Hoppa till innehållet

Frej Lindqvist

Från Wikipedia
Frej Lindqvist
FöddFrej Gunnar Wolter Lindqvist
13 oktober 1937 (88 år)
Helsingfors, Finland
Andra namnFrej Lindquist
Aktiva år1961 –
MakaChristina Lindqvist
Webbplatshttp://www.frejlindqvist.se
Betydande roller
Dubbelstötarna (1980)
IMDb SFDb

Frej Gunnar Wolter Lindqvist, född 13 oktober 1937 i Helsingfors i Finland, är en svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.[1]

De första åren i Finland

[redigera | redigera wikitext]

Lindqvist är född i Finland men kom som krigsbarn till Sverige och är uppvuxen i Luleå. Efter studier i Lund återvände han till Finland.

Han utbildades vid Svenska Teaterns elevskola i Helsingfors 1959–1961 och kom därefter som skådespelare till Åbo Svenska Teater där han bland annat gjorde roller som Algernon i Oscar Wildes komedi Mister Ernest och Tusenbach i Tjechovs Tre systrar.

1963 engagerades han av Lilla Teatern i Helsingfors (kallad Lillan) som drevs av teaterchefen Vivica Bandler. Där inledde Lindqvist även sin karriär som pjäsförfattare. Tillsammans med Bengt Ahlfors och Erna Tauro skrev han 1963 commedia dell'arte-musikalen I Våras. Han medverkade själv på scen som Harlekin (Harry), medan Gösta Bredefeldt gjorde Pierrot och Hilkka Östman spelade Colombina. Föreställningen, som gick hem hos Helsingforspubliken, ingick sedan i Lillans årliga gästspel i Stockholm. I februari 1964 gavs tio föreställningar på ABC-teatern (nuvarande Playhouse).

På svenska scener och i TV

[redigera | redigera wikitext]

Kontakten med svensk teater förde honom tillbaka till Sverige. Han medverkade hösten 1964 i Klaus Rifbjergs revyliknande pjäs Vad ska vi göra? på Lilla teatern med Catrin Westerlund och Lena Granhagen och engagerades sedan till Gösta Bernhards uppsättning av Sondheim-musikalen En kul grej hände på väg till ForumIdéonteatern. Året efter gjorde han hypokondrikern Felix Ungar mot Carl-Gustaf Lindstedt i Neil Simons komedi Omaka parIntiman. Han hann även med att regissera den egna musikalen I våras, som 1966 fick Göteborgspremiär på Folkteatern, nu med Iwar Wiklander som Harlekin.

Från mitten av 1960-talet har han varit flitigt anlitad av Sveriges Television (tidigare SR/TV) och har även tillhört TV-ensemblen. Bland de många produktioner han medverkat i kan nämnas kriminalserien Operation Argus med Ove Tjernberg och Catrin Westerlund men också ett antal TV-teateruppsättningar som Lärda fruntimmer av Molière, Repetitionen av Jean Anouilh och Regeln och undantaget av Bertolt Brecht med Ernst-Hugo Järegård och Sven Wollter.

Han kom 1968 till Västeråsensemblen som leddes av Hans Bergström som även regisserade urpremiären på Lindqvists musikal Bakåt, soldat (om finska kriget 1808–1809) med Olof Lundström som Napoleon Bonaparte och Lindqvist själv som generalen Wilhelm Mauritz Klingspor. Under sina två år i Västerås gjorde han bland annat Versjinin i Ernst Günthers omtalade uppsättning av Tjechovs Tre systrar och Boniface i Feyadeaus fars Spökhotellet.

Stockholms stadsteater

[redigera | redigera wikitext]

1970 engagerades Lindqvist till ensemblen på Stockholms stadsteater där hans tidigare arbetsgivare Vivica Bandler gjorde sitt första år som chef. Här gjorde han en rad uppmärksammade insatser som Baronen i Den farliga vänskapen av Marivaux, Parolles i Shakespeares Slutet gott, allting gott, titelrollen i Don Juan av Molière (med Björn Gustafson som Sganarelle) och Antoine Dimitreff (Calchas) i Göran O. Erikssons Pariserliv (1975) med bland andra Jane Friedmann och Olof Bergström. Friedmann och Lindqvist repriserade sina roller i Peter Schildts uppsättning på TV-teatern i december 1983.

