Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2014-06

Värdeomdömen och pejorativa epitets encyklopediska relevans

Jag har en undran som kanske redan finns besvarad. Ska värdeomdömen, åsikter och pejorativa epitet med oklar innebörd, återfunna hos i övrigt godtagbara källor anses vara encyklopediskt relevanta? Om Aftonbladet, Expo eller annan aktör som är tillräckligt granskad för att inte kunna mygla igenom faktafel hursomhelst presenterar subjektivt åsiktsmaterial utöver fakta, i vilken mån ska detta subjektiva åsiktsmaterial då anses vara encyklopediskt relevanta? Om t.ex. Expo kritiserar en nyhetshemsida genom att visa att x artiklar utav y under tidsperiod z handlat om påstådda konspirationer från israeliska intressegrupper gentemot den amerikanska regeringen, påstådda statistiskt säkerställda skillnader i medelresultat i IQ-tester mellan separata människopopulationer, hyllningar av Josef Stalin, eller handlar om att Aftonbladet har en rasistiskt motiverad vinkling av vilka etniciteter som svara för en viss typ av brottslighet, så köper jag det som godtagbart källmaterial rakt av. Det jag däremot inte rakt av köper är att subjektiva värdeomdömen som att någon företeelse eller person skulle vara "populistisk", "extremistisk", "rasistisk", "antisemitisk", "kristofobiskt" eller något annat som presenteras på en i övrigt godtagbar nyhetskälla skulle ha någon encyklopedisk relevans. Jag har förstått att det är brott mot etiketten att namnge användare här men jag tycks hamna i konflikt från tid till annat med ett väldigt litet antal användare som är hårt inriktade på att fylla artiklar om sina uvalda hatobjekt med utvalda värdeomdömen från sin favoritlektyr. Min fråga är alltså hur gemenskapen ser på i vilken mån man ska anse material som inte utgör fakta utan är subjektiva värdeomdömen, ehuru presenterade hos en i övrigt godtagbar källa, som encyklopediskt godtagbart material. Någon som har en åsikt?Agge2 (diskussion) 27 april 2014 kl. 18.03 (CEST)

Frågan inleddes här: Diskussion:Nya Tider (tidning) - Averater (diskussion) 27 april 2014 kl. 18.09 (CEST)

Brukar vi inte använda något i stil med "har av XX beskrivits som YY"? Då med en avvägning så att det inte blir "har av NISSES BLOGG beskrivits som DUMMA". /Hangsna (diskussion) 27 april 2014 kl. 18.18 (CEST)

Jag har önskat en nedskriven praxis där såväl självbilden som tredjepart anges. Detta har dock motarbetats kraftigt, vilket är synd. På engelskspråkiga Wikipedia vet jag att de är hårda med att det endast är vederhäftiga tredjepartsdefinitionen som gäller i de fall den meningen är skiljaktig från självbilden. Självbilden anges då senare i ingressen. Jag tycker det är en rimlig princip och kan vi få det nedskrivet så kan många konflikter och timtals av diskussioner undvikas (jo jag vet, det är nästan lite tjatigt, men vi måste nog nå till detta för att frigöra energi och lust från diskussionsfällorna). Vänligen, dnm ^{(d | b)} 27 april 2014 kl. 21.35 (CEST)

Till att börja med skulle jag säga att en sorts källa kan vara av varierande kvalitet. För att bara ta Aftonbladet som exempel finns det såväl skvaller som reportage där. Skvallerartiklar blir inte bra källor, medan reportage kan bli det (fast ännu hellre ska man ta bättre källor). Sedan anser jag att WP:Trovärdiga källor förklarar en del av det frågeställaren undrar över. Avslutningsvis anser jag att värdeomdömen och pejorativa epitet inte heller är entydiga begrepp och enkla att ha att göra med. Jag tror inte att Saddam Hussein ansåg sig vara en diktator, och det är inte ett trevligt epitet, men det står likafullt i artikeln, eftersom det är sant. Vi har många artiklar om levande personer där vi måste vara extra noggranna med att källbelägga omdömen, eftersom de kan påverka personens liv. Likaså lyder vi var och en under förtalslagar. Dessutom förändras saker över tid: en företeelse kan börja som en sak och sedan övergå i något annat. Men eftersom frågan gäller tidningar (och andra organisationer) som ibland förekommer i media skulle jag helst vilja att vi använder oss av etablerade listor från till exempel Tidningarnas Telegrambyrå, Dagens nyheter eller liknande. Vilket är det mest förekommande epitetet? Att X har benämts som Y vid ett tillfälle säger inte så mycket, om inte just det har blivit ytterst omtalat (köttberg), och vi är ute efter den allmänna uppfattningen. Mina ganska många cent...//Hannibal (diskussion) 27 april 2014 kl. 21.45 (CEST)

Vad menar du med "listor", Hannibal? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 27 april 2014 kl. 21.50 (CEST)

Jag menar TT-språket och liknande. För övrigt tyckte jag att dnm sammanfattar det jag också tycker på ett mycket bra sätt. Börja gärna i någon av de existerande artiklarna inom Wikipedia-namnrymden.//Hannibal (diskussion) 27 april 2014 kl. 22.07 (CEST)

Utmärkt förslag, Dnm. Adville (diskussion) 27 april 2014 kl. 22.24 (CEST)

Jag noterar att Saddam Hussein på svenska wikipedia faktiskt i första hand har fått titeln "ledare" i andra hand "president" och först i tredje hand "diktator". Utan att vara någon fan av Saddam tycker jag det är rimligt. Däremot omnämns bland annat att han gasat ihjäl 5000 personer vid ett tillfälle. Stalin är inte listad som vänsterextremist och Hitler inte listad som högerextremist på svenska wikipedia. Diktator är dessutom ett ord som har en väldefinierad innebörd. Det är en icke folkvald ledare för ett land. Vem som är extremist eller inte är mer ett värdeomdöme än ren fakta. Jag tycker att det är att föredra att fokusera på fakta och inte på värderingar så långt det går. Kan man hitta mindre charmerande encyklopedisk relevant information så har jag inget emot att sådan sätts in. Att en större webbtidning med politisk inriktning för/mot en generös/slapphänt invandringspolitik kallar organisationer med annan uppfattning för "extremister" i någon form kan man ju förstå ur ett propagandistiskt perspektiv. Däremot tycker jag det är tveksamt encyklopediskt då det mer handlar om tyckande än om fakta.Agge2 (diskussion) 28 april 2014 kl. 00.39 (CEST)

1) Listan över Saddam Husseins "titlar" är kronologisk, inte en slumpmässig eller viktighetsmässig lista. Han var inte först och främst en ledare, utan först tidsmässigt (informell ledare i mitten av 1970-talet, statskupp 1979, därefter president, och snart diktator). 2) Jag tror att du missförstår mig: för mig handlade det här om hur vi källbelägger negativa epitet, inte om hur väldefinierade de epiteten är (någon kan ju förtala någon annan med ett väldefinierat begrepp, men det är först ifall vi har en bra källa som det är lämpligt att ha med i Wikipedia), och jag tror fortfarande inte att Saddam Hussein betraktade sig själv som diktator, oavsett hur väldefinierad termen är, 3) Jag förstår inte riktigt det här fokuset på ett eller ett par ord i en artikel: jag ser hellre exempel så att läsaren själv får dra slutsater, som i "X har i tidningen Y skrivit Z. P har senare beskrivit X:s handlande som Q". Jag har försökt att göra detta i artikeln om Ingrid Carlqvist (den som vill får gärna gå igenom hennes Twitterflöde för att öka antalet exempel på hennes agerande), 4) Att vi ska ha med andras bedömningar av artikelämnena hoppas jag att vi kan komma överens om. Det är ju exempelvis ett mycket vanligt element i filmartiklar att man tar upp filmers eftermäle.//Hannibal (diskussion) 28 april 2014 kl. 01.12 (CEST)

Om Saddam såg sig som diktator vet jag inte. Ordet har inte alltid haft negativa konnotationer för alla. I en psalm från 1930-talet kallas Jesus "min själs diktator". Versen kom inte med i 1937 års psalmbok och tack vare det blev psalmen inte helt omöjlig att sjunga efter 1945. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2014 kl. 10.07 (CEST)

Jag kan tycka att det är lite av ett problem när Hitler, Stalin och Saddam Hussein slipper epitet som att de skulle vara "extremister" av den enkla anledningen att de framstår som tämligen osympatiska individer även om man bara använder neutralt språk medan i sammanhanget fullständigt oförargliga personer och företeelser får mycket värre epitet. I den mån det är möjligt, utan att beskrivningen blir alltför långrandig,tycker jag det är att föredra att skriva att "X har blivit kritiserat för tonen i dess kommentarsfält", eller "Y har fått kritik för framförda teorier om att amerikanska affärsmän med judisk härkomst ofta agerar med Israels intressen i åtanke" istället för att bara skriva ut epitet... Jag hittar inga epitet alls i artikeln om Ingrid Carlqvist, inte i den viktigaste första biten iallafall. Det går säkert att hitta en källa på att en journalist i en tidning med annan hållning kallat Carlqvist för "högerextremist" eller liknande, men jag tycker inte det har någon större encyklopedisk relevans. Speciellt inte i första meningen, typ "Ingrid Carlqvist är en högerextrem chefredaktör.", även om man hittar en länk till att någon journalist på aftonbladet eller DN skrivit så. Just för att slippa tjafsa om vilka negativt laddade värderingsord, som kan anses encyklopediskt relevanta och hur framträdande dessa värdeord isåfall bör vara i artiklar så vore någon typ av riktlinje välkommen.Agge2 (diskussion) 28 april 2014 kl. 21.58 (CEST)

Den här typen av negativt laddade epitet bör vi sträva efter att använda så litet som möjligt. Det finns utmärkta förhållningsregler i NPOV:

”Många begrepp inom politik, krig och religion är värdeladdade, samtidigt som de saknar en skarp definition. Skribenter bör vara försiktiga med att använda sådana begrepp och ge en saklig beskrivning av vad som ligger bakom.

Exempel: Den som kallar ett religiöst samfund för "sekt" antyder att samfundet är auktoritärt, samhällsfientligt, konspirationsteoretiskt eller har någon annan skadlig egenskap som många förknippar med uttrycket "sekt". ... Det finns samfund som verkligen har dessa dåliga egenskaper, men detta bör i så fall framgå implicit av beskrivningen i artikeln.” Bredman (diskussion) 28 april 2014 kl. 23.42 (CEST)

Dagens regler kring NPOV -- även om de är tillämpbara på många fall -- är de lika fullt till många delar ofullständiga och svarar inte upp emot de problem som uppstår i uppslagsverket. Det här gäller i synnerhet artiklar med motstidiga yttringar. Engelspråkiga Wikipedia trycker hårt på tredjepartskällor. Det tycker även jag att vi ska göra på Wikipedia och det är här problemen ofta uppstår. För mig blir svaret att utveckla reglerna utefter den praxis som tillämpats mycket länge. Sådana ansatser har gjorts och det finns många som yttrat att utveckling behövs, exempel på användare finns ovan och även i två andra tidigare diskussioner har liknande åsikter yttrats av flera användare. Jag tror därför det är dags att utveckla WP:Neutralitet för att göra processerna smidigare och därmed lösgöra energi från evighetsdiskussioner. dnm ^{(d | b)} 28 april 2014 kl. 23.58 (CEST)

Enligt min mening beror inte evighetsdiskussionerna på att Wikipedias policy om NPOV skulle vara otillräcklig, utan snarare på att du ofta lägger in epitet och kategorier i artiklar utan att källäget medger det. Jag tycker du borde fundera på om det finns något du själv kan göra annorlunda istället för att börja diskutera policyändringar. Hoppas du inte tar illa upp, men det är så jag ser på saken. Bredman (diskussion) 29 april 2014 kl. 00.14 (CEST)

Jag tänker inte diskutera mig själv utan håller mig till problemformuleringen istället. Problemet är att det trots källor ändå uppstår diskussioner som blir mycket långa (långa diskussioner har nog aldrig uppstått när källor saknats, vad jag kan minnas). Diskussionerna uppstår till stora delar på grund av att tredjepartskällor inte är överordnade självbilder/självbeskrivningar/organisationspropaganda. En organisations självbeskrivning kan aldrig anses vara neutral, enligt mitt tycke. Det gäller i synnerhet extremistiska organisationer som har starka incitament att framstå som annat än de är. Därför anser jag att det alltid måste till externa källor som utan band till organisationen beskriver organisationen (källorna ska givetvis genomgå sedvanliga källprövning). Jag hoppas vi kan få till en skrivning om tredjepartskällor då det skulle stärka upp arbetet för neutralitet i uppslagsverket och frigöra tid och energi till uppslagsverket i övrigt. dnm ^{(d | b)} 29 april 2014 kl. 00.27 (CEST)

Igen: Problemet med evighetsdiskussioner uppstår inte trots källor, utan på grund av att dina källor ofta inte är adekvata. Till exempel är kvällspress normalt ingen bra källa för att kategorisera en organisation ideologiskt. Följ NPOV istället för att starta diskussioner om att NPOV ska ändras. Bredman (diskussion) 29 april 2014 kl. 09.19 (CEST)

DN, SOU och Expo räknas inte till kvällspressen, men likväl hävdas det ofta i dessa evighetsdiskussioner att det krävs fler källor, ibland har det även krävts forskningsrapporter... Jag vet inte hur många gånger det har kommit upp sista året på olika artikeldiskussioner om expo som källa, fast den är accepterad. Jag tycker dnm har bra åsikter och att vi bör jobba ditåt. (visst förekommer kvällspressen med som källa, men ofta tillsammans med ex dn och svd för att fler källor krävs.) Adville (diskussion) 29 april 2014 kl. 09.28 (CEST)

Ett problem med ditt resonemang är förstås hur vi objektivt kan komma fram till vilka organisationer som är "extremistiska" och inte. Har du några förslag där? Sen riskerar det bli en soppa om vi hela tiden ska ifrågasätta alla organisationers officiella syften. Däremot är det inget fel i att betona att det är organisationens egen självbild man refererar till. Då måste man ju dock göra så för alla organisationer på det området, annars blir det partiskt. Agge2 (diskussion) 30 april 2014 kl. 09.45 (CEST)

Om en organisation är extremistisk eller ej kommer vi fram till via tredjepartskällor. Där löses problemet enkelt. Tredjepartskällor som på något sätt inte avviker från en generell mening ska inte kunna ifrågasättas (förutom i undantagsfall när trovärdighetsproblem kan finnas med en specifik källa).

