Peter Hultqvist

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Peter Hultqvist

Peter Hultqvist på Veterandagen 2015.

Tid i befattningen
3 oktober 201418 oktober 2022
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Stefan Löfven
Magdalena Andersson
Företrädare Karin Enström
Efterträdare Pål Jonson

Tid i befattningen
12 april 2011–29 september 2014
Företrädare Håkan Juholt
Efterträdare Allan Widman

Mandatperiod
2006–2010
2010–2014
2014–2018
2018–2022
2022–2026
Valkrets Dalarnas län[1]
Uppdrag i riksdagen
Aktuella uppdrag[2]
ordinarie ledamot (tjänstledig)
Tidigare uppdrag[2]
ordförande i försvarsutskottet (2011–2014)
vice ordförande i sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (2011, 2013)
ledamot i försvarsutskottet (2011)
ledamot i konstitutionsutskottet (2010–2011)
ledamot i krigsdelegationen (2010–2014)
ledamot i riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling (2011–2014)
ledamot i utbildningsutskottet (2006–2010)
suppleant i Nordiska rådets svenska delegation
suppleant i näringsutskottet
suppleant i utrikesnämnden
deputerad i sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
Ordförande i
försvarsutskottet (2011–2014)[2]

Född 31 december 1958 (64 år)[3]
Heliga Trefaldighets församling, Gävle, Gävleborgs län
(men uppväxt i Åselby i Stora Tuna utanför Borlänge, Dalarna)
Politiskt parti Socialdemokraterna
Yrke redaktör

Carl Anders Peter Hultqvist, född 31 december 1958 i Heliga Trefaldighets församling i Gävle,[4] är en svensk politiker (socialdemokrat) och journalist, och var Sveriges försvarsminister åren 2014-2022. Han är riksdagsledamot sedan 2006, invald för Dalarnas läns valkrets,[1] och var ordförande för försvarsutskottet 2011–2014.[2] Sedan hösten 2022 är han återigen ordförande för riksdagens försvarsutskott. Den 9 december 2022 utsågs han till ledamot i försvarsberedningen som förbereder nästa försvarsbeslut.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Hultqvist föddes i Gävle men växte upp i Åselby i Stora Tuna socken (Borlänge) i Dalarna.[5] Hans far Ewert Hultqvist var revisor och hans mor Anna-Inez (född Kallunki)[6] kom till Sverige från Kuusamo som ett av de finländska krigsbarnen.

Journalistik[redigera | redigera wikitext]

Peter Hultqvist började sin journalistbana som reporter på Dala-Demokraten, blev ledarskribent på Norrländska Socialdemokraten i Luleå och var sedan chefredaktör för Socialdemokraternas tidskrift Aktuellt i Politiken. Han skriver idag regelbundet krönikor i Dala-Demokraten och Sydöstran.

Hultqvist har varit ledamot i AB Dalademokratens styrelse mellan 1994 och 2001. Mellan 2001 och 2014 var han ordförande i tidningens ägarstiftelse Folkrörelsernas mediastiftelse.

I juni 2020 gav Hultqvist ut boken "100 procent socialdemokrati" (Tiden). Den innehåller 29 tal, texter och krönikor publicerade under perioden 2015–2020.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Peter Hultqvist är sedan 1975 aktiv radioamatör med anropssignalen SM4HCF.[7]

I juni 1978 började Peter Hultqvist sin värnpliktDalregementet och var där i 57 dagar. Därefter sökte han vapenfri tjänst, vilket beviljades ett halvår senare. Han slutförde sin värnplikt genom expeditionstjänst inom Kriminalvården.[8]

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Peter Hultqvist gick med i SSU Libertas (Frihet) i Borlänge under hösten 1973. Under 1975 var han med och bildade SSU Facklan-Åselby. 1975 blev han också medlem i Borlänge Socialdemokratiska arbetarekommun. Han var 1979–1983 ordförande i Dalarnas SSU-distrikt, 1981–1984 suppleant i SSU:s förbundsstyrelse och 1984–1987 ordinarie ledamot i densamma.

Hultqvist var under 2001-2005 suppleant i socialdemokraternas partistyrelse, 2005–2009 ordinarie ledamot och är sedan 2009 suppleant i verkställande utskottet. Han har också varit ledamot i styrelsen för Arbetarrörelsens Tankesmedja.

Peter Hultqvist var 2003–2007 ledamot i den av Mats Svegfors ledda statliga ansvarskommittén som bland annat föreslog att Sverige ska införa en ny regionindelning. Han ledde 2009–2010 socialdemokraternas regionalpolitiska arbetsgrupp.[9]

Hultqvist har beskrivits befinna sig till vänster inom Socialdemokraterna[10], vara Nato-motståndare[11] samt anses ha utmärkt sig för ett engagemang i Palestinafrågan.[11] Under åren 2007–2014 var han ordförande i svensk-palestinska parlamentarikerföreningen i riksdagen.

