde vidare på. Qingdynastins mur kallas också "Den 10 000 li långa muren" (万里长城)[2].

221 f.Kr[8] hade staten Qin vunnit det inbördeskrig som varat i ett kvarts millennium under tiden för De stridande staterna och enat Kina till ett rike. Qinrikets kung Ying Zheng, utropade sig till kejsare över Qindynastin och tog sig namnet Qin Shi Huangdi.[8] Kejsaren startade flera stora byggnadsprojekt; Han byggde sitt spektakulära mausoleum med tillhörande terrakottaarmé, påbörjade bygget av Epangpalatset och byggde nästan 700 mil[9] vägnät för att koppla samman områdena från de erövrade rikena. Utöver detta byggde han också den 10 000 li långa muren. En "li" (里) var vid den här tiden 415.8 meter[10] så murens namn antyder en längd på dryg 400 mil vilket är i rimlig storleksordning mot dess förmodade sträckning. Arkeologer uppskattar längden på Qindynastins mur till ca 500 mil.[11]

General Meng Tian beordrades 215 f.Kr[12] att driva bort Hunnerna (Rong och Di) från landet söder om Gula floden (Ordos) vilka var ett ständigt återkommande problem för Qindynastin. Under detta fälttåg som pågick till 209 f.Kr[13] byggdes även den nya Qinmuren under ledning av Meng Tian. Gränsmurarna mellan de tidigare stridande staterna monterades även till stor del ner.[9] Den nya muren sträckte sig enligt historikern Sima Qian från Lintao (i södra Gansuprovinsen) till Liaodong (området kring halvön i Liaoningprovinsen).[8]

Han använde naturliga bergsbarriärer för att skapa gränsövergångar där de behövdes. Hela muren stänkte sig mer än 10 000 li från Lintao till Liaodong [14]
gällande Meng Tian för år 215-214 f.Kr
av Sima Qian, Shiji

Basen för Qindynastins mur var de existerande murarna från Qin, Zhao och Yan som renoverades, förlängdes och kopplades samman. Muren bestod huvudsakligen av tre delar; Den första delen gick förmodligen utmed västra delen av Gula floden ungefär längs Ningxias västra gräns mot Inre Mongoliet.[15][5] Den andra sektionen gick i öst-västlig riktning norr om Ordosplatån, och delvis även norr om den tidigare Zhao-muren. Den tredje och östliga delen följde den tidigare Yan-muren eventuellt in i dagens Nordkorea.[12][9][7]

Sannolikt hade Qindynastins mur inte så stora likheter med den mur från Mingdynastin som i dag besöks av turister norr om Peking. Eftersom det inte hittats någon historisk dokumentation om stenbrytning eller stentransporter är det troligt att Qinmuren till stor del bestod av hårt packad jord och annat material som fanns tillgängligt på platsen. Att murarna i norr historiskt har kallats "jorddrake" stöder denna teori. Även de rester av Qindynastins mur som finns i Inre Mongoliet och Ningxia besår av en blandning av jord och sten. Muren var inte heller kontinuerligt utan förband raviner och stup med murar till en sammanhängande försvarslinje.[9]

Handynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Kinesiska muren från Handynastin vid Yumenguan

Handynastins mur, även kallad QinHanmuren[16] är en förlängning och renovering av den tidigare Qindynastins mur och var ca 10 000 km lång,[17] vilket gör Handynastins mur till den längsta av Kinas alla murar genom historien[18].

Ungefärlig dragning av Handynastins mur som byggdes ca 206 f.Kr till 39 e.Kr.

Under inbördeskriget efter Qindynastins fall 206 f.Kr påbörjade Liu Bang renoveringen av den tidigare Qinmuren kring Gula floden för att skydda Kina mot de nu enade och starka nomaderna Xiongnu.[17][19][18] Detta var innan Liu Bang år 202 f.Kr.[20]skapat Handynastin och utropat sig som kejsare Gaozu. Efter ett tungt militärt nederlag mot Xiongnu år 200 f.Kr. tvingades Handynastin gå med på en för Handynastin förnedrande diplomatisk lösning om fred och handel med Xiongnu och murbyggnationen stannade upp.