Vi ifrågasätter alltid självdefiniering i alla andra fall. Individer bör inte skriva artiklar om sig själva med mera. Vi kräver vederhäftiga källor och relevans för inkludering i uppslagsverket. Det ska naturligtvis gälla även här. Jag anser att vi måste tillämpa samma princip även på politiska organisationer som ligger lite och svävar mellan allt från självklarhet att organisationen inte ska få definiera sig själv till på undantag för densamma princip (ofta framförd av individer som POV-pushar och på det ena eller andra sättet står nära artikelämnet). Vi behöver en tydlig nedtecknad praxis. En sådan praxis har jag försökt nedteckna men blev bemött med politiserande argument. Jag hoppas dock att vi kan ta upp frågan igen och få igenom en nedteckning. dnm ^{(d | b)} 30 april 2014 kl. 10.53 (CEST)

Jag tycker Janders skriver ett väldigt bra inlägg nedan, och tycker också att Hannibal och dnm kommit med viktiga aspekter. Och säkert andra ej nämnda (nämnde Sjö först, vilket stämmer, men det var ett inlägg i en diskussion högre upp). Självbeteckningar är av intresse och ska förstås vara med i artikeln. Om både andra källor och Folkpartiet själva anser att Fp är liberalt så behöver ingen distinktion göras, som exempel. Det är viktigt, åtminstone för specifika ideologiska begrepp (som också kan användas svepande) som "kommunister" att källan visar att den faktiskt utifrån en teoretisk analys anser att gruppen X är Y. Sålänge det finns i åtanke tycker jag att förslaget om en nedskriven praxis är bra, och anser väl att det åtminstone ska innehålla att (i de fall de avviker) både självbeteckning och tredje parts beskrivning ska finnas med. Åtminstone den första bör explicitgöras ("betecknar sig som") (och möjligen i fall med oklart den andra).

Gällande "högerextrem" (och "vänsterextrem", även om det känns mindre vanligt; båda termerna särskilt när de är utan -ism eller -ist) är jag ganska blind för laddningen. Jag läser det i första hand som en kategori typ som "mittenparti" eller "vänster", som jag också uppfattas används som en vanlig, rentav neutral politisk term. Jag kan samtidigt förstå hur och varför man kan uppfatta dem som värdeladdade. flinga 30 april 2014 kl. 11.34 (CEST)

Med "tredjepartskällor" i det här sammanhanget menar du att när en journalist eller rubriksättare på DN/Aftonbladet/Expo eller en författare till en sociologisk skrift som man måste köpa i en bokhandel för att kunna kontrollera använder värdeladdade epitet som "populistiskt", "fobiskt", "extremt", "konspiratoriskt" etc. så tycker du att det bör få en framträdande roll i artikeln? Jag delar inte den uppfattningen. Sen kan jag förvisso hålla med om att egna epitet som "oberoende socialdemokratisk", "socialkonservativ", "socialliberal" etc. i många fall kan ses som innehållslösa men i någon mån positivt laddade epitet. Agge2 (diskussion) 1 maj 2014 kl. 11.18 (CEST)

Mitt enkla bidrag till diskussionen:

• Begrepp som kan tolkas som värdeomdömen och som saknar tydliga och väl definierade definitioner som är allmänt accepterade bör undvikas som faktabeskrivningar och kategoriseringar här, eftersom varje enskild betraktare själv har en egen bild av vad som är extremt, populisitskt, "antixxx" eller"xxxfobiskt" i hennes/hans ögon.
• Man undviker lätt den typen av etiketter genom att helt enkelt beskriva vad personen/organisationen står för i sin egen retorik, eller genom att skriva att "X.X har av Y.Y beskrivits som..." (under förutsättning att Y.Ys uppfattning är relevant i sammanhanget). Vi ska inte underskatta läsarens förmåga att förstå sammanhang och tolka beskrivningar även om de kan uppfattas som objektiva och torra.
• En uppgift som refererar tillbaka till med medial källa ska betraktas och bedömas individuellt i varje sammanhang. Det finns inget som säger att kvällspressen generellt sett är dåliga källor. Den innehåller massor av god och seriös journalistik, som efter sedvanlig källprövning ofta - men inte alltid - mycket väl skulle kunna fungera i vissa sammanhang. Men kvällspressen innehåller även en hel del opinionsjournalistik, krönikor, återgivande av information som har sitt ursprung i vissa andra källor osv, som vi måste vara extra vaksamma mot. Detta gäller naturligtvis även andra typer av källor, t ex de stora morgontidningarna, Ekot m m. Det kan helt enkelt sammanfattas med att en trovärdig uppgift är ok, oavsett var den publiceras. Därför är det i första hand uppgiften som ska granskas. Som stöd i bedömningen kan man fundera på sammanhanget som den publiceras i.
• Lite off topic - men eftersom just Expo nämns här ovan: Expo är, sett ur ett journalistiskt perspektiv, ett seriös, balanserat och allmänt sett mycket trovärdigt organ inom det område som man har nischat in sig på. De följer normala journalitiska principer vad gäller faktagransning, saklighet o s v. Men inte heller deras påståenden ska undgå normal prövning i varje enskilt fall, speciellt då/om de använder begrepp som kräver tolkning och en liten begreppsanalys.
• Vissa andra medier saknar generellt sett en balanserad samhällsanalys som ger trovärdighet. Därför bör vaksamheten mot dem vara extremt hög, helt enkelt för att deras retorik är så känslo- och värdebaserad. Normal vaksamhet och källkritik leder därför ofta till att deras påstådda faktatolkningar bör underkännas. Men om vi finner det relevant att berätta att "nättidningen ZZ har kallat personen X:X för..." så kan ZZ naturligtvis användas som källa för sina egna utsagor.
• Men samtidigt är det ofta ganska lätt att se deras brister eftersom de bygger sin rapportering på just den typ av värderande men tolkningsbara begrepp som vi alltså bör försöka att undvika här. Janders (diskussion) 29 april 2014 kl. 10.28 (CEST)

Jag tycker Janders har formulerat bra svar på alla frågeställningar Agge2 tog upp i inlägget som inledde den här diskussionen. Bredman (diskussion) 29 april 2014 kl. 23.20 (CEST)

Diskussionen är berättigad. Opinionsmätningar i svensk journalistikkår anger övervägande vänstersympatier. Tidskriften Expo är förmodligen inget undantag. Tvärtom. Den har bland annat av Dagens Nyheter kritiserats för att för lättvindigt stämpla människor som högerextrema. Förutsatt att inte samma övervägande vänstersympatier råder på Wikipedia, med motsvarande risk för tendensiöst informationsurval, källvärdering och återgivning, skulle konsensus eventuellt kunna acceptera att Expos mildare pejorativa omnämningar avseende exempelvis högerpopulism återgavs med formuleringar av typen "anses som X av Y"? Mvh, Triboci (diskussion) 30 april 2014 kl. 15.56 (CEST)

För mig känns det inte relevant att diskutera just Expo i höger- eller vänstertermer. Expo bevakar och beskriver främlingsfientlighet och intolerans. I mina ögon är inte det vänster, utan en ganska ganska brett förankrad norm i samhället - oberoende om man har (traditionella) höger- eller vänstersympatier. Men som jag skriver ovan - naturligtvis ska deras, liksom alla andras, utsagor granskas med kritiska ögon innan de används som källa här. Janders (diskussion) 30 april 2014 kl. 16.46 (CEST)

Jag håller med Janders helt och hållet, även om jag nyligen fick en del (enligt mitt tycke) relevant information raderad i Mattias Karlsson av just Janders (rättelse: Det var Yger, nm). Gällande Tribocis farhågor så antar jag att vi alla är ense om att Expo och liknande självklart inte bör användas som källa på att någon "har klassificerats som högerextremist av Expo" eller liknande. Men däremot hindrar inget Expo används för att presentera objektiva FAKTA som får en läsare att dra den slutsatsen själv. Att skriva "X klassas av Expo som en högerextrem person" medför egentligen ingenting annat än att Wikipedia ser väldigt oneutral ut. Men om man skriver att X har deltagit som huvudtalare under nazistdemonstrationer eller begått våldsbrott mot politiska motiv så framgår detta ändå, utan att texten ger intryck av att vara vinklad. / Ευνομία (diskussion) 1 maj 2014 kl. 02.52 (CEST)

Nu tycker jag diskussionen börjar dra iväg åt ett olämpligt håll. Självklart ska vi kunna använda Expo som källa för deras egna klassificeringar; det vore väl konstigt om en trovärdig källa inte skulle kunna användas i artiklarna. Expo och andra som gör en analys och sammanställning drar de slutsatser som du föreslår att vi överlåter till läsaren att göra. Om artiklarna endast ska redovisa enskilda faktauppgifter (jag vill kalla dem lösryckta fakta), ser jag risken för långa diskussioner om WP:OVIKT och WP:OR i stället för diskussioner om tolkning av och viktning av trovärdiga källor. Engelska Wikipedia har en skrivning om detta i sin WP:OR (en:WP:SYNTH) "Do not combine material from multiple sources to reach or imply a conclusion not explicitly stated by any of the sources." Motsvarande står inte utskrivet i den svenska versionen men jag uppfattar det som att det är praxis. Enligt Eunomias förslag skulle fakta läggas fram för att antyda att X är Y-extrem utan att skriva ut det, vilket jag tycker är helt fel.

Jag ser också en tendens i diskussionen att vilja sluta använda begrepp om de inte är väldefinierade. Här vill jag varna för att sätta ribban alltför högt. I princip alla begrepp har något gränsområde som är omstritt, det gäller politik och andra så skilda områden som biologi och teknik. Ja, på grund av tidvatten och vågskvalp är det inte ens helt självklart vad som ska räknas som land och som hav i strandzonen. Kräver vi 100 % konsensus bland trovärdiga källor om vad som definierar ett begrepp kommer vi inte att kunna använda någon beteckning på ett politiskt parti, och då tappar artiklarna väsentlig information. Det är IMO helt klart att ett parti som Svenskarnas parti är högerextremt och att Folkpartiet inte är det (även om jag nog kan hitta någon skribent i Proletären som tycker det). Samma uppfattning har så vitt jag vet de trovärdiga källor som vi kan använda i artiklarna, och jag anser att det i de flesta fall går att använda även negativt laddade beteckningar på partier, men att man får vara försiktig i "gränslandet". Sjö (diskussion) 1 maj 2014 kl. 09.30 (CEST)

Mycket starkt bifall till vad Eunomia skriver ovan. Det var precis så jag menade. Om Expo hävdar att en person dömts för ett visst brott så tror jag på det, utan att ha läst domen. Däremot bör inte wikipedia ha med värdeladdade epitet från Expo eller någon annan källa. Det jag tror du kan göra Sjö, om du vill bidra till att wikipedia ska bli så bra som möjligt, är att inte bara leta epitet som "högerextremt" och klistra in utan istället försöka hitta sann och relevant information om företeelsen ifråga som möjligen skulle kunna rendera i ett sådant omdöme, men inte omdömet i sig.Agge2 (diskussion) 1 maj 2014 kl. 11.45 (CEST)

Jag vill återigen fästa uppmärksamheten på vad Janders skrev:

* Begrepp som kan tolkas som värdeomdömen och som saknar tydliga och väl definierade definitioner som är allmänt accepterade bör undvikas som faktabeskrivningar och kategoriseringar här, eftersom varje enskild betraktare själv har en egen bild av vad som är extremt, populisitskt, "antixxx" eller"xxxfobiskt" i hennes/hans ögon.

* Man undviker lätt den typen av etiketter genom att helt enkelt beskriva vad personen/organisationen står för i sin egen retorik, eller genom att skriva att "X.X har av Y.Y beskrivits som..." (under förutsättning att Y.Ys uppfattning är relevant i sammanhanget). Vi ska inte underskatta läsarens förmåga att förstå sammanhang och tolka beskrivningar även om de kan uppfattas som objektiva och torra.

Om alla håller sig till de två punkterna får vi ett neutralt och trovärdigt uppslagsverk och undviker väldigt många konflikter. Är det någon som känner att han/hon inte kan ställa upp på det? Bredman (diskussion) 1 maj 2014 kl. 12.34 (CEST)

En så generell regel tror jag inte kommer hjälpa mycket. Diskussionerna kommer då fortsätta om vems eller vilkas epitet som ska inkluderas. Dessutom blir det absurdt i fall där det är okomplicerat som i meningar likt "Elefanter är stora" som istället då skulle skrivas "Elefanter har av X beskrivits som stora". Jag inser att exemplet är absurdt men ser inte att det finns någon självklar gräns för var vi skulle kräva ena eller andra formuleringen. - Averater (diskussion) 1 maj 2014 kl. 12.46 (CEST)

Att skriva "elefanter är stora" i en encyklopedisk text blir väldigt underligt. Skriv istället Elefanter är världens största landlevande djur/Bro (diskussion) 1 maj 2014 kl. 12.57 (CEST)

Exemplet var banalt men riktiga exempel finns också. "Dess [ Skogselefantens ] öron är också mer avrundade" som då borde skrivas om till "Dess öron har av X beskrivits som mer avrundade". - Averater (diskussion) 1 maj 2014 kl. 13.09 (CEST)

Elefantexemplet illustrerar faktiskt problematiken i ett nötskal. Om man skriver "elefanter är stora" kan användare ha olika uppfattningar om vad "stora" innebär. Stora i förhållande till vad? En blåval? En skyskrapa? Men med Bros formulering "elefanter är världens största landlevande djur" får man en tydlig skrivning som ingen kan ha invändningar mot. Ett utmärkt exempel på hur konflikter kan förebyggas genom det tillvägagångssätt som Janders har beskrivit och som också förordas i NPOV. Bredman (diskussion) 1 maj 2014 kl. 13.22 (CEST)

Instämmer med Användare:Janders och Användare:Bredman ovan. Mot bakgrund av Användare:Averaters inlägg ovan och bland annat av hur mina redigeringar på Gaullism avfärdats och diskuterats på artikelns diskussionssida av Användare:Dnm, undrar jag över vilken konsensus som råder generellt på Wikipedia. Jag tänkte att Bybrunnen vore lämpligare plats att fråga om detta. Närmare bestämt huruvida politik skiljer sig från vetenskap i det att den normalt gör anspråk på åsikter om empiriska erfarenheter snarare än att återge empiriska erfarenheter som sådana - om än förment med så sakliga argument som möjligt? Mvh, Triboci (diskussion) 1 maj 2014 kl. 12.59 (CEST)

Det saknas väl egentligen konsensus om att verkligheten i sig kan observeras (objektivt), till och med. Om vi inte kan beskriva sakuppgifter som utgår från (välgrundad) analys/tolkning i artiklarna skulle vi få väldigt svårt, speciellt om man drar det till sin spets ("Blåklocka ger ifrån sig elektromagnetisk strålning i spannet 4xx nm-4xx nm"). Det finns vetenskaper som studerar politik/politiken som fenomen (statsvetenskap, (politisk?) sociologi, politisk filosofi, historievetenskap, m.m.), och det är vad vi i grunden bör skriva om. flinga 1 maj 2014 kl. 15.03 (CEST)

