Hans Klinga

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hans Klinga
Hans Klinga på Akademibokhandeln i Stockholm den 29 januari 2014.
Hans Klinga på Akademibokhandeln i Stockholm den 29 januari 2014.
FöddHans Gösta Klinga
17 april 1949 (72 år)
Västerås
IMDb SFDb

Hans Gösta Klinga, född 17 april 1949 i Västerås, är en svensk skådespelare och regissör. Han är far till skådespelaren Elin Klinga.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hans Klinga var redan under barn- och ungdomstiden intresserad av teater och byggde sin egen dockteater för att kunna uppträda för grannbarnen. Han studerade vid Stockholms Scenskola 1966–1969 och efter avslutad utbildning var han engagerad vid Dramaten. Han debuterade 1969 i rollen som Jens i pjäsen Föreståndaren. Parallellt med sitt engagemang på Dramaten var han 1973–1975 engagerad vid Sandrewteatrarna och 1976–1978 vid stadsteatrarna i Helsingborg och Uppsala. 1978–1986 och från 1991 har Dramaten varit hans primära teaterscen.[1] Han har även varit med Söderblomspelet i Trönö sedan starten 1986, en sommarteater som handlar om ärkebiskopen Nathan Söderbloms liv och gärning. Hans Klinga är fortfarande med i spelet och är numera regissör för en av Norrlands största sommarteatrar.

På Dramaten har han medverkat i flera pjäser som skådespelare men han har även regisserat bland annat Athol Fugards Master Harold (1984) samt Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (1994) och Mio, min Mio (1997).[2]

