Olof Lundström Orloff

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Olof Lundström)
Olof Lundström Orloff
Olof Lundström Orloff 2014
Olof Lundström Orloff 2014
FöddOlof Uno Ingemar Lundström
20 januari 1938
Engelbrekts församling, Stockholm, Sverige Sverige
Död8 september 2022 (84 år)
Stockholm, Sverige
Webbplatsorloff.fr
IMDb SFDb

Olof Uno Ingemar Orloff, ursprungligen Lundström, född 20 januari 1938 i Engelbrekts församling i Stockholm, död 8 september 2022 i Stockholm,[1][2][3] var en svensk skådespelare och glaskonstnär. Namnet Orloff använde han som artistnamn vid sin första konstutställning 1982, men blev också hans efternamn. Han var bosatt i Paris och Perpignan.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Redan tidigt visste Olof att han ville stå inför publik och att han ville uttrycka sig i färg och form. Prinsen i Snövit blev debuten som 12-åring på Vår teater i Medborgarhuset i Stockholm. Innan han antogs vid Dramatens elevskola 1961 gick Orloff ett år på Konstfack. Efter sammanlagt fem år på nationalscenen kom genombrottet som perukmakare Ström i Markurells i WadköpingHelsingborgs stadsteater.

Från tiden med Västeråsensemblen 1967–1970 minns Olof helst Baron Tusenbach i Ernst Günthers uppsättning av Tre systrar. Under 70-talet syntes Olof Lundström Orloff på Stockholms stadsteater och Stockholms privatteatrar. Från 1981 var han tillbaka i fadershuset som medlem av Dramatens fasta ensemble - åter en klassiker bland roller: Vickberg i Hans nåds testamente.

Under den här tiden kom glaset in i Olofs liv med en första utställning 1982, många av hans glasarbeten finns numera på museum.