Janders sammanfattar överlag det hela bra. Så verkar dessutom praxis fungera i de flesta sammanhang när det inte gäller höger- och vänsterextremism. Se exempelvis al-Qaida och Hizbollah. Beskrivningarna lyder: "en radikal militant islamistisk rörelse vars mest kände företrädare var Usama bin Ladin" respektive "en shiamuslimsk organisation i Libanon, bestående av en politisk, en militär och många sociala grenar." Detta trots att begrepp som "terroristorganisation" och "extremism" används genomgående för att beskriva bägge organisationerna av oräkneliga mer eller mindre vederhäftiga källor - både i forskning och i massmedia. Livets Ord "är en svensk evangelisk-karismatisk frikyrkoförsamling baserad i Uppsala", inte en "destruktiv" sekt" - än en gång, trots media och forskning. Kan man redovisa en organisations inriktning utan pejorativ, ska man göra det. Användningen av termer som "högerextremist", "vänsterextremist", "nazist", "terrorist" osv. har en oencyklopedisk och kvällsmedial klang. Däremot är det/kan det givetvis vara relevant att en organisation beskrivs på ett visst sätt av till exempel välrenommerade dagstidningar, och för den delen också Expo. Det här pratet om att rena nedsättande epitet oproblematiskt kan stoppas in som sakliga, beskrivande termer i en artikels första mening bara för att de använts av en eller annan tidning eller forskare duger däremot inte. Det är inte praxis någon annanstans än när det kommer till höger- och vänsterextremism, och att det är så där beror på ömsesidig POV-pushning, som producerat en löjlig kompromiss som är motsatsen till hur det borde se ut.Frezno77 (diskussion) 1 maj 2014 kl. 20.59 (CEST)

Jag tyckte att Janders inlägg såg bra ut i början, men när jag ser hur många tycks använda det för att försöka plocka bort relevant information från uppslagsverket och säger "Läsarna kan nog förstå det utifrån texten i alla fall" då undrar jag vad som håller på att hända. Det är inte neutralt att censurera artiklar för att epiteten har "negativ klang" om de nu används av samhällsforskare och media. Använder forskare ordet nazist om en organisation så undrar jag vad problemet är att svwp också gör det:Vi skriver neutralt vad forskningen säger. Wp skall inte vara en reklampelare för suspekta organisationer på yttersta höger eller vänsterkanten, utan vi skall neutralt skriva vad de är för något (om de uppfyller relevanskriterierna för att ha en artikel). Artikelsubjekten skall inte själva få bestämma vad som står i artiklarna, och det säger vi ett otal gånger till personer som går in och vill ändra i sina artiklar när de anser att det står negativt (men faktamässigt) om dem, och samma sak gäller organisationer, även om det inte alltid är så smickrande...men forskningen och media säger så (utifrån deras egna handlingar som följer det mönster som forskarna anser är det epitet som de ger gruppen) Adville (diskussion) 1 maj 2014 kl. 22.19 (CEST)

Jag förstår inte vad du menar. Det är ingen som vill plocka bort någon information, utan värdeladdade och kontroversiella omdömen ur främst ingressen. Menar du att al'Quaida-artikeln utgör en reklampelare för organisationen, för att där inte står "extremislamistiskt terroristnätverk"? Jämförelsen med person haltar lite, men visst: det ska nog oftast inte stå att X är en vänsterextrem någonting, heller, utan att det i den löpande texten framgår vem som tycker att det förhåller sig så. Upp till en snäv gräns håller ditt resonemang. Politiskt radikala muslimer kanske inte vill heta islamister, självutnämnda "nationalsocialister" kanske inte gillar ordet nazist, och då kan man förstås inte gå på deras egen linje hur långt som helst. Däremot är många av de här begreppen ("terrorist" är ett typexempel) så laddade att de helt enkelt inte blir neutrala om man använder dem på wikipedia - ÄVEN om forskare oproblematiskt kan använda dem i sina studier. De har en populärbetydelse som inte överensstämmer med forskardefinitionen. Höger- och vänsterextremism kan till exempel inom forskningen syfta på radikala politiska åsikter, medan bägge begreppen för folk i gemen är liktydiga med våldsanvändning, bland annat beroende på hur de används i media. Jag är tveksam till om vare sig höger- eller vänsterextremistisk hör hemma i ingressen på någon artikel alls, helt enkelt, och efter att ha kollat på t.ex artiklarna jag nämnde ovan blir jag mer och mer övertygad om att det skulle gå utmärkt i de flesta fall att ändra den saken utan att artiklarna förlorade någon information eller blev reklampelare. Frezno77 (diskussion) 1 maj 2014 kl. 23.38 (CEST)

Skulle denna totala omsvängning i praxis bli verklighet är det frågan om ett dramatiskt skift för att tillmötesgå extremister och POV-pushare. Jag undrar om intresset är lika starkt för att ta bort "vänsterextremistisk", "feministisk", "revolutionär", "socialistisk", "vänsterorienterad" och andra "värdeomdömen" i artiklar som behandlar just organisationer/företeelser med en sådan etikettering? Jag tvivlar på det starkt. Det som startade denna tråd var ett uttryck för ett särintresse som främst drivs av POV-pushare som önskar tvätta och censurera i artiklar som behandlar högerextrema ämnen. Tyvärr dyker även etablerade användare upp för att försvara dessa ansträngningar då och då.

Tesen att tvätta artiklar drivs främst av enfrågeanvändare som redigerar på ett sätt som med rimligt antagande skulle falla högerextremistiska organisationer i smaken. Det är aldrig förenat med neutralitet att censurera uppslagsverket på det sätt som föreslås. Även jag ansåg att Användare:Janders inlägg var tänkvärt, men när jag, i likhet med användare:Adville, kan konstatera hur det används är min fråga om inte Janders inlägg har missförståtts?

Innan denna extrema omläggning sker i praktiken så måste vi titta till vilka oerhörda negativa konsekvenser det kommer bli för uppslagsverket rent informationsmässigt. Konsekvensen blir även att vi lägger ett märkligt och dåligt ansvar på läsarna själva. Det blir i det närmaste ett oärligt uppslagsverk, om artiklarna inte blir mycket mycket längre för att just beskriva en organisation är utan att ange "rasistisk" eller "vänsterextrem". Då kommer vi krocka med WP:OVIKT och resultatet är att organisationer liknande Svenska motståndsrörelsen inte får beskrivas som nazistisk, vare sig med ordet "nazistisk" eller på annat sätt. Samma gäller att Antifascistisk aktion inte får beskrivas som "vänsterextremistisk" eller "socialistisk", vare sig med orden eller på annat vis. Om vi frångår WP:OVIKT kommer vi få långa ideologiavsnitt och "brottsregister", alternativt att inget alls kommer gå att skriva överhuvudtaget. I det sista fallet framstår organisationen på ett sätt som inte speglar vad som neutralt borde återges. WP:Neutralitet ska inte missbrukas på detta sätt. dnm ^{(d | b)} 2 maj 2014 kl. 00.47 (CEST)

Jag instämmer med Adville ovan, men jag anser också att det ska ställas högre krav på källorna. I flera fall som jag sett är källorna inte baserade på forskning, utan en organisation är källbelagd med en tidningsartikel där epitetet används mer eller mindre i förbifarten, t.ex. "Det mittenextrema partiet De Återhållsamma demonstrerade…". Källort för sådana epitet bör vara baserad på forskning, som inte nödvändigtvis är gjord på universitet. BRÅ-rapporter, SOU och liknande har i de allra flesta fall mycket god kvalitet, och även om t.ex. Svenska Dagbladet skulle skriva en artikelserie "SvD kartlägger mittenextremismen" är det IMO en god källa. Att ett epitet nämns i förbigående, när det verkar som om det gjorts utan större eftertanke, skapar inte en god källa. Jag anser att det vore olyckligt att helt censurera bort epitet som kan uppfattas som nedsättande, och jag tror att vi i om vi gör det bara spelar ytterlighetsrörelserna i händerna, medan vi gör artiklarna mindre informativa. Sjö (diskussion) 2 maj 2014 kl. 07.41 (CEST)

Jag instämmer med Sjö. För att ta ett konkret exempel - inte för att få igång det samtalet igen - var detta det problem jag såg i Nordisk Ungdom. Källorna sade epitetet i förbifarten utan hänvisningar till forskning. Tostarpadius (diskussion) 2 maj 2014 kl. 08.19 (CEST)

Att medier ska hänvisa till forskning för sina förklaringar och förenklingar, som sker med hänsyn till tillgängligheten för läsarna, är ingen nödvändighet och inget krav, även om det skulle vara bra. Det räcker med redaktionernas sakliga övervägningar, bedömningar och granskning utifrån det källäge de har tillgängligt. Om allt ska kräva underbyggnad i forskning så har vi ett massivt raderingsarbete att genomföra på Wikipedia (och det inte bara i artiklar om politiska organisationer). dnm ^{(d | b)} 2 maj 2014 kl. 11.14 (CEST)

Huvudsaken är att det finns någon form av analys eller i varje fall mer omfattande beskrivning och att det inte bara är skrivet i förbigående. Om det någonstans skulle råka stå "kommunistledaren Jonas Sjöstedt sade i sitt förstamajtal" skulle det inte räcka för att benämna det nuvarande Vänsterpartiet med detta epitet. Tostarpadius (diskussion) 2 maj 2014 kl. 19.00 (CEST)

Håller helt med Sjö och Tostarpadius mfl. Jag vill även förtydliga mitt senaste inlägg i denna debatt där det såg ut som att jag var emot att man överhuvudtaget återgav vad tidningar har beskrivit en organisation som, vilket Dnm mfl. med rätta reagerat mot. Jag håller helt med om att skrivningar såsom "har av Expo beskrivits som högerextrema" eller "har av Uppdrag granskning beskrivits som en våldsorienterad vänstergruppering" kan vara på sin plats. Men då krävs det att dessa källor har lyckats belägga eller i vart fall genom nån sorts analys har gjort sin ståndpunkt relevant. Ingen, inte ens en journalist på Uppdrag granskning eller liknande, har automatisk relevans för illa underbyggda (eller helt icke-underbyggda) anklagelser mot organisationer eller personer på Wikipedia. Vill även påpeka att jag tycker Dnm gör ett bra jobb med att hålla rent från högerextremt arbete här. Men vi måste ha konsekventa och seriösa regler som utfaller lika för alla. Inte minst eftersom vi inte kan lita på att demokratiska krafter kommer att dominera skribentskaran här i all evighet, som samhällsutvecklingen ser ut nu. Det kanske har med min yrkesbakgrund att göra men jag tycker detta är mycket viktigt. / Ευνομία (diskussion) 9 maj 2014 kl. 09.21 (CEST)

Eftersom mitt inlägg vållat en del diskussion och tolkningar ska jag försöka förtydliga mig. Jag ser egentligen hela diskussionen som en fråga om källvärdering, och vem som har auktoritet att definiera innebörden i olika begrepp. I denna diskussionen gäller det medierna, och om deras beskrivningar ska kunna ses som begreppsnormande fastställda sanningar. För mig (och jag bygger detta på ett yrkesliv i och i närheten av redaktionella miljöer) är det uppenbart att enskilda redaktioner inte har till uppgift att fastställa eller definiera ett sakläge. Redaktionens uppgift är en annan. Den ska, med stöd av journalististiska och professionella arbetsmetoder, beskriva och tolka sakläget på ett sätt som så långt som möjligt ger oss sanningsenliga bilder. Mediernas beskrivningar (när de t ex sätter begrepp som "extremt", "rasistsikt" eller "populistiskt" framför en organisation eller rörelse) är alltså redaktionella förklaringar, sammanfattningar och förenklingar, men kan inte göra anspråk på att verifierbara objektiva fakta. Det retoriska valet av uttryck och begrepp bygger på en mängd faktorer - målgrupp, sakkunskap, närhet till källan, redaktionens egen analysförmåga o s v.
Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, att det faktum att en redaktion slår fast en definition (som iofs kan vara helt rimlig) inte innebär att den defintionen oomstritt kan bedömas vara sakligt odiskutabel. Redaktionen diskuterar naturligtvis igenom frågeställningarna när de publicerar och fastnar för beskrivningar som de tycker är rimliga. Men i sak har de egentligen ingen starkare auktoritet att utfärda sanningsbeskrivningar än den som jag (eller vem som helst av WP-skribenterna) kan göra anspråk på när vi använder begreppen i våra artiklar.
Men egentligen bör detta, som jag har försökt förklara i tidigare inlägg, inte vara något större problem. De finns massor av möjligheter att ge relevanta beskrivningar utan att använda mediernas redaktionella utsagor som källor till definitioner. Redaktionerna kan t ex vara utmärka källor till beskrivningar och omdömen. Om man förklarar vad en politisk rörelse står för i retorik och handling, och citerar relevanta bedömares syn på detta, så lär bilden kunna bli både klar och entydig. Samtidigt kan vi slippa diskussioner om i vilken mån som enskilda uttolkare har formulert eller kategoriserat begreppet på ett korrekt sätt eller ej.
Något intresse av att tvätta artiklar har jag naturligtvvis inte (och det vet dnm mycket väl efter alla samtal som vi har haft i frågor som handlar om obalans och POV). För att återgå till elefantmetaforen här ovan: Om vi ska beskriva en elefant så bör vi söka källstödet i en fastsälld klassificering av vad som utmärker en elefant, och inte luta oss mot en populärvetenskaplig artikel om djurparker.
Janders (diskussion) 2 maj 2014 kl. 08.46 (CEST)

Jag vet att du, Janders, inte har ett intresse av att tvätta artiklar. Jag konstaterade bara att din argumentation hamnade mitt uppe i just sådan strävans intresse. Jag ville titta om de hade rätt i sin strävan. Anser du att de tolkat dig rätt?

Medier skriver en bild av verkligheten, det vill säga inte sanningen. Forskningen skriver inte heller sanningen. Wikipedia skriver inte heller sanningen. Vi skriver det källorna säger. Är medier samstämmiga om att en organisation är exempelvis högerextrem eller vänsterextrem så ska vi också skriva det. Något annat är för mig inte förenligt med WP:V, WP:Neutralitet (och WP:OVIKT) och skulle vi syssla med bedömningar av det slaget tidningarna gör så hamnar vi i WP:Originalforskning. Den senare biten uppfattar jag att det finns ett argumenterad stöd för i ditt inlägg (rätt uppfattat?). Jag ställer mig helhjärtat upp på den biten om jag eller du skulle forska, skriva i en tidning eller liknande. Men på Wikipedia menar jag dock att vi måste bygga allt på källorna och återge det relevanta som finns i dem. Sedan är det som Sjö säger att problem kan uppstå när epitet används i förbifarten.