Kommunpolitiker i Borlänge[redigera | redigera wikitext]

Peter Hultqvist var under 17 år kommunalråd i Borlänge, under åren 1998–2006 som ordförande i kommunstyrelsen. I Borlänge har han innehaft förtroendeuppdrag som vice ordförande i skolstyrelsen, ledamot i socialnämnden, ledamot i AB Borlänge Energi, ordförande i AB Dala Airport, ordförande i koncernbolaget, kommunalråd för ”mjuka sektorn” - skola, social, omsorg, äldrevård, kultur och fritid. Under åren 1998–2010 var han ordförande i näringslivs- och planutskottet. Han har också varit ordförande i Borlänge centrumförening.

Vidare har Hultqvist varit ledamot i länsstyrelsens styrelse 1994–2002, ledamot i länsskolnämnden i Dalarna 1982 och ordförande i Dalarnas kommunförbund 1995–2002. Hultqvist var 2002–2006 ordförande för Region Dalarna, som då var namnet på ett kommunalförbund med Dalarnas femton kommuner samt landstinget som medlemmar.[12]

Hultqvist har också varit ordförande i Dalarnas socialdemokratiska partidistrikt 2001–2019 och ordförande i ABF Dalarna 1991–1995. Han är sedan hösten 2020 ordinarie ledamot och vice ordförande för styrelsen i Borlänge socialdemokratiska arbetarekommun.

Hultqvist har även en lång bakgrund i bostadskooperationen HSB. Mellan 1989 och 2014 verkade han i HSB Dalarnas styrelse som ledamot, vice ordförande och slutligen ordförande. Han hade då också uppdrag i bolagsstyrelser kopplade till HSB-rörelsen. Under en period var han suppleant i HSB riksförbunds styrelse.

Riksdagsledamot[redigera | redigera wikitext]

2006 valdes Hultqvist in i riksdagen.[13] I valen 2006, 2010, 2014, 2018 samt 2022 personvaldes han till riksdagen, dvs han personkryssades av mer än 5 procent av Socialdemokraternas väljare i Dalarnas läns valkrets.

I riksdagen var Hultqvist ledamot i utbildningsutskottet 2006–2010, därefter ledamot och socialdemokratisk gruppledare i konstitutionsutskottet 2010–2011. Han var 2011–2014 ordförande i försvarsutskottet. Han har också varit ledamot i försvarsberedningen, Försvarsmaktens insynsråd, riksdagens krigsdelegation och Natos parlamentariska församling samt suppleant i Utrikesnämnden.

Vid valet 2018 var Hultqvist ett av socialdemokraternas fyra nationella "vallokomotiv".[14]

Försvarsminister[redigera | redigera wikitext]

När socialdemokraterna återkom till regeringsmakten efter riksdagsvalet 2014 tillträdde Hultqvist som Sveriges försvarsminister i regeringen Löfven I den 3 oktober 2014. Han satt på denna post till 18 oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde.

Hultqvist-doktrinen[redigera | redigera wikitext]

Under Hultqvists tid som försvarsminister myntades begreppet ”Hultqvist-doktrinen”. Det syftar på kombinationen av satsning på höjd nationell militär förmåga och fördjupade internationella samarbeten utan Nato-medlemskap. Under hans försvarsministertid fattade riksdagen två försvarsbeslut, det första 2015 med stöd av MP, S, M och C, och det andra 2020 med stöd av MP, S, C och L. Beslutet 2015 innebär en 25-procentig ökning av försvarsbudgeten och det därefter följande beslutet en 40-procentig ökning under åren 2021–2025. Den tidigare insatsorganisationen som i första hand var dimensionerad för internationella operationer förändrades till en försvarsmakt med utgångspunkt i behovet av försvaret av Sverige. De båda försvarsbesluten innebar en stegvis höjd militär förmåga. Återaktiverande av värnplikt, återetablering av brigadförmågan, etablering av nya regementen, omfattande investeringar i försvarets basorganisation, förnyelse av befintliga och införande nya vapensystem var några grundbultar i utvecklingen. Förmågan att samverka mellan armé, marin och flyg var en annan viktig dimension.

Genom försvarsbeslutet 2015 har P18 på Gotland återetablerats som regemente. Försvarsbeslutet i december 2020 innebär att följande nya organisationsenhet inrättas: I13 Falun, I21 Sollefteå med Jämtlands fältjägarkår i Östersund, Amf4 i Göteborg, K4 i Arvidsjaur, A9 i Kristinehamn och F16 i Uppsala.