År 2003 spelade Olof Lundström Orloff Mephistopheles på franska i Goethes Faust i Paris. Under 14 somrar fanns Olof på Nils Poppes Fredriksdalsteatern i Helsingborg, till exempel Hjälten från Öresund 1978, med Poppe & Lundström Orloff i "tangon som gick till svensknöjeshistoria". Föreställningarna visades i TV på trettondagsafton.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Orloff var 1961–1980 gift med Lilian Elgö. Han fick två döttrar.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1959 En lövhög En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream)
William Shakespeare
Sandro Malmquist Skansens friluftsteater
Vaktkaptenen Mäster Olof
August Strindberg
Sandro Malmquist Riksteatern
Jacques Sommarlov
Jacques Vilfrid
Gösta Terserus Riksteatern
1960 Michel Älskling bedrag mig!
Jean Marsan
Lars Hofgård Munkbroteatern
1962 Armand Ungdom i fjällen (Altitude 3.200)
Julien Luchaire
Rolf Carlsten Dramaten
1963 Bokhandlare Holmberg Gustav III
August Strindberg
Bengt Ekerot Dramaten
1964 Medverkande Å vilket härligt krig (Oh, What a Lovely War!)
Charles Chilton
Jackie Söderman Dramaten
Florindo Arlecchinos äventyr Birgit Åkesson Dramaten
1965 En hovherre Yvonne, prinsessa av Bourgogne (Iwona, księżniczka Burgunda)
Witold Gombrowicz
Alf Sjöberg Dramaten
Polpoch Marat/Sade
Peter Weiss
Frank Sundström Dramaten
Ellis Blues for Mr Charlie
James Baldwin
Ulf Palme Dramaten
Bobin Den italienska halmhatten (Un chapeau de paille d'Italie)
Eugène Labiche
Jackie Söderman Dramaten
1966 Pantalone Pinocchio (Le avventure di Pinocchio)
Carlo Collodi
Lars-Erik Liedholm Dramaten
Den tappre soldaten Svejk (Osudy dobrého vojáka Švejka za světové války)
Jaroslav Hašek
Hans Bergström Helsingborgs stadsteater
Corydon Aria Da Capo
Edna St. Vincent Millay
Hans Bergström Helsingborgs stadsteater
Ruzzante Ruzzantes återkomst (Il Parlamento de Ruzante che iera vegnú de campo)
Angelo Beolco
Hans Bergström Helsingborgs stadsteater
Pierrot Harlekin och Colombina (Harlekin og Columbine, eller Klovnen som barnepike)
Arne Svenneby
Gunnar Skar Helsingborgs stadsteater
1967 Perukmakare Ström Markurells i Wadköping
Hjalmar Bergman
Hans Bergström Helsingborgs stadsteater
Crispin Skälmarnas triumf (Los intereses creados)
Jacinto Benavente
Lennart Kollberg Helsingborgs stadsteater[4]
Ett flertal A, vilken härlig fred!
Hasse och Tage
Hans Bergström Västeråsensemblen
Attachén Herr Puntila och hans dräng Matti (Herr Puntila und sein Knecht Matti)
Bertolt Brecht
Hans Bergström Västeråsensemblen
1968 Oberon
Teseus
En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream)
William Shakespeare
Hans Bergström Västeråsensemblen
Corporalen Bakåt Soldat
Frej Lindqvist
Hans Bergström
Thor Zackrisson
Västeråsensemblen
Victor Victor (Victor ou les Enfants au pouvoir)
Roger Vitrac
Bo Forsberg Västeråsensemblen
1969 Räven Klas Klättermus (Klatremus og de andre dyrene i Hakkebakkeskogen)
Thorbjörn Egner
Hans Bergström Västeråsensemblen
Kurt Play Strindberg
Friedrich Dürrenmatt
Bo Forsberg Västeråsensemblen
Hjalmar Augustsson Hemmet
Kent Andersson och Bengt Bratt
Hans Bergström Västeråsensemblen
Prins Hal Henrik IV (Henry the Fourth)
William Shakespeare
Hans Bergström Västeråsensemblen
1970 Csardasfurstinnan (Die Csárdásfürstin)
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Isa Quensel Oscarsteatern[5]
Concierge Spökhotellet (L'Hôtel du libre échange)
Georges Feydeau
Hans Bergström Västeråsensemblen
Tusenbach Tre systrar (Три сeстры, Tri sestry)
Anton Tjechov
Ernst Günther Västeråsensemblen
1971 Medverkande Vad är det för fel på 1933 års modell?, revy
Carl Zetterström
Lars Amble Scalateatern[6]
Glumov, skojaren En skojares dagbok
(На всякого мудреца довольно простоты, Na vsyakogo mudretsa dovolno prostoty)
Aleksandr Ostrovskij
Ernst Günther Västeråsensemblen
Betjänten Den farliga vänskapen (La Seconde Surprise de l’amour)
Pierre de Marivaux
Jonas Cornell Stockholms stadsteater
1972 Medverkande Sånt folk!, revy
Carl Zetterström
Lars Amble Maximteatern[7]
1974 Medverkande Paviljongen, revy
Carl Zetterström
Lars Amble Scalateatern[8]
1975 Billy Early No, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar
Isa Quensel Oscarsteatern[9]
Advokat Välling Fars lille påg (Hurra, ein Junge)
Franz Arnold och Ernst Bach
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
Jules Trasiga änglar (La Cuisine des Anges)
Albert Husson
Hans Bergström Maximteatern
1976 Anselme
Kommissarien
Den girige (L'Avare ou l'École du mensonge)
Molière
Yves Bureau Stockholms stadsteater
Julius Duun, fabrikör Oskulden från Mölle (Der Keusche Lebemann)
Franz Arnold och Ernst Bach
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
Mister Shanks Habeas Corpus
Alan Bennett
Hans Bergström Maximteatern
1977 Daniel Savary Fantastiska pappa (Le voyage de M. Perrichon)
Eugène Labiche
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
MonsieurMadame Kar de Mumma-revyn Karin Falck Folkan
1978 Mille Mööghel, bokhandlare Hjälten från Öresund (Der kühne Schwimmer)
Franz Arnold och Ernst Bach
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
Officern Lilla helgonet (Mam'zelle Nitouche)
Hervé
Hans Bergström Maximteatern
1979 Jösse, legoknekt Två på häst och en på åsna (Dva na koni, jeden na oslu)
Oldrich Danek
Thomas Ryberger Stockholms stadsteater
Hilaire Jussac Can-Can
Cole Porter
Hans Bergström Maximteatern
1980 Joakim von Pankh, bankdirektör Mimmi från Möllevången (Adieu, Mimi)
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1981 Signor Mafioso Sumphönan (Kurka wodna)
Tadeusz Kantor
Katarina Sjöberg Dramaten
Alexander II Tsaren
Arne Törnqvist
Per Sjöstrand Dramaten
1982 Stephano Stormen (The Tempest)
William Shakespeare
Göran Järvefelt Dramaten
1983 Vickberg Hans nåds testamente
Hjalmar Bergman
Palle Granditsky Dramaten
1984 Oswald Kung Lear (King Lear)
William Shakespeare
Ingmar Bergman Dramaten
1985 Professor Waldemar Palm Fars lille påg (Hurra, ein Junge)
Franz Arnold och Ernst Bach
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1987 Mårten En underbar utsikt
Christina Herrström
Göran Graffman Dramaten
Mille Mööghel Ta mig, jag är din (Der kühne Schwimmer)
Franz Arnold och Ernst Bach
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1988 Fabrikör Julius Duun AB Dun och Bolster! (Der Keusche Lebemann)
Franz Arnold och Ernst Bach
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1989 William Featherstone Hur andra älskar (How The Other Half Loves)
Alan Ayckbourn
Olof Thunberg Intiman[10]
Skotten Min syster och jag (Meine Schwester und ich)
Ralph Benatzky och Robert Blum
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1991 Lloyd Harrison, amerikansk guvernör Blomman från Hawaii (Die Blume von Hawaii)
Paul Abraham, Alfred Grünwald, Fritz Löhner-Beda och Imre Földes
Claes Sylwander Fredriksdalsteatern[11]
1992 Ludvig Klink Spanska flugan (Die spanische Fliege)
Franz Arnold och Ernst Bach
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
Tschubokow Dåndimpen
Anton Tjechov
Stina Ancker Riksteatern
1993 Lars Österman Bröderna Östermans huskors
Oscar Wennersten
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1994 Den tappre soldaten Bom
Åke Cato och Mikael Neumann
Hans Bergström Fredriksdalsteatern[12]
Herr X Hjääälp the Nerd (The Nerd)
Larry Shue
Hans Bergström Lorensbergsteatern
1996 Rakt ner i fickan (Cash on Delivery)
Michael Cooney
Lars Amble Maximteatern[13]
2003 Mephistofeles Faust
Johann Wolfgang von Goethe
Richard Leteurtre Thalia Théâtre, Paris