Jag ser att allvarligt problem om vi inte får skriva exempelvis "NN är en etnopluralistisk organisation", "NN är en vänsterextrem organisation" och så vidare. Exemplen "etnopluralism" och "vänsterextremism" anses ibland som "värdeomdöme" medan jag anser att det är neutralt informativt om det byggs på sakliga källor. Istället förordas det ibland att vi ska skriva ut innebörden för etnopluralism. Tanken där är att läsaren själv dra slutsatsen "OK, det är alltså en etnopluralistisk organisation!". Så fungerar det inte. Kunskapen har inte alla och Wikipedia är ett folkligt uppslagsverk och inte en akademisk databas. Därför anser jag att det är att ställa en orimlig börda på läsarna, och det är att sätta ett orimligt tryck att bygga ut våra artiklar med massiva ideologiavsnitt (som absolut kommer tangera egen forskning om vi ska förklara/motivera istället för att använda mediernas "förenklingar" och förklaringar) i våra artiklar. Det finns även stor risk för omfattande brottsregisterutveckling i vissa artiklar.

Argumentationen du för ovan tolkar jag som en intäkt för att vi just kan använda förklaringar och förenklingar medierna gör då det är redaktionella överväganden, av personer som bedömer källägen och organisationernas utseende och verksamhet. Det är något vi på Wikipedia inte kan göra för att beskriva med hänsyn till WP:Originalforskning. Att medierna just gör det du beskriver menar jag visar att det är riktigt av oss att bygga artiklar, efter källkritisk granskning, på även mediala artiklar som inte har till uppgift att vara sensationalistiska (det är dock alltid vad i en källa som är av intresse som avgör källans lämplighet). dnm ^{(d | b)} 2 maj 2014 kl. 10.58 (CEST)

@dnm:: Jag har naturligtvis ingenting emot att vi skulle kunna skriva att "NN är en etnopluralistisk organisation" om vi med stöd av trovärdiga källor (d v s sådana auktoriteter som har verklig kapacitet att avgöra det) kan visa att den verkligen är det. Det vore jättebra. Det är bara att välkomna så mycket tydlig och verifierbar klartext som möjligt. Men då krävs ett säkrare stöd för kategoriseringen än enbart det faktum att en medial omvärldstolkare som - även om den har hög trovärdighet - saknar uppdraget att normera och definiera begrepp påstår det. Det handlar alltså inte om att källan har rätt eller fel i sak. Det hela gäller något betydligt mer trivialt: Det gamla vanliga verifieringskravet. Om vi släpper kravet att vi inte bara ska verifiera att ett påstående har framförts, utan också att påståendet i sig (så långt som det är möjligt att utreda) är relevant och i samklang med verkligheten, så riskerar vi att den verkligt viktiga frågan - vad står egentligen organisationen för? - drunknar i diskussionen om på vilken grund som påståendet har framförts. Janders (diskussion) 2 maj 2014 kl. 11.35 (CEST)

@Janders:: Tack för ett mycket tydligt svar. Jag inser genast att organisationer på yttersta högerkanten inte gör sig lämpliga att omskrivas på Wikipedia och borde därför raderas då det är endast organisationernas egen propaganda som gör sig i uppslagsverket när mediala källor inte får användas. För ska vi vara krass så finns litet eller inget intresse att för forskare skriva om små ytterlighetsgrupperingar. För jag delar din uppfattning att tyngre källor än media ska användas i största möjliga mån och är överordnade, men när dessa saknas och det på Wikipedia finns artiklar som i media omskrivits mycket och hyfsat enhetligt till enhetligt borde det gå att även skriva detta. Annars får vi nog utveckla WP:V mer (vilket jag i sig inte är motståndare till). Jag är dock orolig för att det kommer göra Wikipedia mindre tillgängligt och användbart.

Jag tror delvis detta problem beror på en nutidsfokusering. Organisationer som nyss uppstått (och på yttersta höger- och vänsterkanten uppstår och går sådana organisationer under titt som tätt) omskrivs sällan eller aldrig i forskning men det finns artiklar på Wikipedia och organisationerna omskrivs i media. En striktare hållning mot organisationsartiklar skulle kunna vara en lösning. Men jag skulle inte vilja se en radering. Då är det bättre att omskriva hur det ser ut i samhällsdebatten om det inte finns skäl att anta att det är frågan om osaklig beskrivningar, såsom smutskastning.

Nu finns det ju ett besvär som titt som tätt uppstår. Hur tycker du är det bästa sättet att komma runt problemet med beskrivningarna av ytterlighetsorganisationer om media inte ska användas och ((lätt)tillgänglig) forskning saknas? Jag funderar på hur det skulle se ut om vi inte skrev ut något. Exempelvis "Nordisk ungdom är en organisation grundad 2010". Om varken deras egna definition av sig själva (för vi är nog överens om att deras egen definition inte är giltig utan tredjepartskälla) eller det omkringliggande samhällets bedömning får ges utrymme om det inte finns forskning, är då inte en stor risk att förståelsen av organisationen minskar kraftigt? Bör vi alls ha med en sådan organisation i uppslagsverket, som endast rönt uppmärksamhet i media (detta resonemang gäller inte Nordisk ungdom utan togs bara som ett exempel)? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 2 maj 2014 kl. 12.19 (CEST)

(Det här är förstås ett knivigt exempel på fall. Ofta verkar det enligt mitt intryck förekomma vederhäftigare källor än enbart t ex kvällstidningsartiklar. (Även olika slags artiklar i en och samma tidning kan ju ha olika slags kvalitetskrav)). När det gäller vissa etiketter, som förekommer i en vidlyftigare användning (eller ibland som pejorativ), så gäller det att källäget är robust innan vi skriver att någon är det. "Terrorist" (ett begrepp vars användning under vissa perioder jag varit tämligen kritisk mot) och "sekt" kan just vara exempel på sådant. Vi lär inte kunna undgå meningsskiljaktigheter i vissa fall om när en källa (eller källor) är tillräknelig eller ej. Vid en "grad" av verifiering blir det rimligt att skriva "beskrivs av x och y som.." (i synnerhet om det är en tongivande person eller institution, samtidigt som andra källor avviker från beskrivningen).

Någon nämnde (tror jag) att "beskrivs av y som" inte ger ett neutralt intryck. Det är en beskrivning som inte tar ställning till påståendes sanningsvärde, och det är vad neutralt perspektiv brukar innebära här, så jag har svårt att förstå argumentet. Det är en typ av formulering som också används endast då konsensus bland källorna tycks saknas (eller möjligen är alltför tunn). Jag är vad jag vet inte forskare, men jag kan inte skriva under på associationen till våldsanvändning Frezno77 nämner ovan - det är inget jag förutsätter gällande högerextremister eller vänsterextremister, även om jag är medveten om att en del av dessa grupper är sådana. (Extremist utan något framför har en lite "farligare" ladddning för mig än höger- eller vänsterextremist. Högerextremist låter också mer laddat än högerextrem, men för min del tolkar jag det som samma innebörd). flinga 2 maj 2014 kl. 14.52 (CEST)

@dnm:: Jag har inga avgörande invändningar mot de resonemang Du nu för. Om vi tillämpar dem, är sakliga i dískussioner och inte direkt stämplar andra som enfrågeanvändare är vi på rätt väg. Tostarpadius (diskussion) 2 maj 2014 kl. 19.00 (CEST)

Jag beklagar vad jag uppfattar som Användare:dnm:s till synes medvetna misstolkning av Användare:janders, vars goda inlägg ovan jag instämmer i. Citat av journalisten Jonas Thente: "Så bekvämt det hade varit om alla som inte exakt delade ens världsbild var nazister" - lägg därtill extremister, populister.

Men - med risk för att misstänkliggöras för tolerans mot verklig extremism och annat ont - så är det knappast så Wikipedia borde skildra verkligheten.

Det tidigare exemplet i diskussionen om Hezbollahs svala inledningstext på svenskspråkiga Wikipedia var illustrativt (med för övrigt därutöver stora förbättringsbehov). I likhet med till exempel engelskspråkiga Wikipedias stjärnmärkta Hezbollahartikel återges negativa tredjepartsperspektiv och omdömen - av tunga internationella källor - först åtskilliga rader in i inledningstexten. Detta alltså om en organisation som irreguljärt deltar i och har deltagit i flera stora och blodiga krig, varav med en demokratisk stat - eller två beroende på definition om man räknar in inbördeskriget inom den halvfritt demokratiska, libanesiska staten, vars lagar den alltjämt i stora delar konkurrerar med. Därutöver är den, i egenskap av shiakommunitär, i aktuella svenska mått mätt extremt invandringskritisk mot inte minst palestinier och syrier, vilket bland annat föranlett att Hezbollah (arabiska: Gudspartiet) kallats "Satanspartiet" av sunnimuslimska auktoriteter i sympati med palestinier och syrier, bägge sunnimuslimska majoritetsbefolkningar, inom och utanför libanesisk gräns. Ändå har den haft militärstrategiskt utbyte med och uttryck motsvarande i princip "etnopluralistiska" sympatier gentemot palestinier.

Skulle det vara mer rättvisande om Hezbollah i sin svenska artikel, i motsats till sin självförståelse, förenklande "stämplades" som extremistisk i första meningen i inledningstexten, kanske rentav som första adjektiv, enligt Användare:dnm? Vilka reaktioner skulle ett motsvarande försök få på engelskspråkiga eller arabiskspråkiga Wikipedia?

Att svepande förenklingar görs i mindre, stubbartade artiklar är en sak. Men om källurval och förenklade återgivningars syfte är att gå Användare:dnm:s med meningsfränders till synes varken globalt eller regionalt hänsynstagande åsiktskorridor till mötes, så finns det förhoppningsvis fler än jag som från alla möjliga håll motsätter sig. Mvh, Triboci (diskussion) 5 maj 2014 kl. 17.46 (CEST)

Mot bakgrund av Användare:dnm:s många inlägg i relevanta diskussioner, undrar jag om vederbörande har någon kommentar på det obesvarande inlägget ovan? Mvh, Triboci (diskussion) 8 maj 2014 kl. 19.10 (CEST)

Redovisad analys

Jag upplever att en skillnad i argumentationen ovan är om vi ska ha ett krav på att källorna ska redogöra för vilken analys de har bakom de epitet de anger för olika personer eller organisationer. Jag tror inte det är ett generellt krav vi har nu utan vissa källor litar vi "blint" på och vissa källor litar vi inte på oavsett analys. - Averater (diskussion) 9 maj 2014 kl. 09.34 (CEST)

Delvis är det säkert så. Forskningsrapporter och liknande innehåller dock per definition analys, medan kvällstidningar sällan gör det. Tostarpadius (diskussion) 9 maj 2014 kl. 11.17 (CEST)

I gällande riktlinjer för att skriva neutralt står, vilket jag upplystes om i tråden ovan: "Många begrepp inom politik, krig och religion är värdeladdade, samtidigt som de saknar en skarp definition. Skribenter bör vara försiktiga med att använda sådana begrepp och ge en saklig beskrivning av vad som ligger bakom." Som jag uppfattar riktlinjerna ska man helst undvika epitet helt utan istället skriva "x har fått kritik av p på grund av uttryck av uppfattning y, z och q". Har du något exempel på artikel där det enligt din uppfattning är viktigt att ha med epitet? För att svara på frågan så är en "epitetkälla" som inte redogör för varför ett värdeladdat epitet använts enligt min mening obrukbar, men även om en bra förklaring finns så medför det inte att epitetet bör användas i en viss artikel.Agge2 (diskussion) 11 maj 2014 kl. 13.05 (CEST)

Jag har skapat avsnittet Wikipedia:Kritik#Pejorativa epitet som skulle kunna bli en sammanfattning av ovanstående diskussion. Än så länge är det bara en essä så nu är det fritt fram att redigera. Förhoppningsvis kan det snart bli en riktlinje, och då bör redigeringar först förankras på diskussionssidan.Mange01 (diskussion) 18 maj 2014 kl. 20.38 (CEST)

Jag ser inte det som en sammanfattning att vi ska undvika vissa epitet. Vissa användare har dock uttryckt åsikten att det ska krävas en redovisad analys för att använda negativa epitet. Själv tycker jag att goda källor kan användas till såväl positiva negativa omdömen som till sifferfakta och andra saker oavsett om analysen är redovisad eller inte. - Averater (diskussion) 18 maj 2014 kl. 22.03 (CEST)

(Ett svarsutkast från häromdagen, som blir lika aktuellt nu): det finns nog just en oenighet om just när vissa epitet är värdeladdade (och därtill när de är så värdeladdade att de blir obrukbara), som är central. Särskilt i kontroversiella fall, eller där begreppen förekommer mest som tillmälen, så får vi ju se till att ha källor där man verkligen kan lita på att det faktiskt är en seriös bedömning bakom - analysen måste kanske inte normalt redovisas i sig (men det är förstås en fördel). Att alltid utesluta termer som är centrala och relevanta för förståelsen av ämnet för att de kan uppfattas som värdeladdade fungerar inte, vi bör alltså inte tolka riktlinjen som nämns ovan (den som Agge2 citerar) för generöst, menar jag. flinga 19 maj 2014 kl. 00.45 (CEST)

Politiska partier – Wikipedia en del av demokratin?