De internationella samarbetena var den andra viktiga delen i utvecklingen. Relationen till Finland fördjupades avsevärt, framförallt genom upprättande av operativ planering som omfattar fred, kris och krig. Fördjupade relationer skapades med det likaledes alliansfria Finland, med de övriga nordiska länderna, och med Baltikum, Polen, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Storbritannien och USA. Samarbetet med Nato var prioriterat och betraktades som viktigt för svensk säkerhet. Mellan 2014 och 2021 undertecknades ett 30-tal internationella överenskommelser och ett 20-tal samarbetsavtal. Ett viktigt beslut var möjligheten att utveckla samordnad planering med de nordiska länderna, Storbritannien, USA och Nato. Den omfattande internationella övningsverksamhet som Sverige deltar i betraktades som avgörande för att i praktiken skapa samverkansmöjligheter i en krissituation.

Misstroendeomröstning 2017[redigera | redigera wikitext]

Som en följd av IT-skandalen på Transportstyrelsen meddelade Alliansens fyra partiledare den 26 juli 2017 att de avsåg väcka misstroendeförklaring mot Hultqvist, infrastrukturminister Anna Johansson och inrikesminister Anders Ygeman. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson förklarade att även hans parti stödde misstroendeförklaringarna. Hultqvist lyckades dock behålla sin statsrådspost efter att Centerpartiet och Liberalerna nöjt sig med statsminister Stefan Löfvens besked dagen därpå om Johanssons och Ygemans avgång.[15][16] I omröstningen 19 september 2017 röstade 135 av riksdagens 349 ledamöter för misstroende mot Hultqvist.[17]

Fortsatt förtroende[redigera | redigera wikitext]

Hultqvist fick förnyat förtroende på posten som försvarsminister i regeringen Löfven II, som tillträdde 21 januari 2019,[18] och i regeringen Löfven III, som tillträdde 9 juli 2021. Han var även försvarsminister i regeringen Andersson 30 november 2021–18 oktober 2022.

Nato-ansökan[redigera | redigera wikitext]

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 svängde Socialdemokraterna under våren 2022 i frågan om svenskt Nato-medlemskap, vilket ledde till att Sverige i maj 2022 ansökte om medlemskap. Hultqvist motiverade sin ändrade inställning med att hotbilden mot Sverige förändrats, samt med att Finland valt att orientera sig i riktning mot medlemskap, och att Sveriges försvarsplanering skulle försvåras om Sverige som ensamt nordiskt land var alliansfritt.[19] Hultqvists omsvängning skedde trots att han på den socialdemokratiska partikongressen i november 2021 sagt

"Det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering. Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en sådan process. Det kan jag garantera alla!".[20]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska[redigera | redigera wikitext]

  • Gustaf Petri medaljen i Silver. Hemvärnsbefälens riksförbund. 2017.
  • Sveriges Militära kamratföreningars riksförbund. Förtjänstmedalj i guld. 2017.
  • Frivilliga Automobilkåren. Förtjänstmedalj i guld.
  • Insatsingenjörernas Riksförbunds förtjänstmedalj.svg Sverige Insatsingenjörernas Riksförbunds (IIR) förtjänstmedalj i guld, 11 maj 2022[21]
  • Sverige Hjalmar Brantings Hedersmedalj[20] 2019.

Utländska[redigera | redigera wikitext]