Mycket radioteater t.ex. Pragsymfonin; duo med Georg Funkquist, regi Christer Brosjö

Glaskonstnär[redigera | redigera wikitext]

Som glaskonstnär har han erhållit:

  • 1:a pris "Aujourd'hui le Verre, Musée des Arts Décoratifs, Paris 1982.
  • Formex-priset för årets bästa design, Stockholm 2000
  • Prix d'excellence Marie Claire Maison, enhällig jury, Paris 2000

Som glaskonstnär är han representerad på Sveriges glasmuseum i Växjö. Han har ritat och skänkt sex ljusstakar i glas och förgylld mässing till altaret i Svenska Kyrkan i Paris.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ TT (13 september 2022). ”Skådespelaren Olof Lundström Orloff är död – blev 84 år”. DN. https://www.dn.se/kultur/skadespelaren-olof-lundstrom-orloff-dod/. Läst 13 september 2022. 
  2. ^ https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/q1L23e/skadespelaren-olof-lundstrom-orloff-dod
  3. ^ https://www.minnesrummet.se/#/Case/802534/Dodsannons
  4. ^ Ingvar Holm (19 maj 1967). ”Commedian ännu för svår”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-05-19/132/16. Läst 10 juni 2018. 
  5. ^ Barbro Hähnel (3 oktober 1970). ”Man måste vara barnslig när man går på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1970-10-03/268/14. Läst 22 augusti 2015. 
  6. ^ Leif Zern (4 september 1971). ”Carl Zetterströms revy: Befriande och löftesrikt”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-09-04/239/11. Läst 22 januari 2016. 
  7. ^ Leif Zern (9 september 1972). ”Carl Z på Maxim: Revy med toppar och svackor”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1972-09-09/245/15. Läst 23 januari 2016. 
  8. ^ Leif Zern (20 januari 1974). ”Carl Z i rävsaxen, men Birgitta är fin”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1974-01-20/19/16. Läst 23 januari 2016. 
  9. ^ ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24802&pos=109. Läst 15 juni 2015. 
  10. ^ Bengt Jahnsson (1 oktober 1989). ”'Hur andra älskar' på Intima teatern: Komedifars utan temperament”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1989-10-01/266/25. Läst 23 augusti 2015. 
  11. ^ Tove Ellefsen (18 juni 1991). ”Fniss när Poppe sparras”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-06-18/163/20. Läst 30 januari 2022. 
  12. ^ Marcus Boldemann (19 juni 1994). ”Slapstick lyfter nygamle Bom”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/slapstick-lyfter-nygamle-bom/. Läst 5 maj 2018. 
  13. ^ Ingegärd Waaranperä (4 oktober 1996). ”Bidragsfusk som lönar sig. Björn Gustafsson räddar farsen på Maxim”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/bidragsfusk-som-lonar-sig-bjorn-gustafsson-raddar-farsen-pa-maxim/. Läst 29 oktober 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]