Jag har upprepade gånger sett upprörda redigeringskrig angående artiklar om nyare politiska partier/småpartier och det är väldigt trist och märkligt och för allmänheten – enligt min erfarenhet – obegripligt. De flesta ser knappast Wikipedia som en traditionell encyklopedi utan lika mycket som samhällsinformation och som en till sin natur och form del av det demokratiska samhället. Då verkar det väldigt märkligt att man inte tillåter artiklar om seriösa, hos Valmyndigheten registrerade, nyare/mindre partier, vilket man dock gör på utländska versioner (till exempel engelska Wikipedia). Många uppfattar det tveklöst som godtycklig åsiktscensur från Wikipedias sida. Dessutom framgår det inte för allmänheten på någon lättillgänglig plats kriterierna för dessa artiklar och varför man inte får skriva om vissa. Jag vet egentligen inte vad man är rädd för ska hända om man tillåter artiklar om alla seriösa, registrerade partier? Man kan tillåta artiklar om föreningar, verksamheter, nästan okända personer med mera, men det som har med hela det samhälleliga demokratiska fundamentet tillåts inte. Men relevanskriterierna är dock nyckfulla, till exempel vad gäller "partier som uppmärksammats i media" (Wikipedia:Att skriva om politik). Hur bedömer man sådant? Överlag är det kryptiskt och svårtillgängligt vad gäller översiktlig information om politiska partier. T ex Lista över politiska partier i Sverige är inte alls vad det utger sig för, utan en lista över ett fåtal tidigare svenska vals resultat – ingen som helst relevans för "supervalåret" 2014, inte heller för Val till Europaparlamentet. Även artiklar som Svenska småpartier som ställt upp i riksdagsval känns inkompletta, svåröverskådliga (aktuella och nedlagda partier blandade) och otillfredsställande för den som söker en överblick av en seriös helhet. Jag tycker det är dags att modernisera detta ämnesområde, så det blir relevant för både allmänhet och media. Även nya/små partier kan efterhand bli stora och betydelsefulla, men det underlättar ju om människor då vet att de finns i det demokratiska systemet. Jag har även här skrivit ett förslag till ändring: Diskussion:Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval#Förslag till radikal omstuvning för det större perspektivet och översiktlighet.--Bemland (diskussion) 14 maj 2014 kl. 15.35 (CEST)

Vi tillåter inte artiklar om föreningar och verksamheter om de inte är tillräckligt stora för att vara av encyklopediskt intresse, och vi tillåter inte artiklar om nästan okända personer - det vill säga, personen/föreningen/verksamheten måste kunna visas vara tillräckligt känd. Hur avgör man på ett säkert sätt vad som är ett seriöst parti (finns det ens någon enighet om att riksdagspartierna är seriösa?)? Om ett parti uppmärksammats i media bedöms av gemenskapen genom att den försöker hitta källor och göra en avvägning om uppmärksamheten tycks vara av tillräcklig betydenhet. Man kan se Wikipedia som positivt för samhället, men det är inget som säger att vi per definition fyller eller ska fylla en funktion i en demokrati. Man kan ha ganska mycket olika synpunkter på det, men tendensen här är att vi ska ligga mer eller mindre nära (vi har om inte annat generösare med utrymme) ett traditionellt uppslagsverk. Tillåter vi artiklar om t ex alla "seriösa registrerade partier" kommer Wikipedia garanterat att utnyttjas (i högre grad än vad som redan görs) som marknadsföringsplats och sätt att uppmärksamma dessa partier. Vi brukar vara strikta även på just den punkten att aktivt delta i samhällsutvecklingen, utöver det som projektets grundmål medför i sig. Här brukar finnas en reservation mot en syn Wikipedia som en samling av all möjlig information, eller en samling av all slags information allmänheten kan önska ha. Sådana projekt tror jag absolut kan vara intressanta, men det är inte vår inriktning som den sett ut hittills, enligt min bestämda uppfattning. flinga 14 maj 2014 kl. 17.21 (CEST)

Instämmer med flinga. Wikipedia som bra källa till samhällsinformation förutsätter att information kan hållas pålitlig och neutral. När det gäller ämnen som gärna drar till sig skribenter mer inriktade på att driva en agenda än att informera neutralt, så måste vi ha en hög tröskel. Blir det för många sådana artiklar, särskilt om småämnen som som bara de närmast sörjande bryr sig om kan inte Wikipedia hållas neutralt. Lsj (diskussion) 14 maj 2014 kl. 18.06 (CEST)

Nå, för mig råder det inga större tveksamheter med vad som avses med ett "seriöst, registrerat parti" och det finns ingen anledning att i detta sammanhang betvivla att riksdagspartierna är sådana, vad man än i övrigt kan tycka om deras partiprogram eller prestationer. Med det menar jag ett parti som registrerats hos Valmyndigheten (förutom äldre, historiska partier) och uppfyller normala yttre formella betingelser och med människor som arbetar för frågor de tror på i förhållande till samhällets utveckling. Exempel på ett "parti" jag inte räknar dit är Kalle Anka-partiet, som dock ändå godkänts för en egen artikel. Som sagt, det är mycket nyckfullt och för de flesta helt obegripliga normer detta följer. Det står heller ingenstans någon lättillgänglig information om dessa regler för allmänheten, så jag förstår att det leder till mycket förvirring och upprördhet hos många oinvigda. Kanske en informationsruta om detta under till exempel Politik i Sverige hade varit till någon hjälp och förklaring.--Bemland (diskussion) 15 maj 2014 kl. 03.09 (CEST)

Du har nu skapat Djurens parti som är ett konkret exempel, vars relevans kan diskuteras på dess diskussionssida. Yger (diskussion) 15 maj 2014 kl. 05.55 (CEST)

Som flinga. Dessutom tycker jag Kalle Anka-partiet i sin nuvarande form ska raderas. Om däremot bakgrunden togs upp, att blanka röster tidigare inte räknades separat utan som en del av felaktiga och uteblivna röster. Då fanns de en debatt att det var bättre att rösta på Kalle Anka-partiet för att visa att "det var fel på hela skiten men att man brydde sig till skillnad från soffliggarna" eller nåt. Det fenomenet menar jag har relevans och då kan det "riktiga" partiet nämnas i en sån artikel. Jag gissar att det är därför det överlevt.--LittleGun (diskussion) 15 maj 2014 kl. 10.02 (CEST)

Som flinga. Wikipedia är för övrigt ett uppslagsverk och ingen allmän anslagstavla eller gratis annonsplats. En bildad allmänhet är enligt mitt sett att se saken en viktig del av demokratin, men en en encyklopedi är inte till för opinionsbildning eller för att bedriva valrörelse. Detta innebär att det inte är fritt fram för alla politiska rörelser att beskriva sig själva. När det gäller nystartade småpartier är det väl nästan alltid fallet att de är de närmast berörda som är intresserad av att ha en beskrivning av sitt parti. Så den rätt breda samsyn som växt fram är att det krävs valda mandat eller hyggligt många röster i riksdags- eller EU-val, alternativt omfattande uppmärksamhet i rikstäckande medier, för att kvalificera. Kriteriet att det är OK med artiklar för alla politiska partier som fått mandat via allmänt val - även om det rör sig om ett kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige - är trots allt rätt generöst. Tomas e (diskussion) 15 maj 2014 kl. 12.35 (CEST)

Kan nog tycka att Kalle Anka-partiet är relevant även om det inte är ett "riktigt" parti, så är det samtidigt det mest kända av alla spexparti till den grad att "Kalle Anka-parti" brukar användas som synonym till oseriösa partier. Det är möjligt att Djurens parti är relevant - det har rapporterats en del om det, å andra sidan är partiet några månader gammalt och det är nästan omöjligt att säga vilket avtryck de kommer att lämna. I övrigt anser jag att Tomas e och Littlegun har viktiga poänger - wikipedia är ett uppslagsverk och inte en anslagstavla för nystartade partier, tycker nog den demokratiska processen att låta nya partier få komma till tals måste ske på annat håll - vi skall återge etablerad och verifierad kunskap. --FBQ (diskussion) 15 maj 2014 kl. 12.51 (CEST)

(Svar till Bemlands inlägg en bit upp; svar skrivet efter nedanstående inlägg): ska man vara petig så är ju seriositet och om ett visst parti arbetar för frågor de tror på i förhållande till samhällets utveckling en bedömningsfråga, ett sakpåstående som vi strikt talat inte kan bedöma själva, det skulle alltså krävas källor som stödde detta vilket nog ofta skulle vara svårt. "Registrerat hos valmyndigheten" är därför en mycket enklare tumregel, men jag ser ändå inte skäl till att varje registrerat parti skulle vara lämpligt för egen artikel enligt min tolkning av det allmänna förhållningssättet här som jag försökte beskriva ovan. Däremot vill jag betona att det innebär ju inte att det inte är fritt fram att uppdatera Svenska småpartier som ställt upp i riksdagsval och andra berörda artiklar/listartiklar - sådana artiklar är alltså säkert välkommet att fräscha upp och att lägga till information i.

Registreringen som en avgränsare (fast som kriterie för t ex inkludering under vissa rubriker eller i specifika artiklar) och andra idéer du kanske har är säkert användbara i sådan uppfräschning.

Relevansen avgörs just enligt min mening bäst från fall till fall, och Kalle Anka-partiet kan nog ha bedömts ha relevans utifrån särskilda skäl (alternativt skulle frågan helt enkelt vara missad) (såvitt jag förstått är det väl mer uppmärksammat än många partier med motsvarande storlek, vilket är centralt - hur känt begreppet/artikelämnet är, och enligt nedanstående har det haft en särskild historisk betydelse under en period). flinga 15 maj 2014 kl. 14.43 (CEST)

Nu har jag anmält Djurens parti till wp:SFFR, så kan vi ta den partispecifika diskussionen där. Lsj (diskussion) 15 maj 2014 kl. 13.55 (CEST)

Då skriver jag här eftersom det annars verkar som att alla är mot artiklar om småpartier. Eftersom jag tidigare antog att det endast handlade om det specifika fallet och ett klargörande om hur vi hittils handlat hade jag annars inte tänkt göra det. Jag tycker att dåligt källbelaggda eller oneutrala artiklar ska raderas oavsett hur stort partiet är och att källbelaggda och neutrala ska behållas oavsett hur små partierna är. Att radera i förebyggande syfte för att andra partier kanske annars skapar så många oneutrala artiklar annars anser jag gör mer skada än nytta. - Averater (diskussion) 15 maj 2014 kl. 14.13 (CEST)

@Averater:Lägg gärna till det på SFFR också, om du tycker källäge och neutralitet är OK. Personligen ser jag inga brister där, det är relevansen som saknas enligt mig.--LittleGun (diskussion) 15 maj 2014 kl. 14.21 (CEST)

Tycker du jag borde skriva mer/utförligare än vad jag redan gjort? - Averater (diskussion) 15 maj 2014 kl. 16.15 (CEST)

@Averater: Hehe, nejdå jag skrev det här innan jag fattade att du redan skrivit på SFFR. Tyckte bara dina synpunkter var relevanta för den diskussionen också.--LittleGun (diskussion) 15 maj 2014 kl. 16.41 (CEST)

Petig synpunkt: skilj på vad som ska stå i artiklar (NPOV, bygga på trovärdiga källor, enycklopedisk information) och om artiklar alls hör hemma i en bred och allmän encyklopedi (relevans). D.v.s. skilj på att radera icke-neutral information och att radera hela artiklar. För övrigt anser jag att Kalle Anka-partiet ska vara kvar p.g.a. dess långvariga "ikonstatus" som partibeteckning för proteströstning. Tomas e (diskussion) 15 maj 2014 kl. 15.39 (CEST)

Det är just det att jag inte ser någon poäng alls med att använda relevans för annat än levande personer. Och att jag har svårt att förstå argumenten att använda det som om det vore en av våra sex grundpelare. - Averater (diskussion) 15 maj 2014 kl. 16.09 (CEST)

Jag betraktar mig som inklusionist, vilket bland annat betyder att jag ställer lägre krav för levande personer (exmepelvis lokalpolitiker) än många andra. Att helt ta bort tanken på encyklopedisk relevans skulle jag dock se som en ytterst olycklig utveckling. Det hör till uppslagsverket natur att det sker ett urval. Vi kan vara generösare än tryckta konversationslexika och behöver inte rensa ut gammalt för att få plats med nytt, men allt folk vill skriva om platsar inte. Det krävs någon form av allmänintresse hos ett uppslagsord för att vi skall kunna upprätthålla kvaliteten över tid. Tostarpadius (diskussion) 16 maj 2014 kl. 11.49 (CEST)

Förslag till nytt relevanssystem för partier

Det är just det den här diskussionen handlar om – borde inte politiska partier i ett demokratiskt samhällssystem om något vara av "allmänintresse" för en hel befolkning (se Tostarpadius ovan)? Jag förstår mycket väl att det finns en uppsjö av småpartier (och även så kallade "partier"), som bara existerar något år och sedan ej mer hörs av, men skulle man då inte kunna ha ett system som innebär, att när ett parti inte längre är verksamt/registrerat, artikeln raderas och en mindre del flyttas till en separat lista: Historiska partier i Sverige el dyl + dito för utländska partier? Då behöver den enda relevansgrunden vara huruvida ett parti är registrerat och verksamt eller inte, så slipper man alla dessa precisa bedömningsgrunder och tyckanden och får större komplett överblick och samling. Om inte annat kan man stämma av Valmyndighetens registreringslista vid varje val.--Bemland (diskussion) 18 maj 2014 kl. 01.21 (CEST)

Vi har som grundprincip inom många områden att för relevans kräva att man faktiskt har uppnått något. Det är inte Wikipedias sak att ge wannabes uppmärksamhet. Därför krävs av musiker att de är signade hos ett skivbolag, av författare att de är utgivna på förlag, av företag att de ska ha nått avsevärd storlek, etc. Nystartade band, firmor etc utan track record är inte relevanta. Politiska partier bör behandlas efter samma princip, vilket betyder att det bara är faktiska valframgångar och mandat som ger relevans. Det är vad som står i relevanskriterierna idag, och jag ser ingen anledning att ändra på det - det skulle öppna för en störtflod av partireklam inför valet. Undantag kan i alla kategorier göras för sådana som fått osedvanligt omfattande uppmärksamhet i seriösa media, men då krävs en helt annan storleksordning än vad djurens parti har fått hittills. Lsj (diskussion) 18 maj 2014 kl. 17.17 (CEST)

Jag instämmer med Lsj i ovanstående. Relevanskriterier kan diskuteras, men enligt min uppfattning skall vi hålla på att Wikipedia inte är en marknadsföringsplats, varken för personer, företag eller partier.--Historiker (diskussion) 18 maj 2014 kl. 18.46 (CEST)

Vi ska inte vara en marknadsföringsplats för varken stora eller små partier. Vi ska skriva neutralt och sakligt om alla, såväl stora som små. - Averater (diskussion) 18 maj 2014 kl. 19.02 (CEST)

Och det är just det som är problemet, att hålla artiklarna neutrala och sakliga. När det gäller stora kända partier är det tillräckligt många som bryr sig, både anhängare och motståndare och andra, att det jämnar ut sig och går att hålla npov. Men när det gäller små okända partier är det bara de närmast sörjande som bryr sig, vilket ger artikeln närmast oundviklig slagsida. Därför har vi, och ska ha, hårda relevanskriterier för pov-känsliga ämnen som politik. Lsj (diskussion) 18 maj 2014 kl. 21.00 (CEST)

Jag har i olika sammanhang uttryckt att jag inte är så känslig för eventuella positiva spin-off-effekter av att ett ämne får en plats här. Dels tror jag att risken överdrivs, dels anser jag att det är en faktor som vi ändå inte kan påverka och därför får lov att acceptera. I den meningen håller jag inte med Lsj m fl här ovan. Men min slutsats blir ändå densamma. Alla ämnnen - oavsett karaktär - ska omfattas av samma relevanssyn. Och den bygger i huvudsak på att det kan påvisas att ämnet "spelar någon roll" eller gjort avtryck i ett större sammanhang - inflytande, samhällsdebatt, kulturdebatt o s v. Sådant kan normalt inte påvisas när det t ex gäller politiska partier som varken har synts eller hörts, eller prövats i val. Janders (diskussion) 18 maj 2014 kl. 21.25 (CEST)

Orter

Malmö 1990 på en nutida karta. Kommungräns från 2010 i ljusbrunt.