  • FIN Order of the Lion of Finland 1Class BAR.png Finland Storkors av Finlands Lejons orden, 3 april 2018[22]
  • LTU Order for Merits to Lithuania - Grand Cross BAR.svg Litauen Storkors av Litauiska förtjänstorden[23]
  • BRA Ordem do Mérito Aeronáutico Grande Oficial.png Brasilien Storofficer av Brasilianska Aeronautiska förtjänstorden (Ordem do Mérito Aeronáutico), 13 oktober 2020[24]
  • Palestina (stat) Palestinska förtjänstorden (Order of Merit and Distinction) i guld
  • Ukraina Hedersutmärkelse. "Badge of honor", 2021
  • Nederländerna. Grootofficer in de Orde van Oranje-Nassau. 27 september 2022.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Hultqvist är invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag för Dalarnas läns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), 2010/11:1 (§ 2), 2014/15:1 (§ 2) respektive 2018/19:1 (§ 2).
  2. ^ [a b c d] ”Peter Hultqvist (S)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Peter-Hultqvist_8fdcd2db-91db-4cba-ae0c-258061f5ed59/. Läst 16 april 2022. 
  3. ^ Ratsit: Peter Hultqvist, Läst den 22 oktober 2013.
  4. ^ Sveriges befolkning 1960, Arkiv Digital
  5. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=5981321
  6. ^ ”Peter Hultqvist (S) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/peter-hultqvist_8fdcd2db-91db-4cba-ae0c-258061f5ed59. Läst 24 januari 2019. 
  7. ^ "SM4HCF Sveriges nye försvarsminister" från SSA 3 oktober 2014
  8. ^ ”Hur försvarar du detta, ministern?”. Expressen. http://www.expressen.se/kronikorer/k-g-bergstrom/hur-forsvarar-du-detta-ministern/. Läst 11 december 2014. 
  9. ^ ”En nationell politik”. Folkbladet Västerbotten. 14 oktober 2009. https://www.folkbladet.nu/2009-10-14/en-nationell-politik. Läst 28 januari 2023. 
  10. ^ "Kommer någon minister tvingas avgå? Panelen debatterar", Godmorgon, världen!, 3 oktober 2014. Läst den 6 oktober 2014.
  11. ^ [a b] "SM4HCF alias försvarsminister Peter Hultqvist", Godmorgon, världen!, 24 oktober. Läst den 26 oktober 2014.
  12. ^ ”Kommunernas region – kommunernas inflytande i regionen”. Sveriges kommuner och landsting. 2013. https://skr.se/download/18.5627773817e39e979efbade5/1643286848264/7164-919-5.pdf. Läst 29 december 2022. 
  13. ^ "CV: Peter Hultqvist". Sveriges regering. Läst 27 juli 2017.
  14. ^ ”Socialdemokraternas vallokomotiv – fyra rutinerade namn”. Aftonbladet. 15 juni 2018. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/QlAoox/socialdemokraternas-vallokomotiv--fyra-rutinerade-namn. Läst 28 januari 2023. 
  15. ^ Gustafson, Linnea & Hedenmo, Fanny (27 juli 2017). "Här är Löfvens nya regering – Ygeman och Johansson får gå". SVT. Läst 27 juli 2017.
  16. ^ Juhlin, Johan. ”Hultqvist sitter kvar – L och C backar om misstroendeförklaring”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/l-ska-ge-besked-om-forsvarsministern. Läst 15 september 2017. 
  17. ^ ”Peter Hultqvist klarade förtroendeomröstning”. sr.se. 19 september 2017. https://sverigesradio.se/artikel/6781137. Läst 28 januari 2023. 
  18. ^ ”Stefan Löfven har presenterat sin nya regering och ministrar”. DN.SE. 21 januari 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/nya-regeringen-haller-presskonferens/. Läst 24 januari 2019. 
  19. ^ ”Exakt då svängde Hultqvist (S) i Nato-frågan: ”Jag skrev det på ett papper””. svt.se. 16 maj 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/exakt-da-svangde-hultqvist-s-i-natofragan-jag-skrev-det-pa-ett-papper. Läst 28 januari 2023. 
  20. ^ [a b] ”Peter Hultqvist: Exakt då ändrade jag mig om Nato”. Dagens Nyheter. 15 maj 2022. https://www.dn.se/sverige/peter-hultqvist-exakt-da-andrade-jag-mig-om-nato/. Läst 13 juni 2022. 
  21. ^ ”Försvarsministern tilldelas förtjänstmedalj i guld av IIR:s ordförande...”. Försvarsministern tilldelas förtjänstmedalj i guld av IIR:s ordförande.... Hemvärnets stridsskola. 11 maj 2022. https://www.facebook.com/plugins/post.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fphoto.php%3Ffbid%3D383037497201648%26set%3Da.212150584290341%26type%3D3&show_text=true&width=500. Läst 13 juni 2022. 
  22. ^ ”UTMÄRKELSETECKEN FÖRLÄNADE ÅT UTLÄNNINGAR 2018”. www.ritarikunnat.fi. Riddarordnarnas Kansli. 2018. https://ritarikunnat.fi/ritarikunnat/annetut-kunniamerkit/vuoden-2018-annetut-kunniamerkit/vuonna-2018-ulkomaalaisille-annetut-kunniamerkit-utmarkelsetecken-forlanade-at-utlanningar-2018/. Läst 4 februari 2021. 
  23. ^ kungahuset.se, Bild från representationsmiddag på slottet Arkiverad 27 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  24. ^ ”DECRETO DE 13 DE OUTUBRO DE 2020” (på portugisiska). Diário Oficial da União. 14 oktober 2020. 8. https://pesquisa.in.gov.br/imprensa/servlet/INPDFViewer?jornal=515&pagina=8&data=14/10/2020&captchafield=firstAccess. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Håkan Juholt
Försvarsutskottets ordförande
2011–2014
Efterträdare:
Allan Widman
Företrädare:
Karin Enström
Sveriges försvarsminister
2014–2022
Efterträdare:
Pål Jonson
Företrädare:
Helén Pettersson
Försvarsutskottets ordförande
2022–
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten