Ryggsmärta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ryggsmärta
latin: dorsalgia, dorsodynia
Ryggraders kurvatur skiljer sig över olika områden. Detta har innebörd för vilka skador som är vanligast i vilka regioner.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 M54
ICD-9 724.5
DiseasesDB 15544
MedlinePlus 007425
MeSH svensk engelsk

Ryggsmärta eller ryggont är smärta i nacke eller nedre delen av ryggen och som kan stråla ut i armar och ben.[1] Ryggsmärta är mycket vanligt, och i stort sett alla drabbas någon gång i livet.[2] Det är sällan symptom av någon allvarligare sjukdom,[1] och i del flesta fall går smärtan över av sig självt.[2] I vissa fall finns en annan bakomliggande sjukdom, vilket bör utredas.[3] Vårdguiden 1177 rekommenderar att man söker sjukvård om smärtan inte gått över på 3 veckor eller att man söker akut om: smärtan är ovanligt stark, man har domningar i ben, könsorgan, eller ändtarm; har svårigheter att kissa; eller samtidigt har ont i bröstkorg eller mage; har feber; känner sig mycket sjuk, eller nyligen varit med om en olycka.[3][4]

Då annan sjukdom orsakar smärta bör om möjligt behandlingen riktas mot orsaken.[2] Vid klassisk muskuloskeletal ryggsmärta finns ett antal olika behandlingsalternativ som fysioterapi (sjukgymnastik); smärtstillande läkemedel (där förstahandsvalet är paracetamol); manuell behandling; eller olika former av nervstimulering.[2] Även beteendeförändrande utbildning finns.[2] Det är i dagsläget inte helt klart vilka behandlingar eller kombinationer som är bäst.[2] I det akuta skedet är det inte bra att helt sluta röra på sig, då förlängt stillasittande ökar risken att smärtan blir långvarig.[2] Bland de som söker sjukvård finns det stor risk att akut smärta som inte behandlas effektivt övergår till mer långvarig.[2]

Ryggsmärta är beskrivet mycket tidigt i historien, men först på 1930-talet insåg man sambandet mellan den vanligaste ryggsmärtan och påverkan på strukturer i ryggraden samt diskbråck.[1] Innan dess ansågs oftast ryggsmärta vara reumatisk och ännu längre tillbaks trodde man att den skapades av onda andar.[1] Fram till 1980-talet ansågs den bästa behandlingen vara vila, vilket man idag avråder från.[1]

Differentialdiagnoser[redigera | redigera wikitext]

Ryggskott även kallad akut lumbago används som begrepp för kortvarig övergående smärta i ländryggen.[3] Nacksmärta är nästan lika vanligt som ryggsmärta och bägge kan förekomma samtidigt.[2] Många gånger finns det ingen underliggande orsak att finna, vilket kan göra smärtan svårbehandlad.[1] Själva smärtupplevelsen skiljer sig mycket mellan människor och olika skador kan påverka olika individer i varierande grad.[2] Biologi, psykologi och social situation påverkar alla hur smärtan upplevs.[2] De flesta smärtor som varar begränsad tid beror på vävnadsretning eller något som påverkar nerverna, t.ex. tryck.[2]

Allvarligare orsaker[redigera | redigera wikitext]

Smärtan kan bero på mekanisk skada, t.ex. whiplashskada eller diskbråck.[1][2] Smärtan kan också bero på helt andra orsaker som reumatiska-, neurologiska- och ibland tumör-sjukdomar.[5] Överförd smärta som upplevs komma från ryggen kan i själva verket komma från andra organ som gallblåsan och bukspottskörteln.[6] Även njursmärta som vid njurbäckeninflammation kan upplevas i ryggen,[7] och hjärtinfarkt eller aortaaneurysm kan ge smärta som strålar ut i skulderpartiet.[källa behövs] Det är viktigt att sjukvården undersöker och i möjligaste mån utesluter[källa behövs] dessa orsaker.[2]

Klassificering[redigera | redigera wikitext]

Ryggsmärtor kan klassificeras efter när de uppkommer: vid framåtböjning, vid uppresning, efter långvarigt stående, vid gång, vid långvarigt sittande, när man vänder sig i sängen, under graviditet, eller oberoende av typ av kroppsställning.