Peter Shaffers pjäs Amadeus, 1981 renderade honom Svenska Dagbladets Thaliapris.

Lindqvist har medverkat som skådespelare i ytterligare två uppsättningar på stadsteatern, som Teddy-Lampa i En uppstoppad hund 1988 och Theseus i Racines Fedra 1996.

1983 regisserade han Eric Idles Har ni sett butlern? på Nya scenen som blev en sådan publikframgång att den flyttades till Stora scenen och dessutom förlängdes med en hel säsong. Han har även satt upp Tom Stoppards Arkadien 1995.

Skådespelare, regissör och författare

[redigera | redigera wikitext]

För många är Frej Lindqvist starkt förknippad med rollen som doktor Gunnar Stensson i Pelle Berglunds TV-serie Dubbelstötarna från 1980 med Björn Gustafson som studierektor Bertilsson. En annan minnesvärd roll är som Förhörsledaren i Olle Hägers och Hans Villius TV-serie Raul Wallenberg – fånge i Sovjet 1990.

Han har växelvis varit verksam som skådespelare och regissör i både Sverige och Finland. Han spelade Ministern i Ray Cooneys HotelliggarenFolkan 1985 med Gösta Ekman och Birgitta Andersson och återkom till Lilla teatern i Helsingfors 1987 med sin egen pjäs (med Ahlfors) Soppan kallnar, minnet sviker.

Lindqvist inledde 1990 sitt samarbete med Norrbottensteatern, där han bland annat satt upp Alla älskar Norman av Alan Ayckbourn och Shakespeares Som ni behagar men har även varit en återkommande gästlärare vid Teaterhögskolan i Luleå.

Han bosatte sig i Frankrike i slutet 1990-talet där han också varit verksam som regissör på bland annat operan i Nice men kom då och då hem till Sverige för att gästspela, som 2009 då han gjorde Sorin i Tjechovs Måsen på Norrbottensteatern.

I och med hemkomsten 2013 återknöt han kontakten med teatervärlden och gästspelade 2016 på Dramaten i Andreas T. Olssons uppsättning Improvisation på slottet och både han och Björn Gustafson medverkade 2017 i TV-serien Enkelstöten med Sissela Kyle och Lotta Tejle.

Frej Lindqvist var berättarrösten i serien om Björnen Paddington som visades i svensk TV från 1976.

Lindqvist har läst in en antal ljudböcker exempelvis några av Arto Paasilinnas romaner. I radion har han hörts ett flertal gånger i programmet Sommar. Han har ibland framträtt under pseudonymen Zoltân Papp.[1]

Han har skrivit ett par böcker om skådespeleri, senast Svindlare mot sin vilja,[2][3].

TV-produktioner

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegiTeater
1963 Harry (Harlekin) I våras
Frej Lindqvist/Bengt Ahlfors/Erna Tauro
Helena Brodin Lilla Teatern, Helsingfors
1964Harry (Harlekin) I våras
Frej Lindqvist/Bengt Ahlfors/Erna Tauro
Jan Halldoff ABC-teatern, Stockholm
MedverkadeVa' ska vi göra (Hvad ska vi lave)
Klaus Rifbjerg och Jesper Jensen
Jackie SödermanLilla Teatern[4]
1965Marcus LycusEn kul grej hände på väg till Forum
Stephen Sondheim, Burt Shevelove, Larry Gelbart
Gösta BernhardIdéonteatern[5]
1966 Medverkade Kar de Mumma-revyn
Kar de Mumma
Ingvar Kjellson Folkan
1966 Felix Ungar Omaka par (The Odd Couple)
Neil Simon
Stig Ossian Ericson Intiman
1967 Eric Inkräktare
Staffan Olzon
Staffan Olzon Pistolteatern
1968Jack BarnstableÄlskling, du vet att jag inte hör dig när vattnet rinner (You Know I Can't Hear You When The Water Is Running)
Robert Anderson
Per GerhardLilla teatern[6]
1970 Versjinin Tre systrar
Anton Tjechov
Ernst Günther Västeråsensemblen (Riksteatern)
1971Baronen Den farliga vänskapen
Marivaux
Jonas Cornell Stockholms stadsteater
ParollesSlutet gott, allting gott
William Shakespeare
Jonas CornellStockholms stadsteater
RådarenDe vilda svanarna
H.C. Andersen
Fred HjelmStockholms stadsteater
1973AlfredAn der schönen blauen Donau (Geschichten aus dem Wiener Wald)
Ödön von Horvath
Jan HåkansonStockholms stadsteater
1974Don JuanDon Juan
Molière
Jonas CornellStockholms stadsteater
1975 Pariserliv
Göran O. Eriksson
Göran O. Eriksson Stockholms stadsteater
1977 Bechut Spargrisen (La cagnotte)
Eugène Labiche (Botho Strauss)
Yves Bureau Stockholms stadsteater
1981 Salieri Amadeus
Peter Shaffer
Göran O. Eriksson Stockholms stadsteater
1986Hotelliggaren
Ray Cooney
Tony VernerFolkan[7]
1988 Bengt-Teddy Lampa En uppstoppad hund
Staffan Göthe
Jonas Cornell Stockholms stadsteater
1996 Theseus Fedra
Jean Racine
Hilda Hellwig Stockholms stadsteater
2009SorinMåsen
Anton Tjechov
Rasmus LindbergNorrbottensteatern[8]

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1966 I våras Frej Lindqvist och Bengt Ahlfors Folkteatern, Göteborg
1968 Några festliga sätt att dö, eller.... Pistolteatern, Stockholm
1978SK 911 till AcapulcoChrister Kihlman och Frej LindqvistStockholms stadsteater
1986Vägg i vägg
1990Guds djärvaste ängel
1990En fröjdefull jul
Season's Greetings
Alan AyckbournNorrbottensteatern
1992Som ni behagar
As you like it
William ShakespeareNorrbottensteatern
1992Utlänningen
The Foreigner
Larry ShueNorrbottensteatern
1995Arkadien
Arcadia
Tom StoppardStockholms stadsteater[9]
2011Alla älskar Norman
The Norman Conquests
Alan AyckbournNorrbottensteatern[10]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 ”Frej Lindqvist”. Svensk Filmdatabas. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=person&itemid=66520. Läst 25 november 2025.
  2. Zern, Leif. ”Svindlare mot sin vilja”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/frej-lindqvist-svindlare-mot-sin-vilja-en-skadespelare-blir-till/. Läst 20 juli 2015.
  3. Olofsson, Simon. ”Med skrattet som väg till människans inre”. Norrbottenskuriren. Arkiverad från originalet den 27 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150727002106/http://kuriren.nu/kultur/med-skrattet-som-vag-till-manniskans-inre-8273555.aspx. Läst 20 juli 2015.
  4. Bengt Jahnsson (5 september 1964). ”Revy mellan två stolar”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-09-05/11166-241/14. Läst 19 juli 2025.
  5. Pygmé Musikförlags faktasida om "En kul grej hände på väg till Forum" Arkiverad 6 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  6. Göran O. Eriksson (2 mars 1968). ”Lysande spel på Lillan i obetydlig pjäs”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-03-02/11171-60/14. Läst 21 juli [2025.
  7. Bengt Jahnsson (2 januari 1986). ”Förvirrad fars på Folkan: Ekman i högform”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-01-02/1/25. Läst 22 augusti 2015.
  8. Granath, Sara. ”Förvirrande regi utan vinst”. SvD. http://www.svd.se/forvirrande-regi-utan-vinst. Läst 3 oktober 2015.
  9. Zern, Leif. ”Balansakt på telepatins grund”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/balansakt-pa-telepatins-grund-frej-lindqvist-ratt-regissor-for-tom. Läst 20 juli 2015.
  10. Ångström, Anna. ”Trippellektion i engelsk komedi”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/en-trippellektion-i-engelsk-komedi_5944767. Läst 20 juli 2015.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]