Jag börjar bli alltmer fundersam till om det är vettigt att ha småorter eller tätorter som första uppslagord. Det känns som jag nästan var och varannan gång när jag går in på en artikel får rensa bort sådant som inte alls handlar om orterna utan i stället om socknen eller församlingen, ibland handlar det i stället om kommunen. Senast var det Äppelbo men exemplen skulle kunna göras hur många som helst. Det känns i vilket fall som helst som orterna sällan är det som är POMMF. Frötuna som ju egentligen inte ens är SCB-ort är ett står där alla länkarna som går dit är fel - de handlar antingen om Frötuna socken eller om Frötuna i Rasbo. Funbo är ett annat exmpel - de flesta inlänkarna är felaktiga och handlar om något annat, Funbo MC som omtalas i artikel ligger inte alls i Funbo utan kallas så för att den ligger i Funbo socken.

Börjar tycka att det vore bättre om de här uppslagsorden var grensidor i stället.--FBQ (diskussion) 15 maj 2014 kl. 11.57 (CEST)

Att ändra så generellt tror jag blir fel. Tätorten Uppsala är det som är POMMF för namnet. Dock kan det var vettigt i många andra fall. Mad Äppelbo avses ofta(st) socknen och med Norsjö ofta(st) kommunen (=samma som den äldre socknen). Många uppger också det rena namnet som födesleort medan det avser socken/församling. En grensida blir då mer "korrekt".--Yger (diskussion) 15 maj 2014 kl. 13.14 (CEST)

Det är sant, större orter - i allmänhet tidigare städer, där är det vanligare att namnet i första hans syftar på orten. Likafullt blandas de ofta samman med kommunen, i historieansnitten känns det som det är mer regel än undantag. Men det är ju en delvis en annan fråga. Jag har ju märkt att man gjort tvärtom för finska orter - där är kommunerna eller före detta kommunerna första uppslagsord vilket känns inkonsekvent. --FBQ (diskussion) 15 maj 2014 kl. 15.55 (CEST)

Mja. Jag tror nog mer att det är avståndet till orten som avgör vad man avser med "namnet". För en tid sedan bodde jag i Bollmora/Tyresö/Stockholm och beroende på vem jag pratar med så säger jag olika saker. Om jag snackar med någon som har god kännedom om Tyresö kommun så använder jag "stadsdelen", om jag snackar med någon med kännedom om Stockholm så bodde jag i Tyresö och när jag snackade med någon från mina hemtrakter i Norrland så bodde jag i Stockholm eller sydöstra Stockholm. Jag tror mer på att behålla som det är och lägga in "Denna artikel handlar om orten Bjurholm. För kommunen se Bjurholms kommun, för socknen se Bjurholms socken och för församlingen se Bjurholms församling." Normalt sett pekar vi på en grensida i dessa lägen, men eftersom förvirringspotentialen ökar med avståndet från orten så kan det vara värt att ha en utökad "brasklapp" i toppen av dessa sidor som kan syfta på olika geografiska områden. // Castrup (diskussion) 16 maj 2014 kl. 11.19 (CEST)

Efter en diskussion om Raseborg kommer detta att successivt rättas till för Finland. Tostarpadius (diskussion) 16 maj 2014 kl. 11.38 (CEST)

Vi har också gjort likadatn på några orter i Norrland: Storuman, Vilhelmina. Jag lutar åt att ha börja skapa fler liknande förgreningar, speceillt när det också finns sjöar med namnet--Yger (diskussion) 16 maj 2014 kl. 12.02 (CEST)

Jag tycker vi har etablerat en bra standard i och med att vi omtalar administrativa enheter, nutida och historiska (i Sverige i vart fall) med "fullständiga namn" "X kommun", "Y socken", "Z län", "Å härad". "Ä församling" etc, medan enbart namnet avser orter av olika slag. I vissa fall kanske det inte är helt enligt "POMMF" (t ex tätorten Täby). Då är det bra med "Denna artikel handlar om..." --Andhanq (diskussion) 16 maj 2014 kl. 21.15 (CEST)

Visst nackdelen är att det ändå inte blir riktigt tydligt angående Finland tog jag upp det i Närpes som förklarade Närpes som en stad - vilket i praktiken är vad som i Sverige skulle kallas kommun. Länken gick från en herrgård som låg i dåvarande Närpes socken och anlade en stad i socknen, som nu är en helt egen stad utan att ingå i den kommunen. Det är ju också problematiskt att de flesta länkar hamnar fel. Visst är det som Castrup tar upp en fråga om avstånd. Visst kan någon i Bjursås socken säga att de är från Falun om någon långt bortifrån frågar, men då menar de Falu kommun. Om de säger att de är från Bjurs menar de Bjursås socken, så vida de inte talar med någon lokalt. Det vanligaste när det gäller källor som inte specifierar är att de menar just Bjursås socken/församling. I många fall är det ju du också krävande för som vill veta vad som egentligen menas med orten även om det står "Denna artikel handlar om tätorten Bjursås" - ingår Västanberg? ingår Mårtsbo? Oavsett om det anges så kan jag ju konstateras att det ändå uppenbart missas vad artiklarna handlar om. Just nu ligger en länk till Bjursmålet i artikeln om Bjursås, vilket ju blir tokigt eftersom det egentligen inte finns någon koppling, tvärtom hittar du troligen mindre av målet inne i tätorten än i byarna omkring.

Nu gäller det kanske främst mindre platser. Uppsala och de flesta städer menas normalt staden (det är ju också en av de städer som inkorporerat flest andra kommuner i sin Storkommun). Det är givetvis tveksam om alla är överens med SCB om var gränsen för var Uppsalas förorter går, men sådana gråzoner finns ju alltid. Jag vet inte om det handlar om att man använt kommuninformation som källor till historikavsnitten för orterna som gör att städernas/orternas historik, särskilt när det gäller förhistorien ofta snarare handlar om kommunen än om själva staden. Men här skulle det ju säkert gå att ordna utan grensidor genom ytterligare tydlighet och att flytta över sådant som inte hör hemma i ortsartiklarna till kommunen. Vet inte om man skall ha historieavsnitt för kommuner som går tillbaka till forntiden och främst avhandlar kommunens områden snarare än det adminstrativa begreppet, men i sådana fall kan ju sådan information flyttas över dit.

I övrigt konstaterar jag att bortsett från Finland gäller ju samma sak exempelvis Frankrike, där kommunerna har första uppslagsord. När jag har fyllt på har jag skrivit om artiklarna om städer och gjort dem till artiklar både om städer och kommuner, vet inte om det är det lämpligaste men så länge det handlar om kortare artiklar är det kanske bättre. Hursomhelst finns alla fall en del att göra för att förbättra tydligheten.FBQ (diskussion) 17 maj 2014 kl. 02.03 (CEST)

Kommunen bör ha företräde till det ospecificerade namnet, och den nuvarande ordningen har en hel del brister. Utgångspunkten för det resonemanget är att det egentliga namnet på en kommun inte innehåller något förklarande "kommun" eller "stad". Kommunen Eskilstuna heter alltså inte Eskilstuna kommun, utan bara Eskilstuna. Men för att särskilja kommunen från andra ortsbegrepp med namnet Eskilstuna lägger man till ordet "kommun" efter egennamnet. Ett annat exempel är kommunen Falun, som man - när det handlar om att beskriva att det är just kommunen Falun som man syftar på - skriver som Falu kommun. Man använder alltså en vedertagen språklig konstruktion (Falu utan n) som är tillämplig i förklarande sammanhang, men där namnformen skiljer sig från "det egentliga namnet" (i detta fall enbart Falun med n). Motsvarande arrangemang finns när kommunen får ett genitiv-s i sitt namn. Analogt med det benämns den tätort som heter Simrishamn som "Simrishamns tätort", till skillnad från "gamla" Simrishamns stad (som var en stad som hette "Simrishamn", inte "Simrishamns stad"). Eftersom gränserna för SCB-indelningen tätort och småort inte är allmänt förankrade (inte ens definitionen av en tätort finns med i folks allmänna medvetande) och därmed knappast är i enlighet med POMMF, anser jag att det vore bättre om man använde det betydligt mer förankrade kommunbegreppet som primär namnägare. Men även en förgreningssida vore bättre än det nuvarande systemet. Janders (diskussion) 17 maj 2014 kl. 17.03 (CEST)

Jag kan absolut inte hålla med. För mig är det i stort sett alltid mest POMMF att ett namn utan specificering avser orten. När jag säger att jag skall till Simrishamn menar jag inte att jag skall åka över kommungränsen utan att jag skall bege mig till tätorten. Detta gäller över hela skalan från städer som Stockholm till kyrkbyar som Östra Hoby. Undantag finns, men åtminstone här i Skåne är de få. När Yger rensade upp bland kommuner, socknar och församlingar för några år sedan fick vi en i mitt tycke logisk och konsekvent struktur som fungerar väl. Den är i linje med hur andra språkvarianter skriver om Sverige och hur vi skriver om andra länder. // jorchr 17 maj 2014 kl. 19.28 (CEST)

Pommf är nog en mindre övertygande princip för ortnamn bland annat av det skäl som angavs ovan: beroende på vem man talar med anger man orten som Bollmora/Tyresö/Stockholm. Vad som är Pommf i ett sammanhang är det inte i ett annat. Edaen (diskussion) 17 maj 2014 kl. 19.38 (CEST)

Nja, det handlar väl inte om vilket namn som är minst mest POMMF för en ort utan om ett namn i första hand avser en ort, kommun, socken eller församling. Och jag menar att det nästan alltid är orten som avses om man använder ett namn utan specificering. // jorchr 17 maj 2014 kl. 20.01 (CEST)

Det är möjligt, men hur den orten avgränsas beror på sammanhanget. Edaen (diskussion) 17 maj 2014 kl. 22.17 (CEST)

@Jorchr - och jag hävdar att att ortnamnet utan specificering skulle syfta på SCB-orten inte är POMMF, oavsett om det är det som i första hand skall vara vägledande. Skåne och dess kyrkbyar är ganska speciella i fråga om församlingar ur ett svenskt perspektiv. Men det är möjligt att man behöver göra olika i olika delar av landet.--FBQ (diskussion) 17 maj 2014 kl. 22.39 (CEST)

Församlingar är lokalavdelningar inom Svenska kyrkan och andra religiösa organisationer. Inom kyrkan pågår sedan några år en ganska omfattande organisationsförändring, vilket gör att församlingar slås samman och byter namn. Jag tror vi måste följa med i den förändringen. Artiklar om församlingar som upphört får ligga kvar och anges som före detta församlingar. Socknar upphörde som administrativt begrepp 1862, förutom avseende fastighetsbeteckningar. Där fanns de kvar till slutet av 1900-talet. Dock lever de till viss del kvar i folks begreppsvärld, kanske främst i Dalarna. På andra håll i landet, till exempel i storstadsregionerna, finns i praktiken ingen kännedom om de gamla socknarna kvar. När det gäller SCBs namngivning av småorter håller jag med om att den ibland är missvisande, i en del fall direkt felaktig. Men det är den källbelagda definition av mindre orter som finns. Jag anser att vi i normalfallet skall hålla oss till den. Men när SCB starkt avviker från praxis på orten kan vi korrigera misstagen och låta SCBs namn bli kvar som en omdirigering och ett omnämnande i artikeln. // jorchr 18 maj 2014 kl. 07.23 (CEST)

Fram till årsskiftet 2015/2016 är svenska kyrkans församlingar den grundläggande administrativa enheten i Sverige. Wikipedia är inte tidsbundet och för oss kommer församlingarna att även fortsättningsvis vara den viktigaste indelningen för beskrivning av förfluten tid. Socknarna avskaffades inte utan kyrklig och borgerlig kommun inrättades inom socknarna. Pommf rörande geografiska orter i Sverige är flytande och motstridigt och det talar för att vi håller oss till varje tids formella indelningar. Edaen (diskussion) 18 maj 2014 kl. 07.53 (CEST)

Det vore förstås bra om vi hade kartor som tydligt visade vad artikeln handlar om. På kartan över Malmö har 1990 års tätortsavgränsning ritats ut med 2010 års kommungräns mot en bakgrund av Openstreetmaps presentation av geografin vid det tillfälle då dumpen gjordes. Som framgår av en redigering har tätorten Malmös gränser förändrats sedan 1990.[1]. Det vi kommer fram till är pommf idag behöver en annan grupp inte hålla med om. Vi kan också ha ändrat uppfattning om tio år. För att dagens artiklar skall vara begripliga om några år när tätorter växt eller krympt, kommuner sammanslagits eller delats upp, län omvandlats till regioner med mera bör ortsangivelser ha en nyckel med hänvisning till något tidsbeständigt, t. ex 2010 års kommungräns eller 1990 års tätortsavgränsning. Edaen (diskussion) 18 maj 2014 kl. 09.16 (CEST)

Jag skulle också säga att det inte är i Dalarna socknarna är levande begrepp, på Gotland utses fortfarande varje år Årets socken. I Uppland utanför stadsregionerna är det högst levande, liksom på Öland, åtminstone stora delar av Småland med flera platser. Den officella benämningen på normsocknarna - alltså det geografiska område som var tänkt att vara samstämmigt mellan kyrksocken/församling, borgerlig socken/landskommun och jordebokssocken var socken fram till 1952 (eller möjligen 1950 när beslutet om kommunsammanslagningarna fattades. Det är också det begrepp generellt används i litteraturen fram tills dess, så är socken uppslagsord i Svensk uppslagsbok 1947-55. Sedan är det ju kyrksocknarna/församlingarna som skött folkbokföringen så just här kan man ju gärna använda församling om man vill.

Nu är väl det en bisak, jag väljer begreppet socken, eftersom det känns mest naturligt för mig. Jag sockengränserna kan jag bättre än de nya församlingsgränserna. Och dessutom skulle jag kunna missförstå namnet på någon modern församling från svenska kyrkan från en frikyrkoförsamling av något slag. Oavsett om man väljer att säga Hakarp (för att ta ett exempel från Småland) i första hand syftar på socknen eller församlingen är orten inte POMMFF. Konsterar här att man också redan valt att skapa en grensida, så det är tydligen på fler håll man frångått principen.FBQ (diskussion) 18 maj 2014 kl. 10.39 (CEST)

Visst är det så att på vissa håll i landet är socknen fortfarande ett levande begrepp. Om kyrkbyn är obetydlig kan det säkert vara på sin plats att införa en grensida och flytta orten från XX till XX kyrkby eller liknande. Men jag menar att det är undantag från normalfallet och att det krävs lokalkännedom för att avgöra när det ska göras. // jorchr 18 maj 2014 kl. 11.04 (CEST)

Det är kanske de uppsatta skyltarna utmed vägar som definierar POMMF?. När man kör in i Odensjö (15-tale hus) finns där en skylt "Odensjö", dit också andra vägskyltar pekar, men det finns ingen skylt vid sockengränsen. För Hakarps kyrkby misstänker jag det inte finns någon skylt när man kör in i den, varför då förgrening är rimligt. Och även om det finns en skylt vid kommungränser, så säger den inte bara "Ljungby" utan "välkommen till Ljungby kommun, "småland pärla" eller så. Och det finns ju 100-talet fler skyltar som anger Ljungby och då pekar på orten. Yger (diskussion) 18 maj 2014 kl. 11.58 (CEST)

Att som förslogs några inägg ovan att "Kommunen bör ha företräde till det ospecificerade namnet" är ytterst olämpligt, vad gäller Sverige i vart fall. I Vissa länder är kommunerna ytmässigt små (Frankrike har över 30 000) och sammanfaller ofta med orten. Då behövs knappast både en orts- och en kommunartikel. I Sverige däremot är kommuner stora, sammanfallar i princip aldrig med den namngivande orten och innefattar normalt ett flertal orter. Till exempel Gamleby ligger några mil från Västervik, inte "I Västervik", men förvisso i Västerviks kommun. I Sverige bör kommunerna snarare betraktas på samma sätt som länen, som aldrig (utom möjligen i listor) nämns ospecificerat. --Andhanq (diskussion) 18 maj 2014 kl. 12.27 (CEST)

Ett påstående som dyker upp då och då (som ett argument för att det "nakna" namnet borde användas om kommuner) är "att det egentliga namnet på en kommun inte innehåller något förklarande "kommun" eller "stad". Kommunen Eskilstuna heter alltså inte Eskilstuna kommun, utan bara Eskilstuna.". Vilket stöd finns för detta? I SFS 207:209 (Tillkännagivande om länens indelning i kommuner) används i vart fall de specificerade namnen. I andra sammanhang kan ospecificerade namn användas. Det beror lite på sammanhanget. Ett ospecificerat "Eskilstuna" kan dock avse säväl kommunen som tätorten, postorten eller församlingen. --Andhanq (diskussion) 18 maj 2014 kl. 15.20 (CEST)

Nej! Börja inte flytta centralorterna till förgreningssidor! Jag tycker argumenten ovan talar för att det gör mer skada än nytta. /Mikael Lindmark (diskussion) 18 maj 2014 kl. 20.37 (CEST)

Jag tycker det är bra som det är nu men jag förstår FBQ för det händer rätt ofta att fel info ligger i fel artikel. Två exempel jag stött på är här där kyrkbyn var en egen småort och här där det finns en POMMF-beskrivning av ett större område med det namnet. Min åsikt är att nuvarande system är godtagbart och att vi får räkna med att putsa artiklar (i form av att flytta text mellan kommun/ort/socken m.m.) när vi stöter på det. /Hangsna (diskussion) 19 maj 2014 kl. 10.54 (CEST)

Kan ju säga att jag inte bestämt exakt vilka artiklar som skall flyttas, i första hand till grensidor, men för mig är några tämligen självklara för flytt Follingbo syftar nog så gott som aldrig på de här båda orterna som historiskt aldrig hetat Follingbo norra delen kallas normalt Klinte, övriga delar har andra namn - Funbo som jag omtalade ovan, det handlar om några modernare villor på klockarboställets ägor, på moderna kartor kallas det Haga, mindre tydligt Frötuna där bebyggelsen visserligen aldrig hetat något annat - då den bestått av prästgård, skolhus och fattigstuga (nu finns några fler hus) men därför egentligen aldrig haft något namn, och där "Frötuna" så gott som alltid syftat antingen på Frötuna socken eller Frötuna gård i Rasbo.

Andra mer besvärliga exempel är Huddunge som beskriver radbyn, som är gamla Huddungeby som är ett riksintresse för kulturmiljövården. Men den ligger inte i småorten. Jag försökte för länge sedan förtydliga artikeln Harbo för att beskriva vad som ingår i tätorten, men det missuppfattades då åt andra hållet så att det tolkades som att det var socknen jag beskrev. Nu har jag ju redan sett att det finns prejudikat för att frångå orterna som grunduppslagsord, men ser ju ändå som intressant att utreda vad som skall krävas.--FBQ (diskussion) 19 maj 2014 kl. 11.30 (CEST)

PS - tror kanske inte att det är samma i norra Halland, men i södra Halland liknar situationen på många håll den i Skåne - historiskt förhållandevis stora kyrkbyar som dominerar socknen, även om jag inte hittat några riktigt extrema fall där. I norra skånes skogstrakter ser det ju också annorlunda ut med ett flertal mindre byar.--FBQ (diskussion) 19 maj 2014 kl. 11.42 (CEST)

Nyskapade inlägg om ekonomiska utvecklingen för olika länder

Det verkar vara ett högskoleprogram som skapar texter om ekonomiska utvecklingen i olika länder. Några är bra som den om Norge och Spanien (men oformaterade), andra som den om Schweitz var så vinklad att den luktade POV, men det var fixbart. Ytterligare andra om Kina, Tyskland, Ghana, Island etc är inte släppta in i artiklerymden ännu Håll gärna ögonen öppna för dessa inlägg och om lägg gärna in en mall så flera kan efterfixa, tex med en ickewikimall för avsnittet.--Yger (diskussion) 19 maj 2014 kl. 10.37 (CEST)

Veganer, återigen...

På [2] ser man ånyo exempel på "XX är vegan", man kan ifrågasätta relevansen för denna information, avsaknaden av källor eller för den delen att informationen är väl kortfattad. I relevanta fall vore det kanske intressant med en längre text som beskriver varför personen är/blev vegan, men som lösryckt påstående? Nä... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 15 maj 2014 kl. 16.34 (CEST)

Bort med det tycker jag eftersom det inte har källa och dessutom rör sig om levande personer. - Averater (diskussion) 15 maj 2014 kl. 16.56 (CEST)

Bort med det tycker jag eftersom det inte verkar relevant i sammanhangen (åtminstone inte i de artiklar jag kollade). Att vara vegan är inte särskilt speciellt. /NH 15 maj 2014 kl. 17.06 (CEST)

Bort med det. Även om det skulle ha en källa så kan det mycket väl vara wp:OVIKT att ha det med. Är det en väsentlig del av personens gärning att vara vegan, eller har h*n bara nämnt i förbigående i en intervju att h*n inte äter kött? Lsj (diskussion) 15 maj 2014 kl. 17.07 (CEST)

Bort med det, säger jag också. Folks privata egenskaper, egenheter och intressen, som familjetraditioner, klädstil, sömnvanor, heminredning, semestermål och matpreferenser (inklusive veganism) är sällan relevant information, såvida det inte finns en uppenbar koppling mellan detta och det som är utmärkande för den gärning (inklusive bakgrund) som beskrivs i artikeln. Janders (diskussion) 15 maj 2014 kl. 21.30 (CEST)

Det skulle möjligen ha intresse om föremålen propagerade för veganism, men även då måste det givetvis finnas källa till påståendena. I det här fallen (för det har blivit flera sedan anmälan) kan editeringarna emm saklöst återställas. Nu har dessutom användaren börjat lägga in lika omotiverade uppgifter om personers etnicitet. Jag börjar ställa mig rätt undrande till användarens aktiviteter. / Ternarius_D 15 maj 2014 kl. 22.33 (CEST)

Användaren i fråga är av det yngre slaget, men min erfarenhet är att hon rättar sig efter de anvisningar som lämnats på diskussionssidan, så någon borde nog helt enkelt förklara vilka uppgifter som är relevanta att ha med i en artikel och inte. /Ariam (diskussion) 16 maj 2014 kl. 10.09 (CEST)

Jag har nu skrivit ett påpekande på hennes användardiskussion. Jag ser dock att man redan har tagit upp för henne en del vad som gäller i artiklar om levande personer. Hur hon tar emot informationen är litet svårt att veta, eftersom hon aldrig svarar på inläggen. / Ternarius_D 16 maj 2014 kl. 12.35 (CEST)

Då användaren fortsätter lägga in text utan källor samt tar bort {{källor}} utan att åtgärda har jag nu blockerat henne i väntan på svar. /Hangsna (diskussion) 20 maj 2014 kl. 07.46 (CEST)

Wrestling: Veckans tävling!

Hej! Det skulle onekligen vara kul om lite fler kom och bidrog i wrestling-relaterade artiklar. Just nu är veckans tävling om wrestling ganska tom och det skulle vara kul och inte minst bra för encyklopedin om lite fler hade lust att vara med! Rey Astral^diskussion, 20 maj 2014 kl. 16.16 (CEST)

VisualEditor global newsletter—May 2014

Se Wikipedia:VisualEditor/Återkoppling#VisualEditor global newsletter—May 2014. /NH 23 maj 2014 kl. 07.48 (CEST)

Djur & växter

Gulgumpad gulfink

Ithomia heraldica

Clitocybe gibba

Jag håller just nu på med att ladda upp bilder på djur och växter på commons från Flickr. Dessa bilder kommer att kategoriseras här. Hjälp hjärna till med att kategorisera dem, och placera de i några av våra robotskapade artiklar. Josve05a (diskussion) 23 maj 2014 kl. 19.05 (CEST)

T.ex. lägga till denna bilden i Gulgumpad gulfink. Josve05a (diskussion) 23 maj 2014 kl. 19.23 (CEST)

Jag gjorde det för gulfinken, men när du redan vet i vilka artiklar bilderna ska så hittas raden med ”image” ganska lätt i taxoboxen. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 23 maj 2014 kl. 19.28 (CEST)

I know, men jag tänkte att om någon gör den bilden, så kanske den personen fortsätter leta bland andra bilder. Josve05a (diskussion) 23 maj 2014 kl. 19.36 (CEST)

Synd att WP:MNB bara är för självtagna bilder... Josve05a (diskussion) 23 maj 2014 kl. 19.41 (CEST)

Det gör inte illustrationerna i sig mindre värdefulla. Kör på bara och tack för din insats! /Hangsna (diskussion) 23 maj 2014 kl. 20.09 (CEST)

Om varje bild läggs i respektive art-kategori så kan Lsjbot sedan själv hitta dem och lägga in dem i botskapade artiklar. Lsj (diskussion) 23 maj 2014 kl. 21.19 (CEST)

@Lsj: Jag lägger till ca 75% av bilderna i kategorier, då jag vet vilken art de är. Av de kategorierna så är ca 25% "röda" kategorier. Josve05a (diskussion) 23 maj 2014 kl. 21.20 (CEST)

Ok, tack. Säg till när det är färdiguppladdat så kan jag göra en botkörning och lägga in dem i rätt artiklar. Hur många bilder blir det ungefär totalt, tror du? Lsj (diskussion) 23 maj 2014 kl. 21.23 (CEST)

Jag har faktiskt ingen aning. Det kan finnas 100, eller 10 000, beroende på hur bra programmet jag använder är. Josve05a (diskussion) 23 maj 2014 kl. 21.25 (CEST)

Jag måste kontrollerar bilderna och lägga till kategorierna manuellt, så det kan ta sin tid... -Josve05a (diskussion) 23 maj 2014 kl. 22.20 (CEST)

@Lsj: Hur stor procent av alla arter har roboten skapat artiklar om? De flesta bilder jag hittar har artiklar på enwp, men ingen artikel på svwp. Josve05a (diskussion) 23 maj 2014 kl. 21.56 (CEST)

@Josve05a: Djur & svampar: I princip 100% klart. Växter: Knappt börjat än, mindre än 1%. Lsj (diskussion) 23 maj 2014 kl. 22.21 (CEST)

Ok, det förklarar saker. -Josve05a (diskussion) 23 maj 2014 kl. 22.26 (CEST)

Just nu har jag laddat upp över 525 bilder på arter. Och de blir bara fler och fler... -Josve05a (diskussion) 25 maj 2014 kl. 15.44 (CEST)

Jag har lagt till ca 99% av alla bilder i "artens kategori", men ca 50-60% av dem är inte skapade, utan är röda kategorier. Josve05a (diskussion) 25 maj 2014 kl. 15.49 (CEST)

Public Domain Sverige (egentlig commonsspørsmål)

Hei, jeg sitter som WiR ved Nasjonalbiblioteket i Norge fortiden og skal begynne å laste opp scannede tresnitt fra bøker (for eksempel Nordiska taflor).

Akkurat nå jobber jeg med serien Nordiska taflor som ble gitt ut av Bonnier mellom 1860-1870. Disse 432 bildene har forlengst falt i det fri og ble publisert i Sverige. Derfor lurer jeg på om dere har noen passende commonsmaler som kan brukes på disse bildene. mvh Profoss (diskussion) 26 maj 2014 kl. 15.55 (CEST)

{{PD-Sweden}} kan nog passa. Thoasp (diskussion) 26 maj 2014 kl. 18.18 (CEST)

Den er først og fremst for fotografier, så jeg endte opp med {{PD-Art-two|PD-old-70|PD-1923}}. Bildene ligger nå i Category:Nordiska_taflor på commons her skulle det være mer enn nok av interresante tresnitt. Profoss (diskussion) 27 maj 2014 kl. 13.07 (CEST)

För tavlor är det nog {{PD-Art-70}} som är den mest relevanta. /ℇsquilo 27 maj 2014 kl. 13.41 (CEST)

PD-70 räcker inte för att visa att verket är fritt i USA (och PD-Art-70 är raderad). {{PD-Art-two|PD-old-70|PD-1923}}, verkar bäst av de föreslagna. Med {{PD-old-auto-1923|xxxx}} får man med dödsåret (så att bilden enkelt kan användas i länder med längre skyddstid - använder alla den kortare tiden i ursprungslandet?), men jag vet inte hur den skall kombineras med PD-art. --LPfi (diskussion) 28 maj 2014 kl. 13.44 (CEST)

Veckans tävling - Grekisk mytologi

Den här veckan sätter Veckans tävling fokus på grekisk mytologi. Allt som berör denna mytologiska värld räknas in; gudar, halvgudar, hjältar, sånger, musik, monster, halvmänniskor och orter. Välkommen att tävla om rosetterna , och , samt delta i tre stycken deltävlingar som sträcker sig under 24 timmar på tisdag, torsdag och lördag. Tisdagens deltävling har redan startat och berör vatten. Segraren i deltävlingen får Poseidons treudd . Välkomna in i tävlingen! // MAURIZIO 27 maj 2014 kl. 00.51 (CEST)

Torsdagens deltävling har startat och berör halvguden Herakles och hans 12 stordåd. Segraren i deltävlingen får inte bara äran, även ett gyllene äpple från hesperidernas trädgård som Herakles berövade // MAURIZIO 29 maj 2014 kl. 01.11 (CEST)

Byta namn på missbruksfiltret?