141 f.Kr. tog kejsare Wudi ("krigskejsaren") makten i Kina som nu var starkt efter 60 år utan krig[17] och kejsare Wudi startade krig med Xiongnu[21]. 127 f.Kr.[17][16][21] var området söder om Gula floden återerövrat och en storskalig återställning av den tidigare muren gjordes.[19][18] Sannolikt var det mer än bara en stor renovering, för det byggdes även nya murar som ersatte den tidigare. Längs med nordgränsen i Hebei och Inre Mongoliet har det hittats murar från kejsare Wudis tid som sannolikt i alla fall delvis ersatte den tidigare Qindynastins mur.[17]

Närbild på strukturen av den Kinesiska muren från Handynastin i Gansuprovinsen

Kejsare Wudi hade farhågor att Xiongnu skulle alliera sig med Qiangstammarna som levde i dagens Tibet, och expanderade därför muren väster ut.[17] 121 f.Kr. var Hexikorridoren i Gansuprovinsen säkrad[21] och en mur byggdes från Yongdeng till Jiuquan[19][21]. En annan anledning till murens expansion västerut var att skydda den nya handelsvägen som senare skulle bli känd under namnet Sidenvägen.[16][18] Tio år senare förlängdes muren upp till Yumenguan och Yangguan utanför Dunhuang[19][18][21] som var den kinesiska civilisationens sista utpost mot väster.[17] Olika källor ger olika tidsangivelser, men sannolikt kring 110-101 f.Kr. förlängdes muren ytterligare till Lop Nor (罗布泊)[19][16][18][21][22][22] vilket är den västligaste punkt som den Kinesika muren nått.

Totalt förlängde kejsare Wudi muren 1 000 km västerut på 20 år[21]. Dessa västliga murar byggdes av packad sand och jord, armerad med gräs med 12 till 15 cm tjocka lager[23]. År 39 e.Kr. gav kejsare Guang Wudi order till General Ma Cheng att bygga ytterligare fyra murar i Henan, Hebei, Shanxi och Shaanxi[16][21] men det är inte helt klarlagt dessa murars exakta sträckning. Överlag är det mycket varierande uppgifter om de exakta positionerna för de olika sektionerna av Handynastins mur.

Det finns nya uppgifter från 2012 som hävdar att QinHanmuren sträckte sig långt in i Xinjiang i väster och även långt upp i Heilongjiang i nordost,[24][25] vilket skulle betyda att muren var betydligt längre än den är beskriven ovan.

Murar byggda under Norra Wei, Norra Qi, Sui, Liao och Jin[redigera | redigera wikitext]

Norra Weidynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Norra Weidynastins mur byggdes ironiskt nog av ett nordligt nomadfolk, för att skydda sig mot ett annat nomadfolk. Efter att den långa Handynastin föll var det många mindre riken och dynastier som kom och gick, och en av de mer stabila var Norra Wei (386-534) som skapades i norra Kina av nomadfolket Xianbei.

Med start år 423 byggdes en ca 1 000 km lång mur från Chicheng (i Hebei drygt 100 km norr om Peking[26]) till Wuyuan (norr om Gula flodens norra krök) som skydd mor Rouranfolket från norr. Denna murs sträckning följde ungefär tidigare Zhaomuren[27][28]. Mellan år 446 till 448 byggdes den inre muren söder om Norra Weis huvudstad Pingcheng (nära dagens Datong) från Gula flodens östra strand, söder om Pingcheng, och sedan nordost till Shanggubergen nordväst om Peking för att ringa in och skydda huvudstaden.[27][28] Den inre muren var byggd av packad jord och var lägre och tunnare än den norra yttre muren[29]. År 484 planerades att bygga ytterligare ca 500 km mur österut till Liaofloden i Liaoningprovinsen[30], men det är inte fastslaget om denna mur förverkligades eller om det bara blev en renovering av tidigare murar. Dock finns det redogörelser från 500-talet som beskriver denna mur, och arkeologer har hittat resterna av en mur som kan dateras till denna period så det finns acceptabla indicier på att denna sträckning av muren har existerat.[27]

Ungefärlig dragning av kinesiska muren byggd under Norra Wei, Norra Qi, Sui och Jindynastin år 423 till 1201

Norra Qidynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Norra Qidynastins mur byggdes mellan år 552 och 564 av Norra Qidynastin[31]. Efter att Norra Weidynastin fallit delades dess territorium mellan Norra Zhoudynastin och Norra Qidynastin och båda var rädda dels för varandra och dels ör nordliga nomader som vid den här tiden var turkar.[31]

Norra Qidynastins murbyggande började år 552[19] med att bygga en försvarsmur i Shanxiprovinsen som ett skydd mot Västra Weidynastin[29]. År 555 var 1 800 000 personer aktiva i murbygget, och 450 km mur byggdes från Juyongpasset norr om Peking västerut till Gula flodens östra strand som skydd mot turkarna från norr[29]. Denna muren var en mix av byggnadstekniker. Ibland jord eller sten från platsen eller uthuggningar i bergen och ibland försvarstorn och posteringar kombinerade med naturliga barriärer[31]. Året efter förlängdes muren till Shanhaiguan vid Bohaibukten[19][31], och i ytterligare 5 år fortsatte dynastin att expandera muren och avslutade år 563/564 med att bygga en mur längs Taihangberget mellan Shanxi och Hebei[19][31].

Suidynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Suidynastins mur började byggas direkt när kejsare Wen år 581 enade Kina och skapade Suidynastin.[31] Till skydd mot turkarna byggdes på bara 20 dagar en mur i nordvästra Shanxiprovinsen[31]. Dock bröt turkarna snabbt genom denna gräns och Suidynastin satte igång att bygga långa murar och stationera tiotusentals soldater vid gränsen[31]. Man renoverade även samma år de östra delarna av murarna som byggdes av Norra Qi och Norra Wei.[32][33]

Vid tre olika tillfällen byggdes senare murar i Ordosregionen. (Ningxia, Shaanxi och Inre Mongoliet). År 585 byggdes 350 km mur av 30 000 man mellan Lingwu till Suide[32] ganska nära där den senare Mingmuren skulle passera.[31] Under år 586 och 587 gjordes ytterligare renovering och utbyggnad av muren men det är oklart exakt vilka sektioner som byddges.[31][32]

Även efterförljande kejsare Yang fortsatte att bygga murar. År 607 sändes 1 000 000 man att bygga mur med start antingen från Yulin i Shaanxi[31][34] eller från Youyu i Shanxi[32] och fortsatte sin sträckning öster ut. Året efter sändes ytterligare 200 000 man för att fortsätta bygga murar i samma område. Denna mur löpte ungefär parallellt med den nuvarande gränsen mellan Shanxi och Inre Mongoliet.[31]

Kejsare Yang påbörjade även en mur från Xining i Qinghaiprovinsen och öster ut, men dess slutpunkt är inte känd.[32]

Liaodynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Liaodynastins mur beskrivs fåordigt i historiska källor att den påbörjades år 908 i Liaoningprovinsen fram till Songhuafloden som skydd mot stäppfolk i Manchuriet.[19][35][36] Uppgifterna är inte entydiga om Liaodynastins murar.

Jindynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Jindynastins mur är byggd till stor del i Inre Mongoliet och till största delen placerad mycket längre norrut jämfört med andra generationer av den kinesiska muren. Muren byggdes från år 1123[36] till 1201[35] och 750 000 man mobiliserades samtidigt för murbygget.[35] Jindynastins murar var mer avancerade än de tidigare och kunde bestå av yttre vallgrav, yttre mur, inre vallgrav och huvudmur. Murarna hade även plattformar på utsidan för beskjutning av fienden och bröstvärn.[35] Jindynastins mur bestod av flera försvarsbarriärer och den innersta låg ca 200 km norr om dagens Peking[26] och den nordligaste sektionen byggdes kring området där dagens Kina, Mongoliet och Rysslands gränser möts.[26][37]

Jindynastins murar var de första som Djingis Khan rundade och forcerade på sin väg mot Peking som föll år 1215[35].

Mingdynastins mur[redigera | redigera wikitext]

Kinesiska muren från Mingdynastin nära Jinshanling

Mingdynastins mur är den mur som normalt förknippas med begreppet "Den kinesiska muren" och mycket stor andel av de murar som finns kvar idag är från Mingdynastin.

Direkt efter att mongolerna var utkörda från Kina och Mingdynastin var etablerad påbörjades renovering i måttlig takt av en del av de tidigare dynastiernas murar längs med norra gränsen.[38] Inledningsvis byggdes inte några seriösa murar utan det byggdes mest befästningar och de befintliga murarna kompletterades med portar och vårdkasetorn.[38] Bitvis byggdes Mingmuren senare längs de tidigare murarna från Norra Qi och Norra Wei.[38] Det tog dock till år 1449 innan renoveringsarbetet kom igång på allvar av de äldre murarna.[39]

Karta över den kinesiska muren från Mingdynastin. De gråa punkterna markerar försvarsgarnisonerna.

Många av Mingdynastins murar var inte av samma solida kvalité som den mur som senare byggdes utanför Peking av tegel och murbruk, utan de var mer i form av barriärer av jord ibland kombinerade med djupa diken. Det var först på slutet av 1500-talet som tegelmurarna som vi känner muren utanför Peking började byggas.[40]

Flera sektioner av Mingmuren förbättrades flera gånger under Mingdynastin. Ett exempel är Juyongpasset, precis norr om Peking, som förstärktes 1368 som en initial åtgärd för att försvara huvudstaden[40]. År 1449 byggdes en fästning vid Juyongpasset[39] och även år 1540 fortsatte byggnationen av pasets försvar[41]. Ett annat exempel är muren kring den viktiga militärstaden Datong. Från år 1399 till 1402 byggdes jordmur mellan Xuanhua och Datong. År 1413 kompletterades denna muren med ett dike.[38] Efter 1484 byggdes ytterligare murar av jordvallar kring Xuanfu (också en viktig militärstad nära dagens Zhangjiakou) och Datong.[38] I början på 1500-talet byggdes 500 km mur vid Xuanfu och Datong som ganska direkt behövde renoveras och förstärkas.[38] På grund av det stigande hotet från den mongoliska ledaren Altan Khan, som skapat ett högkvarter i Hohhot strax norr om Gula flodens norra krök, fortsatte Mingdynastin att bygga murar på 1540-talet nordväst om Peking norr om Datong och Xuanfu [40]. Denna mur var i dubbel barriär och sträckte sig från Gula flodens nordöstra krök i en båge över Datong för att sedan mötas nära Juyongpasset norr om Peking.[40] Även dessa murar var vid denna tiden huvudsakligen jordfästningar[40]. Muren väster om Peking kring Datong förstärktes på 1570-talet med tegel och sten.[40]

År 1471 byggdes från Shenmu i Shaanxi till Yanchi i Ningxia.[38] Efter Mingarmen år 1473 lyckats driva bort mongolerna från Ordos byggdes en mur som sträckte sig 910 km tvärs över det landområde som omsluts av Gula floden söder om Ordos.[40] Denna mur som färdigställdes 1474[41] var i form av en barriär av jord som längs vissa sträckor kombinerades med djupa diken.[40] År 1476 byggdes mur från Shanhaipasset till Yanmenpasset.[38]

År 1550 lyckades Altam Khan rida runt murens östra ändpunkt och plundrade och brände Pekings förstäder.[40] För att täppa till denna lucka i huvudstadens försvar byggdes från år 1569 till 1583[39] en stenmur österut från Juyngpasset kompletterad med 1 200 vakttorn.[40] till Shanhaipasset vid Bohaibukten.[39] Sträckningen kring Peking byggdes delvis på basen av tidigare muren från Norra Qi[42]. Det var under denna tiden som muren i Pekings närhet fick det utseendet som hela den kinesiska muren är känd under. År 1569 till 1572 byggdes 1007 vakttorn längs muren mellan Shanhaipass och Changpin.[38]

De sista 70 åren fram till Mingdynastins fall år 1644 kompletterades jordmurarna med tegel och en del höga och imponerande torn och portar uppfördes.[40]

Tegelmurarna hade bröstvärn och torn fördelade med olika delning beroende på terrängen. Vanligen placerades tornen på 500 meter till 4 kilometers avstånd på synhåll för att kunna kommunicera med varandra med rök eller eldsignaler. Tornen hade olika funktion och kunds vara både bostäder och observationsplatser eller stridsplattformar. I anslutning till muren byggdes även fort och befästningar.[40] För att tillverka tegel till byggnationen uppfördes ugnar ofta i närheten av byggnadsplatsen för muren, men man har hittat tegelstenar i murens västra del som är tillverkade 80 km iväg från byggnadsplatsen. Murbruket varierade men ofta gjort av klibbigt ris.[40]

Det var genom Shanhaipasset som Minggeneralen Wu Sangui på våren år 1644 öppnade portarna genom muren och släppte in den manchuriska armén som därefter störtade Mingdynastin i Slaget om Shanhaiguan och etablerade Qingdynastin.[40]

Mingdynastins nio garnisoner[redigera | redigera wikitext]

Mingdynastins mur var uppdelad i 9 garnisoner, som senare blev 11:[43]

Muren idag[redigera | redigera wikitext]

Kinesiska muren från Mingdynastin vid Jiankou

Av de murar som finns kvar i dag så är sektionerna från Mingdynastin de totaldominerande men det finns här och där kvarlevor från många av de historiska murarna.

Av murarna som byggdes både före och under Qindynastin finns det fortfarande fullt synliga ruiner kvar på vissa håll även om de största delarna är borta. I allt väsentligt så finns det inga kontinuerliga och kompletta murar kvar från denna tid.[44][45][46]

Stora delar av Handynastins mur är mer eller mindre helt borta. Den mest välbevarade delev an Handynastins mur finns i västra Gansuprovinsen utanför Dunhuang och inkluderar 150 km mur och 70 torn och 3 stadsbarriärer. Yumenguan och Yangguan är populära turistmål[18].

I Shanxiprovinsen finns jord och stensträckningar kvar av Norra Qimuren som är mer än 3 meter breda och ca 3,5 meter höga.[31] En annan välbevarad del går från västra sidan av Longquanguan-pass till väster om Xiakou, Jianping, Hebei.[29].

Delar av en Suimur finns kvar i Inre Mongoliet. Det är en massiv jordvall ca 2,5 meter hög som även innehåller försvarstorn. Den är dock hårt eroderad efter 1 500 år av ökensand.[31]

Betydande delar av Jindynastins murar är fortfarande synliga, men bara som en förhöjning i landskapet, men på vissa ställen upp mot två meter hög.[26][35]

Av muren från Mingdynastin är det i dag ca 82% kvar varav bara 8% som är i ursprungligt skick.[24]. Utanför Peking finns det flera sektioner av Mingdynastins anpassade för turistbesök såsom t ex Badaling, Huanghuacheng, Mutianyu, Gubeikou, Jinshanling och Simatai.[47] Övriga delar av Mingmuren är definitivt inte i samma goda skick som sektionerna kring Peking.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Lovell, Julia (2006). ”KAPITEL ETT/Varför murar?”. Den stora muren. Norstedts. Sid. 47-48. ISBN 91-1-301594-x. http://www.bokus.com/bok/9789172638501/den-stora-muren-kinas-historia-under-3000-ar/ 
  2. ^ [a b] ”wanli changcheng 萬里長城 The Great Wall” (på engelska) (html). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Terms/changcheng.html. Läst 30 december 2015. 
  3. ^ [a b c] Lovell, Julia (2006). ”INLEDNING/Vem byggde den kinesiska muren?”. Den stora muren. Norstedts. Sid. 32. ISBN 91-1-301594-x. http://www.bokus.com/bok/9789172638501/den-stora-muren-kinas-historia-under-3000-ar/ 
  4. ^ [a b c] ”Zhou Dynasty 周 (11th. cent.-221 BC)” (på engelska) (html). ChinaKnowledge.de. http://www.chinaknowledge.de/History/Zhou/feudallords.html. Läst 30 december 2015. 
  5. ^ [a b c d e] Portal, Jane (2007). ”THE FRISE OF THE QIN AND THE MILITARY CONQUEST OF THE WARRING STATE” (på engelska). The first Emperor: China's terracotta army. British Museum Press. Sid. 36. ISBN 0714124478. http://www.amazon.com/first-Emperor-Chinas-terracotta-army/dp/0714124478/ref=la_B005USPUYS_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1451537063&sr=1-1 
  6. ^ [a b] Portal, Jane (2007). ”THE FIRST EMPEROR: THE MAKING OF CHINA” (på engelska). The first Emperor: China's terracotta army. British Museum Press. Sid. 19. ISBN 0714124478. http://www.amazon.com/first-Emperor-Chinas-terracotta-army/dp/0714124478/ref=la_B005USPUYS_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1451537063&sr=1-1 
  7. ^ [a b] Lovell, Julia (2006). ”KAPITEL TVÅ/Den långa muren”. Den stora muren. Norstedts. Sid. 50. ISBN 91-1-301594-x. http://www.bokus.com/bok/9789172638501/den-stora-muren-kinas-historia-under-3000-ar/ 
  8. ^ [a b c] 张, 英聘 (2003). ”The First Emperor -- Qin Shi Huang” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. Sid. 50-51. ISBN 7-5073-1360-3 
  9. ^ [a b c d] Lovell, Julia (2006). ”KAPITEL TVÅ/Den långa muren”. Den stora muren. Norstedts. Sid. 57-60. ISBN 91-1-301594-x. http://www.bokus.com/bok/9789172638501/den-stora-muren-kinas-historia-under-3000-ar/ 
  10. ^ ”一里” (på kinesiska) (html). Sogou, Inc. 搜狗百科. http://baike.soso.com/v8019852.htm. Läst 30 december 2015. 
  11. ^ Lovell, Julia (2006). ”KAPITEL TRE: Handynastin murar: Plusca change/Varför murar?”. Den stora muren. Norstedts. Sid. 82. ISBN 91-1-301594-x. http://www.bokus.com/bok/9789172638501/den-stora-muren-kinas-historia-under-3000-ar/ 
  12. ^ [a b] Portal, Jane (2007). ”Long walls in the Warring State and the Qin great Wall” (på engelska). The first Emperor: China's terracotta army. British Museum Press. Sid. 53-56. ISBN 0714124478. http://www.amazon.com/first-Emperor-Chinas-terracotta-army/dp/0714124478/ref=la_B005USPUYS_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1451537063&sr=1-1 
  13. ^ Whiting, Marvin (2002). ”QIN - Qin dynasty (221 - 210 BC)” (på engelska). Imperial Chinese Military History: 8000 BC - 1912 AD. iUniverse. Sid. 100. ISBN 0595221343. https://books.google.se/books?id=JJQiAz3qTCgC&lpg=PA97&dq=meng%20tian%20214&hl=sv&pg=PA100#v=onepage&q&f=false 
  14. ^ ”Ancient History of Central Asia” (på engelska) (html). Adesh Katariya. https://sites.google.com/site/ancienthistoryofce/. Läst 30 december 2015. 
  15. ^ Gernet, Jacques (1996). ”The Conquering Empire” (på engelska). A History of Chinese Civilization. Cambridge University Press. Sid. 104-105. ISBN 0521497817. https://books.google.se/books?id=jqb7L-pKCV8C&lpg=PP1&dq=A%20History%20of%20Chinese%20Civilization&hl=sv&pg=PA104#v=onepage&q&f=false 
  16. ^ [a b c d e] ”Great Wall 长城”, The Great Wall of the Han Dynasty
  17. ^ [a b c d e f g] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 69-82, ISBN 911301594X
  18. ^ [a b c d e f g] ”ChinaTout360.com”, Great Walls of the Han Dynasty
  19. ^ [a b c d e f g h i] ”ChinaTout360.com”, Great Wall History
  20. ^ ”CHINA KNOWLEDGE”, Persons in Chinese History - Han Gaozu 漢高祖 Liu Bang 劉邦
  21. ^ [a b c d e f g h] ”TravelCHinaGuide.com”, Han Dynasty Great Wall
  22. ^ [a b] Thammy Evans (2006) ”The Great Wall of China: Beijing & Northern China ” sid. 9, ISBN 1841621587
  23. ^ ”TravelCHinaGuide.com”, Dunhuang Great Wall of Han Dynasty
  24. ^ [a b] ”News 新华网”, China's Great Wall is 21,196 km long: survey'
  25. ^ ”Korea Joongan Daily”, China says Great Wall extended to ancient Korea
  26. ^ [a b c d] Krister Blomberg (2014): Mätningar och observationer i ”Google Earth”
  27. ^ [a b c] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 101-107, ISBN 911301594X
  28. ^ [a b] ”TheGreatWall.com.cn”, 北魏长城
  29. ^ [a b c d] ”TravelCHinaGuide.com”, Great Wall of Southern & Northern Dynasties
  30. ^ Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 90, ISBN 911301594X
  31. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 114-123, ISBN 911301594X
  32. ^ [a b c d e] ”TravelCHinaGuide.com”, Sui Dynasty Great Wall
  33. ^ ”Great Wall 长城”, The Wall of the Sui Dynasty
  34. ^ ”www.nmgcnt.com”, 隋长城
  35. ^ [a b c d e f] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 153-162, ISBN 911301594X
  36. ^ [a b] ”TravelCHinaGuide.com”, Jin Dynasty Great Wall
  37. ^ ”TheGreatWall.com.cn”, 金界壕/金长城
  38. ^ [a b c d e f g h i] ”Great Wall 长城”, The Wall of the Ming Dynasty
  39. ^ [a b c d] Thammy Evans (2006) ”The Great Wall of China: Beijing & Northern China ” sid. 8-9, ISBN 1841621587
  40. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 171-208, ISBN 911301594X
  41. ^ [a b] Stephen Turnbull (2007) ”The Great Wall of China 221 BC-1644 AD” sid. 9, ISBN 1846030048
  42. ^ ”Great Wall of China 长城”, Mutianyu’s Great Wall of China
  43. ^ ”Nine Garrisons of the Ming dynasty” (på engelska) (html). MEMIM Encyclopedia. http://memim.com/nine-garrisons-of-the-ming-dynasty.html. Läst 1 januari 2016. 
  44. ^ Julia Lovell (2006) ”Den stora muren: Kinas historia under 3000 år”, Sid 38-49, ISBN 911301594X
  45. ^ ”TravelCHinaGuide.com”, Photos of Great Wall of Spring and Autumn Period & Warring States Period
  46. ^ ”TravelCHinaGuide.com”, Photos of Great Wall of Qin and Han Dynasties
  47. ^ ”TravelCHinaGuide.com”, Great Wall in Beijing

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]