Ryggsmärta kan vara belastningsrelaterad. Problem med ländryggen kan härröra från skelettmusklerna och bero på förslitningsskador, träningsvärk, muskelatrofi, skolios, överbelastning eller dålig kroppshållning. Ryggskott är ett slags sådan smärta. Smärta i ländryggen kan bero på inflammation eller uppkomma på grund av överbelastning. Inflammatorisk ryggsmärta är ofta värst efter vila, till exempel vid uppstigandet på morgonen, då ryggen också känns stel. Överbelastad rygg kännetecknas av att smärtan tilltar vid lyft och andra, ibland stillasittande, aktiviteter, och att smärtgraden varierar.[8] Ryggskottet kan vara förenat med ischias, som får smärtan att stråla ner i benen. Belastningar på nacken som ger långvarig smärta efteråt, kallas pisksnärtsskada. Stelhet i nacken kännetecknar nackspärr, men också myelopati.

Orsak[redigera | redigera wikitext]

Största delen av ryggsmärta orsakas av mekanisk påverkan,[5] antingen av typen nociceptiv: orsakad av smärtreceptorer som reagerar på hotande eller tillkommen vävnadsskada; eller neurogen: som beror på nervengagemang, t.ex. en nerv i kläm.[2] Med åren degenererar delar av ryggraden hos alla individer, vilket kan leda till smärta.[2][5]

Andra smärtalstrande problem som kan drabba ryggen, dess strukturer och dess organ är diverse: infektioner, inflammationer, tumörer, cystor, bråck, stenos, konkrement, neuralgi, fraktur, dislokation, muskelbristning, ruptur, hematom, emfysem, och förslitningsskador. Smärtstället måste inte överensstämma med området för skada eller sjukdom, utan kan vara en så kallad refererad smärta.[6]

Abdomninellt aortaaneurysm,[5] njursten[5] eller blodproppar kan även ge upphov till smärta i ryggen.

Ryggraden kan påverkas negativt av åldrande, och drabbas av förslitningsskador, osteoporos med kotkompression, broskförslitning, artros, spondylos, diskdegeneration och diskbråck. Sådana tillstånd kan yttra sig i ryggsmärtor.

Bröstsmärta vid hjärtinfarkt kan stråla ut mot skulderpartiet, och upplevas som ryggsmärta, vilket även aortaaneurysm kan. Vid njurbäckeninflammation och njursten sitter smärtan på sidan av ryggraden i midjehöjd, och är oberoende av kroppsställning. PMS, problem vid menstruation och andra gynekologiska sjukdomar samt graviditet kan likaså ge smärtor som strålar mot ryggen. Smärtor vid lungsjukdomar kan kännas i ryggen, eller pleuritiskt. Vid sådana otypiska fall hänger smärtan samman med andra symtom.

Andra orsaker till ryggsmärta kan vara reumatiska sjukdomar som ger upphov till inflammation i ryggraden — t.ex. ankyloserande spondylit.vÄven somatoformt smärtsyndrom kan yttra sig som ryggsmärta.

Smärtan kan vid vissa diagnoser vara relaterad till ansträngning, ibland till psykisk ansträngning, eller till vila. Problem med lungorna kan kännas som smärta vid andning, så kallad pleuristisk bröstsmärta.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Ryggsmärta kan vara olika svårt att hantera för olika människor.[2] Samma orsak kan ge upphov till helt olika grader av problem och olika mycket utgöra ett hinder i vardagen.[2] Vissa kan arbeta trots sin ryggsmärta, medan andra har mycket svårt eller inte alls kan det.[2]

Behandling och prognos[redigera | redigera wikitext]

Mot klassisk ryggsmärta (av typen nociceptiv eller neurogen) finns en rad olika behandlingar, där det är oklart vilka som är bäst.

