Rosa (färg)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rosa blomma.jpg

Rosa eller skär (skära plural) är en ljus variant av röd.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Att det finns en speciell benämning för de ljusa färgerna är speciellt för röda kulörtoner, medan man för andra kulörtonområden använder ord som "ljusblå" eller "ljusgul". Rosa/skär finns med bland de upp till 11 färgord som anses vara grundläggande i alla språk, men i svenska finns det inget stabilt och självklart sätt att benämna de färger som ordet kan syfta på.[1]

Fram till 1700-talet fanns i svenskan inget speciellt ord för ljusröda färger. År 1808 presenterades ordet skär i Svenska Akademiens ordbok (SAOB), då med stavningen chair (franska för kött). Ordet rosa introduceras i samma ordbok år 1868. Idag är rosa ett mycket vanligare ord än skär. Ett tredje ord för ungefär samma färgområde är cerise, som blev vanligt i svenskan först under sent 1900-tal. Dessa tre ord används på olika sätt av olika generationer.[2]

Kön[redigera | redigera wikitext]

  • I den västerländska kulturen blev rosa tillskrivet till ett enskilt kön på 1920-talet eller tidigare. Från då till 1940-talet ansågs rosa vara lämpligt för pojkar eftersom färgen var relaterad till rött och därför mer maskulin, medan blått betraktades som lämpligt för flickor eftersom det var en mer känslig och prydlig färg. Sedan 1940-talet var den samhälleliga normen omvänd; rosa var lämpligare för flickor och blå för pojkar, en vana som har fortsatt in på 2000-talet.
  • Trots att färgen rosa ibland har blivit förknippad med negativa könsstereotyper, har vissa feminister försökt att "kräva tillbaka" den.
  • Rosa bandet är den internationella symbolen för medvetenhet om bröstcancer. Rosa valdes eftersom den är så starkt associerad med kvinnlighet. Då kvinnor står för den absoluta majoriteten av bröstcancer-fall.
  • Det har föreslagits att kvinnor föredrar rosa på grund av förkärlek till rödaktiga saker som mogna frukter och friska ansikten, men studien har kritiserats som "dålig vetenskap".

Homosexualitet[redigera | redigera wikitext]

Liksom judar tvingades bära en gul davidsstjärna och romer tvingades att bära en svart triangel, tvingades män anklagade för homosexualitet att bära en rosa triangel under nazisternas styre. Numera bärs den rosa triangeln frivilligt (ibland uppåtvänd, i motsats till nazisternas användning).

En holländsk nyhetsgrupp om homosexualitet kallas nl.roze (roze är det holländska ordet för rosa), och i Storbritannien är Pink News (pink är engelskans ord för rosa) en ledande gaytidning och online nyhetstjänst. Det finns en tidning för HBT som heter Pink som har olika upplagor för olika storstadsområden. I Frankrike är Pink TV en HBT-kanal.

Pansartrupper[redigera | redigera wikitext]

Rosa var också truppslagsfärg för pansartrupperna i Wehrmacht och Waffen-SS.

I naturen[redigera | redigera wikitext]

  • Körsbärsblom är rosa.
  • De flesta flamingoarter är rosa på grund av rosa pigment i maten de äter.
  • Många grisar är rosafärgade.
  • De så kallade vita elefanterna vördas i flera länder i Sydostasien och är naturligt rosa.
  • Vuxna amazondelfiner är rosa.

Rosa som HTML-färg[redigera | redigera wikitext]

Rosa (X11)
— Färgkoordinater —
HTML-färgnamn Pink
HEX #FFC0CB
RGBB (R, G, B) (255, 192, 203)
CMYKH (C, M, Y, K) (0, 31, 0, 0)
HSV (H, S, V) (350°, 25 %, 100 %)
B: Normaliserat till [0–255] (byte)
H: Normaliserat till [0–100] (hundra)

I listan X11-webbfärger finns flera som kallas rosa (pink). Koordinaterna för en av dem visas i boxen till höger.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ambjörnsson, Fanny (2011). Rosa: Den farliga färgen. Stockholm: Ordfront.
  • Björk, Nina "Under det rosa täcket" 1996

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 23 mars 2011.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Berlin, B; Kay, P (1969). Basic Color Terms:Their Universality and Evolution. University of California Press 
  2. ^ Vejdemo, Susanne. ”Vart tog alla färger vägen?”. Språktidningen (2-2016). 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]