Västerbottens län
| Västerbottens län | ||
| Län | ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Landskap | Västerbotten, Lappland, Ångermanland, Jämtland | |
| Läge | 64°20′41″N 18°18′51″Ö / 64.34472°N 18.31417°Ö | |
| Residensstad | Umeå | |
| Area | Rankad 2:e | |
| - Totalt | 55 432 km² | |
| Folkmängd | Rankad 14:e | |
| - Totalt | 278 729 (2023-12-31) [1] | |
| Befolkningstäthet | ||
| - Totalt | 5,03 invånare/km² | |
| Inrättat | 1638 | |
| Landshövding | Magdalena Andersson | |
| Länskod | 24 | |
| Geonames | 2664415 | |
| Länsbokstav | AC | |
| Karta | SCB geodata | |
 Västerbottens läns läge i Sverige.
| ||
Västerbottens län är ett län beläget i norra Norrland. Länet består av landskapet Västerbotten, nordöstra delen av landskapet Ångermanland och södra delen av landskapet Lappland samt en liten obefolkad del av norra Jämtland. Västerbottens län är det näst största länet i Sverige och upptar en åttondel av Sveriges yta. I länet bor nästan 260 000 invånare, varav närmare 80% bor i kustkommunerna. Residensstad är Umeå, med två universitet; Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Västerbottens läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Geografi
Västerbottens län har en varierad natur, allt från det karga kustlandskapet vid Bottenviken till den mäktiga fjällnaturen i väster på gränsen mot Norge. Däremellan finns inlandet med milsvida skogar och myrar. Länets naturreservat återspeglar denna mångfald. Länets högsta punkt är Norra Sytertoppen 1767 m.
I Västerbottens län finns en nationalpark, Björnlandets nationalpark i Åsele kommun, och 180 naturreservat. Naturreservaten har en total yta på cirka 800 000 hektar och täcker därmed 13 procent av länets yta. Vindelfjällens naturreservat i Sorsele och Storumans kommuner är med sina 560 000 hektar norra Europas största skyddade område.
Tätorter
De största tätorterna i länet enligt SCB år 2010:
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Umeå | 79 594 |
| 2 | Skellefteå | 32 775 |
| 3 | Lycksele | 8 513 |
| 4 | Holmsund | 5 489 |
| 5 | Vännäs | 4 118 |
| 6 | Ursviken | 3 977 |
| 7 | Vilhelmina | 3 657 |
| 8 | Skelleftehamn | 3 184 |
| 9 | Nordmaling | 2 546 |
| 10 | Hörnefors | 2 542 |
Residensstaden är i fet stil
Historia
Västerbottens län bildades i januari 1638 av den norra delen av Västernorrlands län eftersom brytningen i Nasa silvergruva ansågs kräva en landshövding på närmare håll än Härnösand. Därefter har det nästan alltid funnits ett län med detta namn. Under perioden 1654–60 samt 1664–74 ingick området dock i Västerbotten och Österbotten, och 1660–64 i Västernorrlands län. Här lämnas en översikt över Västerbottens län genom tiderna. Residensstad har hela tiden varit Umeå.[2][3]
- 1637–54. Västerbotten, Ume, Pite, Lule och Torne och Kemi lappmarker.
- 1654–60 samt 1664–74. Västerbottens och Österbottens län, omfattande Västerbotten och Österbotten samt Ume, Pite, Lule, Torne och Kemi lappmarker.
- 1674–1694. Västerbotten samt Ume, Pite, Lule, Torne och Kemi lappmarker.
- 1694–1810. Västerbotten och samtliga lappmarker (Ångermanna lappmark fördes hit från Västernorrlands län 1694). År 1776 avskildes Kuusamoområdet och tillfördes Uleåborgs län. Efter förlusten i finska kriget 1809 avträddes områdena öster om Könkämäälven, Muonioälven och Torneälven till Ryssland.
- 1810–. Västerbotten samt Åsele, Lycksele och Pite lappmarker. Av det nordligare området bildades Norrbottens län. Som kompensation utökades Västerbottens län i söder med de ångermanländska socknarna Nordmaling och Bjurholm. Pite lappmark överfördes 1837 till Norrbottens län, varifrån Malå återfördes 1869.
Kommuner
I Västerbottens län finns det 15 kommuner.
- Bjurholms kommun
- Dorotea kommun
- Lycksele kommun
- Malå kommun
- Nordmalings kommun
- Norsjö kommun
- Robertsfors kommun
- Skellefteå kommun
- Sorsele kommun
- Storumans kommun
- Umeå kommun
- Vilhelmina kommun
- Vindelns kommun
- Vännäs kommun
- Åsele kommun
Demografi
| Befolkningsutvecklingen i Västerbottens län 1970–2023 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 233 133 | |||
| 1975 | 236 397 | |||
| 1980 | 243 856 | |||
| 1985 | 245 255 | |||
| 1990 | 251 968 | |||
| 1995 | 260 472 | |||
| 2000 | 255 640 | |||
| 2005 | 257 652 | |||
| 2010 | 259 286 | |||
| 2015 | 263 378 | |||
| 2023 | 278 729 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Trafik
För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Länstrafiken i Västerbotten. Tågen finns i huvudsak på linjer ut ur länet och de sköts av SJ, utom Umeå–Örnsköldsvik där länstrafikbolaget Norrtåg ansvarar för trafiken. Från och med 2011 har Norrtåg tagit över dagtågen (Luleå–Umeå och de nya linjerna Umeå–Lycksele och Umeå–Vännäs), medan SJ fortsätter med nattåg till södra Sverige samt från 2012 även dagtåg Umeå–Stockholm. Samtidigt som dagtågen mellan Umeå–Stockholm startar så startar också Norrtågs linje Umeå–Sundsvall.[4]
Det finns fem flygplatser i länet: Umeå, Skellefteå, Lycksele, Vilhelmina och Hemavan.
Se även
- Västerbottensnytt - Regionalnyheter
- Lista över landshövdingar i Västerbottens län
Referenser
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
- ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 3, [Lapp-Reens]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 253–255. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X (inb.)
- ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 4, [Regio-Övre]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 339. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 (inb.)
- ^ http://st.nu/medelpad/1.3884795-adalsbanan-forsenad-igen
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Västerbottens län.- Länsstyrelsen i Västerbottens län
- Regionfakta - Fakta och perspektiv om Västerbottens län
| |||||||||||
| ||||||||||||||||||||
| |||||||||||
| ||||||||||||||||