Långvarig smärta kan ge depression.[källa behövs]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Nacksmärta förekommer hos mellan 30—50% av befolkningen under ett års tid, och ökar med åldern fram tills medelålder.[9] 75–80% av människor drabbas någon gång under sitt liv av ryggsmärta, och de som har smärta i mer än 3 månader tar stor del av sjukvårdens resurser. De som har svår ryggsmärta och är borta från jobbet i mer än två år löper stor risk att aldrig kunna återvända till sitt arbete.[9]

Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ryggskott, arbetsskada, förslitningsskador

Smärta i ryggen medför lidande och funktionsnedsättning för dem som drabbas, och till stora samhällskostnader i form av produktionsbortfall, ekonomisk ersättning till individer som inte kan arbeta fullt ut, och kostnader inom sjukvården. Mellan 60 och 70 procent av befolkningen drabbas någon gång under livet. Problemen är ofta långvariga – ryggvärk är den tredje vanligaste enskilda diagnosen bland alla långa sjukskrivningar.[10]

Vissa grupper i arbetslivet upplever mer smärta, värk eller obehag i ryggen än andra. Det visar en forskningsgenomgång från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Rapporten ger kunskap om vad som bör beaktas i arbetsmiljön för att så långt som möjligt undvika ryggproblem, till exempel genom förebyggande arbete.[10]

Dessa grupper utvecklar mer ryggbesvär än andra, enligt SBU:s rapport:

  • Personer vars arbete innebär lyft, eller böjd eller vriden rygg
  • Arbete på knä eller huk, eller fysiskt ansträngande arbete
  • Helkroppsvibrationer
  • Arbete som upplevs pressande, eller en arbetssituation med små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav.
  • Liten möjlighet till utveckling i arbetet
  • Skiftarbete

Arbetsmiljölagen kräver att arbeten ska vara tillgängliga för alla. Det innebär bland annat att problemen ska lösas genom förbättring av arbetsmiljön snarare än genom urval av arbetskraft. Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar ryggbesvär i lika hög grad.[10]

I vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär från ryggen:[10]

  • Personer som upplever goda möjligheter att påverka det egna arbetet
  • De som upplever att de får stöd i sitt arbete
  • De som har hög arbetstillfredsställelse

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Nachemson, Alf L. (2000-01-01) (på en). Neck and Back Pain: The Scientific Evidence of Causes, Diagnosis, and Treatment. Lippincott Williams & Wilkins. ISBN 9780781727600. https://books.google.com/books?id=kJNsAAAAMAAJ. Läst 15 juni 2016 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Preventiva insatser vid akut smärta från rygg och nacke – Effekter av fysisk träning, manuell behandling och beteendepåverkande åtgärder”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/preventiva-insatser-vid-akut-smarta-fran-rygg-och-nacke--effekter-av-fysisk-traning-manuell-behandling-och-beteendepaverkande-atgarder/. Läst 15 juni 2016. 
  3. ^ [a b c] 1177.se. ”Ont i ryggen” (på sv-SE). www.1177.se. https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ont-i-ryggen/. Läst 15 juni 2016. 
  4. ^ 1177.se. ”Ont i nacke och axlar” (på sv-SE). www.1177.se. https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ont-i-nacke-och-axlar/. Läst 16 juni 2016. 
  5. ^ [a b c d e] ”Low Back Pain Fact Sheet”. www.ninds.nih.gov. http://www.ninds.nih.gov/disorders/backpain/detail_backpain.htm. Läst 15 juni 2016. 
  6. ^ [a b] ”OpenStax CNX Anatomy and Physiology”. Rice University — cnx.org. https://cnx.org/contents/FPtK1zmh@8.25:C650g-ah/Autonomic-Reflexes-and-Homeost. Läst 15 juni 2016. 
  7. ^ ”Pylonephritis: Kidney Infection”. www.niddk.nih.gov. http://www.niddk.nih.gov/health-information/health-topics/kidney-disease/pyelonephritis-kidney-infection/Pages/index.aspx. Läst 15 juni 2016. 
  8. ^ Walker, Bruce F., and Owen D. Williamson. "Mechanical or inflammatory low back pain. What are the potential signs and symptoms?." Manual therapy 14.3 (2009): 314-320.
  9. ^ [a b] Bhandari, Mohit (2011-12-27) (på en). Evidence-based Orthopedics. John Wiley & Sons. ISBN 9781405184762. https://books.google.se/books?id=zWlrqFAh-EEC&printsec=frontcover&dq=evidence+based+orthopedics&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiHq77P9KnNAhUKBSwKHQy1BskQ6AEILjAA#v=onepage&q=evidence%2520based%2520orthopedics&f=false. Läst 15 juni 2016 
  10. ^ [a b c d] SBU. Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU-rapport nr 227. ISBN 978-91-85413-68-3.”Länk till SBU-rapporten”. http://www.sbu.se/227. Läst 6 januari 2015. 

Se även[redigera | redigera wikitext]