Lule älv

	Lule älv
	Älv
	Harsprånget 1856 (Carl Svante Hallbeck: "Njommelsaska i Lappland")
Länder	Sverige
Källa	Sulitelma
Mynning	Luleå
Längd	461 km
Flodbäcken	25 240 km²
Vattenföring
- medel	506 m³/s
Geonames	604485

Lule älv, eller Luleälven, på lulesamiska Julevädno,^[1] älv i norra Norrland (Norrbottens län), 461 km lång, avrinningsområde 25 240 km².^[2] Namnet kommer av lulesamiska lulij 'den som bor i öster', som förr betecknade skogssamer och kan betyda 'skogssamernas älv'. På samiska heter Stora Luleälven Stuor Julevädno.^[3] Lule älv rinner upp i närheten av Sulitelma vid gränsen mot Norge, passerar de stora sjöarna Virihaure (580 m ö.h.) och Vastenjaure (547 m ö.h.) och rinner under namnet Vuojatätno åt nordost till det stora regleringsmagasinet Akkajaure där den vänder mot sydost, passerar Stora Sjöfallet och Stora Lulevatten och sedan flyter utan att passera stora sjöar till mynningen i Bottenviken vid Luleå. Medelvattenföringen vid mynningen är 506 m³/s, vilket gör Lule älv till den näst vattenrikaste i Sverige (efter Göta älv). Lule älvs huvudfåra flyter genom kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Boden och Luleå. Största biflöde är Lilla Luleälven. Andra större biflöden är Vietasätno och Bodträskån.

Sett till avrinningsområdet på 25 240 km² har Lule älv en mycket stor medelvattenföring. Detta beror mest på att Sarek och Padjelanta är mycket nederbördsrika. Som jämförelse kan sägas att Torne älv inklusive Tärendö älv har en medelvattenföring på cirka 460 m³/s, och har ett avrinningsområde på cirka 40 000 km². Redan vid utloppet i Akkajaure^{[förtydliga]} har Lule älv en medelvattenföring på 102 m³/s, och vid inloppet till Langas har älven en vattenföring på 200 m³/s (Innan Ritsemtunneln byggdes, 160 m³/s). Vid Harsprånget uppgår vattenföringen till 268 m³/s, och vid Porsi, nedan den punkt där Stora Lule älv förenas med Lilla Lule älv, uppgår medelvattenföringen till 465 m³/s.

Det fanns många goda skäl till att bygga ut älven. Vattenföringen är hög, och sjöarna i det övre loppet var mycket goda för att bygga ett regleringsmagasin. Samtidigt är fallhöjden ofta koncentrerad på korta sträckor. På cirka 2 mil, mellan Stora Lulevatten och magasinet vid Messaure, faller älven 207 m, därav 60 m vid Porjus, 107 m vid Harsprånget och cirka 40 m vid Ligga. Samtidigt med en vattenföring som är jämförbar med Kalixälven (vid mynningen). Även i Lilla Luleälven finns mycket gynnsamma förhållanden för vattenkraft.

Kraftverk i Lule älv

Lule älv hyser ett flertal vattenkraftverk vilka samtliga ägs av Vattenfall AB.

Kraftverk	Startår	Normal årsprod. (GW·h)	Max. effekt (MW)
Ritsem	1977	&&&&&&&&&&&&0481.&&&&&0481	320
Vietas	1971	&&&&&&&&&&&01123.&&&&&01 123	320
Porjus	1975	&&&&&&&&&&&01233.&&&&&01 233	480
Harsprånget	1951	&&&&&&&&&&&02131.&&&&&02 131	977
Ligga	1954	&&&&&&&&&&&&0791.&&&&&0791	324
Messaure	1963	&&&&&&&&&&&01827.&&&&&01 827	442
Seitevare	1967	&&&&&&&&&&&&0787.&&&&&0787	225
Parki	1970	&&&&&&&&&&&&&085.&&&&&085	20
Randi	1976	&&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226	86
Akkats	1973	&&&&&&&&&&&&0565.&&&&&0565	158
Letsi	1967	&&&&&&&&&&&01850.&&&&&01 850	456
Porsi	1961	&&&&&&&&&&&01145.&&&&&01 145	280
Laxede	1962	&&&&&&&&&&&&0885.&&&&&0885	200
Vittjärv	1974	&&&&&&&&&&&&0175.&&&&&0175	30
Boden	1971	&&&&&&&&&&&&0455.&&&&&0455	78

Sammanlagd effekt är cirka 4,2 GW.

Källor

Vattenfall AB Vattenkraft

Referenser

^ Språktidningen 2008/2: Älvar på samiska]
^ http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf
^ Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 198-199

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Lule älv.
Bilder & media

[1] Språktidningen 2008/2: Älvar på samiska]

[2] ttp://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf

[3] Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 198-199

[1]

[2]

[3]