Han filmdebuterade 1970 i kortfilmen Kvinnomänniska.[1]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1969 Jens Föreståndaren
Bengt Bratt
Staffan Roos Dramaten
Bosse Svantesson
Fille
Karlsson på taket
Astrid Lindgren
Mats Ek Dramaten
1970 Basque
Dubois
Misantropen (Le misanthrope)
Molière
Frank Sundström Dramaten
Adrian Coriolanus
William Shakespeare
Alf Sjöberg Dramaten
Popoff
Journalist 2
Leo Tolstojs testamente
Arne Törnqvist
Mats Ek Dramaten
Studenten Brända tomten
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1971 Ture Sol, vad vill du mig?
Birger Norman
Ingvar Kjellson Dramaten
Damis Tartuffe (Tartuffe, ou l'Imposteur)
Molière
Mimi Pollak Dramaten
Albert Modern (Matka)
Stanisław Ignacy Witkiewicz
Alf Sjöberg Dramaten
Samverkande Centan nästa...
Bo Sigvard Nilsson, Olof Willgren, Lars-Göran Magnusson[3][4]
Dramaten
1972 Dr Zwonek Burke Dr Burkes egendomliga eftermiddag (Podivné odpoledne dr. Zvonka Burkeho)
Ladislav Smoček
Ingvar Kjellson Dramaten
Laurentius Petri Mäster Olof
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1974 Garson Hobart Stackars Frankrike (Norman, Is That You?)
Ron Clark och Sam Bobrick
Yngve Nordwall Maximteatern[5]
1975 Skräddaren Den jäktade (Den stundesløse)
Ludvig Holberg
Henning Moritzen Dramaten
Fursten Borgare Schippel (Bürger Schippel)
Carl Sternheim
Staffan Roos Dramaten
1976 Vargen Rödluvan (Красная Шапочка, Krasnaya Shapochka)
Jevgenij Sjvarts
Peter Luckhaus Dramaten
Colin Aska (Ashes)
David Rudkin
Lars Svenson Helsingborgs stadsteater
1977 Spanska flugan (Die spanische Fliege)
Franz Arnold och Ernst Bach
Olle Johansson Helsingborgs stadsteater[6]
Olaus Petri Mäster Olof
August Strindberg
Lars Svenson Helsingborgs stadsteater[7]
Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Hans Polster Helsingborgs stadsteater
1978 Ferdnand Vanek Audiens (Audience)
Václav Havel
Claes Sylwander Helsingborgs stadsteater
Vernissage (Vernisáž)
Václav Havel
Cliff Bradshaw Cabaret
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff
Leif Söderström Helsingborgs stadsteater[8]
Medverkande Moder Jord (Stormen mot kärnkraft)
Sun Axelsson och Elsa Grave
Allan Edwall Dramaten
1979 Medverkande Hjärtkrossen
Olof Willgren
Anita Brundahl Dramaten
Nick Vem är rädd för Virginia Woolf? (Who's Afraid of Virginia Woolf?)
Edward Albee
Jan Lewin Dramaten
1980 Vännen Leka med elden
August Strindberg
Palle Granditsky Dramaten
Mackie Kniven Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Lars Göran Carlson Parkteatern[9]
1981 Uppköpare Heliga Johanna från slakthusen (Die heilige Johanna der Schlachthöfe)
Bertolt Brecht
Benno Besso Dramaten
1982 Charlie Bentham Juno och påfågeln (Juno and the Paycock)
Sean O'Casey
Bo Widerberg Dramaten
Florindo Aretusi Två herrars tjänare (Il servitore di due padroni)
Carlo Goldoni
Per Sjöstrand Dramaten
1983 Ingenjören Aftonstjärnan
Hjalmar Söderberg
Hans Alfredson Dramaten
Bob Hedges Chikanen (Restoration)
Edward Bond
Peter Luckhaus Dramaten
1985 Slater Den svältande klassens förbannelse (Curse of the Starving Class)
Sam Shepard
Göran Graffman Dramaten
Ivan Kuzmitj Sjepkin,
postmästare
Riksrevisorn (Ревизор, Revizor)
Nikolaj Gogol
Göran Graffman Dramaten
1986 Mördare 2 Macbeth
William Shakespeare
Christian Tomner Dramaten
Jakob skomakare Jeppe på berget (Jeppe paa Bierget)
Ludvig Holberg
Peter Langdal Dramaten
Harald När det utbröt panik i det kollektiva omedvetna
Kristina Lugn
Lars Löfgren Dramaten
1987 Mickey Hurly burly
David Rabe
Tomas Pontén Dramaten
Medverkande Marmor
Joseph Brodsky
Per Verner-Carlsson Dramaten
1992 David Sommar
Lars Norén
Karst Woudstra Dramaten
Fru Granberg Pippi Långstrump
Astrid Lindgren
Hans Klinga Dramaten
1993 Frank Arnold Rummet och tiden (Die Zeit und das Zimmer)
Botho Strauss
Ingmar Bergman Dramaten
1994 Mas, skådespelare Goldbergvariationer (Die Goldberg-Variationen)
George Tabori
Ingmar Bergman Dramaten
Nikolaj Aleksejevitj Ivanov Ivanov (Иванов)
Anton Tjechov
Karst Woudstra Dramaten
1997 Tranio Så tuktas en argbigga (The Taming of the Shrew)
William Shakespeare
Hans Klinga Dramaten
Kungen
Svärdsmidaren
Mio, min Mio
Astrid Lindgren
Hans Klinga Dramaten
1998 Råttkungen Råttfångaren
Rikard Bergqvist
Agneta Ehrensvärd Dramaten
1999 Fjodor Kulygin Tre systrar (Три сeстры, Tri sestry)
Anton Tjechov
Staffan Valdemar Holm Dramaten
2000 Werner Heisenberg Köpenhamn (Copenhagen)
Michael Frayn
Åsa Melldahl Dramaten
2001 Lasse Å ena sidan
Peter Dalle och Hans Alfredson
Peter Dalle Dramaten
2002 Helmut,
toastmaster och faderns kollega
Festen
Thomas Vinterberg och Mogens Rukov
Christian Tomner Dramaten
2003 Axelsson Farmor och vår Herre
Hjalmar Bergman
Christian Tomner Dramaten
2004 Jack
Fängelsedirektören
Z. Dolin
A Clockwork Orange 2004
Anthony Burgess
Kasper Bech Holten Dramaten
Antonio Köpmannen i Venedig (The Merchant of Venice)
William Shakespeare
Mats Ek Dramaten
2006 Ross Macbeth
William Shakespeare
Staffan Valdemar Holm Dramaten
2007 Officern Ett drömspel
August Strindberg
Mats Ek Dramaten
2008 Far Ubu Kung Ubu (Ubu Roi)
Alfred Jarry
Karl Dunér Dramaten
2009 Anselme Den girige (L'Avare ou l'École du mensonge)
Molière
Gösta Ekman Dramaten
2010 Leonid Gajev Körsbärsträdgården (Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad )
Anton Tjechov
Mats Ek Dramaten
Stefano Stormen (The Tempest)
William Shakespeare
John Caird Dramaten
2011 Dottore Lombardi Två herrars tjänare (Il servitore di due padroni)
Carlo Goldoni
Peter Langdal Dramaten
2012 Isak Fanny och Alexander
Ingmar Bergman
Stefan Larsson Dramaten
2013 Umberto Som löven i Vallombrosa
Lars Norén
Vibeke Bjelke Dramaten
Lyman Wyeth Other desert cities
Jon Robin Baitz
Stefan Larsson Dramaten
2014 Woland Mästaren och Margarita (Мастер и Маргарита, Master i Margarita)
Michail Bulgakov
Stefan Metz Dramaten
2015 Hefaistos
Okeanus
Kör
Den fjättrade Prometheus (Προμηθεὺς Δεσμώτης, Promētheús Desmṓtēs)
Aischylos
Karl Dunér Dramaten
2016
Isak Jacobi Fanny och Alexander
Ingmar Bergman
Stefan Larsson Dramaten
2017 Vaktaren
Ljung
Molnens bröder
Barbro Lindgren
Lars Rudolfsson Dramaten
De sista vittnena (Последние свидетели, Poslednije svideteli)
Svetlana Aleksijevitj
Ulla Kassius Dramaten
En herde Oidipus/Antigone (Οἰδίπους Τύραννος, Oidípous túrannos/Ἀντιγόνη)
Sofokles
Eirik Stubø Dramaten
2018 Henrik Höst och vinter
Lars Norén
Stefan Larsson Dramaten

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1980 Attest
Atest
Pavel Kohout Dramaten
1981 Den vita ångbåten
Belyj parochod
Tjingiz Ajtmatov Dramaten
1984 Master Harold
Master Harold and the Boys
Athol Fugard Dramaten
1992 Pippi Långstrump
Astrid Lindgren Dramaten
1993 Idlaflickorna
Kristina Lugn Dramaten
1994 Resor med moster Augusta
Travels with My Aunt
Graham Greene Dramaten
1996 Helena
Ἑλένη, Helenē
Euripides Dramaten
Lektionen
La Leçon
Eugène Ionesco Dramaten
Solskenspojkarna
The Sunshine Boys
Neil Simon Intiman[10]
1997 Så tuktas en argbigga
The Taming of the Shrew
William Shakespeare Dramaten
Mio, min Mio
Astrid Lindgren Dramaten
2000 Stulna juveler
Kristina Lugn Dramaten

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Hans Klinga”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=69980&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dhans+klinga%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 17 maj 2014. 
  2. ^ ”Hans Klinga”. Dramaten. http://www.dramaten.se/Medverkande/Rollboken/Person/152/. Läst 17 maj 2014. 
  3. ^ ”Kungl. dramatiska teatern, uppförda pjäser (pdf)”. https://web.archive.org/web/20160913151327/http://www.ediffah.org/pdf/kb/Vp_11d-sviten/Vp_11d_1971_1972.pdf. Läst 19 september 2015. 
  4. ^ Nilsson, Bo Sigvard; Magnusson, Lars-Göran; Willgren, Olof (1972). Centan nästa.... Stockholm: Dramaten. Libris 17848884 
  5. ^ Bengt Jahnsson (10 februari 1974). ”På Maxim: Löwenadler härlig i kvickt snickeri”. Dagens Nyheter: s. 30. https://arkivet.dn.se/tidning/1974-02-10/40/30. Läst 20 september 2020. 
  6. ^ Lars Ring (13 februari 1994). ”Överdådig kostymprakt fest för ögat: Visuell sensualism kvalitet som räcker långt i Östgötateaterns Maria Stuart”. Svenska Dagbladet: s. 21. https://tidningar.kb.se/1767385/1994-02-13/edition/11656/part/3/page/3. Läst 2 mars 2020. 
  7. ^ Leif Zern (31 mars 1977). ”Deprimerande 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-03-31/88/24. Läst 10 augusti 2021. 
  8. ^ Marcus Boldemann (2 maj 1978). ”Övertydlig 'Cabaret'”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1978-05-02/117/20. Läst 10 augusti 2021. 
  9. ^ Bengt Jahnsson (6 juni 1980). ”Charmigt lustspel utan Brechts beskhet”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1980-06-06/152/22. Läst 8 mars 2018. 
  10. ^ ”Solskenspojkarna”. Chinateatern. http://www.chinateatern.se/show/solskenspojkarna/. Läst 3 september 2015. 
  11. ^ ”O'Neill-stipendiet till Hans Klinga”. SVT Nyheter. 16 oktober 2009. https://www.svt.se/kultur/o-neill-stipendiet-till-hans-klinga. Läst 12 januari 2020. 
  12. ^ ”Kungen delade ut medaljer - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/2011/2011/kungendeladeutmedaljer.5.3430a77a12f2c72bd3380008174.html?sv.url=12.3430a77a12f2c72bd3380008180&skip=6&state=showFolder&folderId=19.3430a77a12f2c72bd3380008194. Läst 12 januari 2020. 
  13. ^ ”Svenska Akademiens teaterpris | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/press/svenska-akademiens-teaterpris-12. Läst 12 januari 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]