På flera andra språk har de bytt namn på Missbruksfiltret. Det borde väl vi också göra. Exempel:

• På engelska Wikipedia har filtret bytt namn från Abuse filter till Edit filter.
• På tyska Wikipedia har filtret bytt namn från Missbrauchsfilter till Bearbeitungsfilter.
• På norska (bokmål) har filtret bytt namn från Misbruksfilter till Redigeringsfilter.
• På portugisiska Wikipedia har filtret byt namn från Filtro de abuso till Filtro de edições.
• På spanska Wikipedia heter filtret Filtro de ediciones.
• På katalanska Wikipedia heter filtret Filtre d'edicions.
• På tjeckiska Wikipedia heter filtret Editační filtr.
• På rumänska Wikipedia heter filtret Filtrarea modificărilor.

Om vi byter namn så är väl Redigeringsfilter ett tänkbart namn? Det är kanske lite komplicerat att byta namn på alla de ställen som de gjort på engelska Wikipedia? I så fall skulle vi kanske kunna nöja oss med att ändra på färre ställen? Det är fem år sedan de ändrade på engelska Wikipedia. En länk till en diskussion om det finns här. (Delar av det jobb som gjordes på norska Wikipedia kan ses här.) Svensson1 (diskussion) 25 maj 2014 kl. 15.43 (CEST)

Stöder ett namnbyte till Redigeringsfilter. Lixer (diskussion) 25 maj 2014 kl. 15.49 (CEST)

Stöder också namnbyte till "Redigeringsfilter". Det viktiga är inte huruvida något – rent objektivt – betraktas som missbruk eller ej (dit kommer man nämligen aldrig komma eftersom även våra "klotterfilter" mycket väl kan ta fel när det gäller citat, låttitlar etc). Det viktiga är att ett filters handlingar (märke och/eller varning och/eller förbjud och/eller återta användarens status som automatiskt bekräftad) står i proportion till övertrampet. Nirmos (diskussion) 26 maj 2014 kl. 07.31 (CEST)

Svårt, för i grunden har Svensson1 rätt. Men jag ogillar utvecklingen den senaste tiden där filtret börjat användas för likriktning eller "rättning" av artiklarna. Nirmos och Lixer är två användare som uppskattar konsekvens (jag tror inte det är något taskigt i att säga så), och t ex har de skapat filter som varnar om man lägger in stubbmallar i artiklar över en viss storlek, filter som varnar för "redundant länksyntax", filter som varnar om man lägger in en länk till wikipedia innanför ref-taggar. Inget av detta behöver direkt vara felaktigt. Jag ser framför mig filter som varnar för rubriken "Extern länk" (istället för det standardiserade "Externa länkar"), språkfel etc. Det gör att jag funderar på om det kanske inte vore så dumt att behålla namnet missbruksfilter och bara använda det för klotter, vandalism etc. /NH 26 maj 2014 kl. 08.11 (CEST)

Att MissbruksRedigeringsfiltret används för att varna för saker som inte är rent klotter tycker jag är en positiv utveckling. Visst, det behöver inte vara fel att skriva en wikipedialänk innanför <ref>-taggar, men om man gör det så bör man vara såpass säker på sin sak att man med gott samvete kan klicka bort varningen. /ℇsquilo 26 maj 2014 kl. 11.09 (CEST)

ℇsquilo, för att förtydliga: Inga av de filter som nämns har en varning kopplad till sig. De märker endast upp redigeringar. Special:Missbruksfilter/46 märkte inte ens upp redigeringar men blev ändå avaktiverat. Det är precis det här jag menar med att konsekvenserna måste vara i proportion till övertrampet. Det är inget problem att filter hittar saker som inte definitivt är missbruk, så länge inte den som redigerar tar skada. Nirmos (diskussion) 26 maj 2014 kl. 11.15 (CEST)

Flera av filtren reagerar på sådant som det inte finns konsensus kring att det är "fel". Det är inte bra att filtret används för att märka upp avsteg från några användares uppfattning om den perfekta wikikoden. Risken finns också att om filtret märker upp en väldigt stor andel av de redigeringar som görs slutar man bry sig om det. /NH 26 maj 2014 kl. 11.42 (CEST)

Om det finns eller skapas filter som tvingar igenom en viss wikikod utan att det finns full konsensus för detta så bör de avaktiveras och instruktionerna kanske förtydligas. Jag tror dock att det kommer skapas mindre lyckade filter oavsett vad man kallar det, men redigeringsfilter är ett bättre och mer rättvisande namn för vad det handlar om. Bara för att man har utlöst ett filter ska man inte behöva känna sig utpekad som missbrukare av Wikipedia. Jag har funderat på att ta upp frågan om ett namnbyte förut men det har inte blivit av. Njaelkies Lea (d) 26 maj 2014 kl. 15.43 (CEST)

Förtydligande: Att jag föreslog ett namnbyte handlar inte om något ställningstagande angående huruvida filtret i större utsträckning ska användas till annat än klotter/vandalism, utan det handlar om om att missbruksfilter inte är ett trevligt namn. Ibland reagerar ju filtren felaktigt på något som inte är fel och då är det onödigt att användaren ska mötas av det starka och i sammanhanget felaktiga ordet missbruk.

Angående de icke klotter/vandalism-filter som utan diskussion lagts till på sistone tycker jag själv att en del är väldigt olämpliga. Att t.ex. visa ett gult märke varje gång någon lägger till en länk till engelska Wikipedia under t.ex. "Externa länkar", som filter 50 gör, kan jag inte förstå. Jag tycker inte det är ett oönskat beteende från användaren, om nu användaren känner till att det finns en artikel på engelska Wikipedia med koppling till artikelns ämne. Jag tycker det gula märket bör tas bort. (Möjligen att det kan finnas kvar om vi lyckas skriva ett filter som kan avgöra att länken till ett systerprojekt ligger under en oönskad rubrik, d.v.s. inte t.ex. "Externa länkar".)

Jag tycker också att då vi planerar att lägga in ett filter, som vi inser att det kan finnas delade meningar om, kan man ta upp det till diskussion, antingen här på Bybrunnen eller på den speciella plats för filterdiskussioner som finns, d.v.s. Wikipediadiskussion:Missbruksfilter. Det stället används knappt alls för närvarande. Det tycks gå år mellan gångerna som det skrivs där, men det har väl förts vissa filterdiskussioner här på Bybrunnen i stället. Svensson1 (diskussion) 27 maj 2014 kl. 00.01 (CEST)

Stöder namnbyte (om jag inte har fel för mig så ligger "tack för redigeringar" också under missbruksfilter vilket gör att det ser lite konstigt ut) Adville (diskussion) 27 maj 2014 kl. 11.49 (CEST)

Jag stöder också namnbyte och kommer inte på något bättre än "redigeringsfilter" (men kanske finns bättre förslag). Sorry för att jag tog diskussionen på ett sidospår – men det vore bra om fler engagerade sig i vilka filter, oavsett vad de heter, som vi ska ha och inte. /NH 27 maj 2014 kl. 16.45 (CEST)

Jag har tyvärr inte engagerat mig mycket i frågan. Ett namnbyte är okej, men användningen av filter bör begränsas. Likriktningen är inte enbart av godo. Tostarpadius (diskussion) 28 maj 2014 kl. 03.04 (CEST)

Jag tänker nu påbörja namnbytet, då – enligt vad jag kan se – i princip alla i denna diskussion stöder namnändring. Jag tror inte det finns något bättre namnval än "Redigeringsfilter". Vad filtren sedan ska användas till behöver inte diskuteras här och nu eftersom denna diskussion ursprungligen handlade om namnet på missbruksfiltret redigeringsfiltret. Lixer (diskussion) 28 maj 2014 kl. 22.00 (CEST)

Vad ska vi ha för genväg till redigeringsfiltret? Hittills har WP:MF (missbruksfilter) och WP:AF (abuse filter) använts. Det annars lämpliga WP:RF (redigeringsfilter) går ju till Wikipedia:Raderingsförklaringar och har använts på c:a 20 diskussionssidor. En idé är WP:FILTER om vi inte kan använda WP:RF. På engelska Wikipedia använder de WP:EF (edit filter), WP:AF (abuse filter), WP:FILTER och WP:FILTR. Svensson1 (diskussion) 31 maj 2014 kl. 12.11 (CEST)

Jag har nu gjort WP:FILTER och WP:FILTR till genvägar. "WP:RF" fungerar inte då den genvägen länkas från de förvalda raderingskommentarerna. Lixer (diskussion) 31 maj 2014 kl. 13.30 (CEST)

Skoluppsatser rakt in i Wikipedia

VI fullständigt översvämmar av artiklar skrivna som del i skolarbetet på gymnasier och högskolor. Det är i grunden positivt men medför också att mycket ofullbordade alster skapas som behöver åtgärdas. Jag hinner själv nu inte längre åtgärda samma dag utan lägger dem främst i Kategori:Artiklar som behöver wikifieras 2014-05. Hjälp gärna till eller åtminstone malla dem. De jag noterat är:

• En kurs på Linnéunivirsitet som skriver om parasitmaskar. De är ofta bra, men flera behöver wikifiering, länkning till andra språkversioner, och några har en taxonomi som är annorlunda än LSjbot..
• En kurs jag vet inte var som skriver om arbetsterpi, ett 20 tal artiklar, Substansen är bra men det är uppsatser med ofta tokiga titlar. Jag vet ännu inte hur de bör åtgärdas
• En kurs som skriver om den ekonomiska utvecklingen i olika länder. Ok substans men ej wikifierat och läggs ofta in lite okänsligt i avsnittet Ekonomi i de olika landsatiklarna. Här har jag nog inte fångat alla, då det ju är inte är nya artiklar
• Österlenprojektet där de skriver om olika sker på Österlen. Har ännu inte kommit till massinläggning.
• Sedan är det 2-3 ytterligare, någon som skriver som saker åtgärder vid brand, som inte är wp artiklar, någon som skriver om olika forskningar

Yger (diskussion) 27 maj 2014 kl. 11.31 (CEST)

Kul! Det är ju en bra utveckling. Mvh, Triboci (diskussion) 27 maj 2014 kl. 13.36 (CEST)

Jag har lite koll på Wikipedia:Projekt Österlenhistoria, eftersom jag varit där och föreläst. Jag har också bra kontakt med deras projektledare så om det uppstår frågetecken kring de frågorna så får man gärna fråga mig. De verkar lägga ner ett tag på att ta reda på information innan de skriver, så jag tror att det kan bli bra. De andra projekten känner jag inte till, men kanske Användare:Sara Mörtsell (WMSE) gör det.//Hannibal (diskussion) 27 maj 2014 kl. 13.50 (CEST)

Tack Yger för din redogörelse. Av det du räknar upp är inga sedan tidigare kända för mig, förutom Österlenprojektet som vi diskuterat tidigare. Hälsning --Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 27 maj 2014 kl. 14.45 (CEST)

Tack från mig med. Kan kolla på parasiterna senare och la också ett inlägg på Wikipediadiskussion:Projekt djur. Om du har fått nån kontakt med någon så tipsa gärna om den diskussionen - Averater (diskussion) 27 maj 2014 kl. 15.05 (CEST)

Just några av de där arbetsterapi-artiklarna har jag reagerat på. Som text/inlämningsuppgifter betraktade har de jag ramlat på sett bra ut och haft källhänvisningar, men de har varit delvis icke-wikifierade och helt oencyklopediska genom att de har varit skrivna i stilen "så här ska arbetsterapeuten göra" (se {{Instruktion}}) och i något fall haft karaktären av personlig essä. Eftersom olika IP-nummer bidragit har det inte sett helt meningsfullt ut att kommunicera med bidragsgivarna. P.g.a. att det finns mycket substans i dem har jag inte velat rekommendera radering, men att skriva om en sådan artikel till något encyklopediskt är oerhört arbetsamt, så jag undrar om det kommer att bli gjort de närmaste åren. Tomas e (diskussion) 27 maj 2014 kl. 17.17 (CEST)

Jag raderade PEO-modellen (inom arbetsterapi-området) då jag anser att den texten har en helt annan karaktär än en encyklopedisk artikel. Om någon vill återskapa den är det OK för min del, men själv betraktar jag den som ett hopplöst fall. /Annika (diskussion) 27 maj 2014 kl. 19.49 (CEST)

En av skolorna verkar vara ProCivitas privata gymnasium, som skriver om lite av varje, tex artikeln Vaggning (ingen höjdare) (idag har det varit fler nya artiklar av olika nya än jag någonsin varit med om här - svettigt bara hinna sätta ut bristermallar).--Yger (diskussion) 27 maj 2014 kl. 21.43 (CEST)

Mitt förslag är att se om det finns någon av bidragsgivarna som verkar mer kommunikativ (till exempel någon som gör flera redigeringar i samma artikel) och be den personen kontakta antingen Sara eller någon annan som kan hjälpa till så att det inte skapar merarbete för de som bevakar senaste ändringarna/ämnesområdet. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån, så om vi upptäcker något systematiskt fel (till exempel såsom arbetsterapiartiklarna) är det kanske lättare att sköta det utanför Wikipedia.//Hannibal (diskussion) 27 maj 2014 kl. 23.43 (CEST)

Alternativt få någon av handledarna att höra av sig exempelvis här på Bybrunnen. Samtal offwiki ställer många aktiva och kunniga användare utanför samtalen. --MagnusA 28 maj 2014 kl. 10.35 (CEST)

Jag brukar alltid rekommendera det. Men det finns saker som man kan reda ut på 20 sekunder i telefon och tar flera dagar att reda ut på Wikipedia :-) Många är inte så vana vid att höra 20 personer kommentera en fråga ("Får man göra X?"). Jag gillar det, för det visar ofta på hur komplext saker och ting är, men för nybörjare behövs ibland raka svar, som kanske inte är 100% rätt, men som ger dem tillräckligt med information eller självförtroende att börja och sedan få feedback från de många aktiva och kunniga användarna.//Hannibal (diskussion) 28 maj 2014 kl. 12.11 (CEST)

Håller med MagnusA och Hannibal - fram med en handledare här på Bybrunnen!--Lill-Ann (diskussion) 28 maj 2014 kl. 21.53 (CEST)

Jag tycker att @Yger: borde få något offentligt pris för sitt osjälviska arbete med att förbättra Wikipedia! Klementin (diskussion) 29 maj 2014 kl. 07.17 (CEST)

Inspiration

De uppsatser som eleverna på ProCivitas har getts har i ämnesvalet varit relativt fria, och alla har inte varit helt lyckade, men det är tankeväckande några de tagit fram. Se tex Bärbar teknologi och Rökning i samband med graviditet. Den första är i framkanten av vad som händer nu och ett bra tillskott på alla sätt. Den andra är väl itne hur vi skulle lagt upp en artikel, men den återspeglar vad alerta läsare vill finna. Se också på artiklarnas ursprungsversion, där man te ser de lärts att skiva ref på lite annat sätt än vad vi anser optimalt, men att deras respekt för källor ät 100%igt. Jag skulle önska @Sara Mörtsell (WMSE): gjorde ett ordenligt studiebesök på skolan för att fånga vad de lärt sig med denna lite friare approachen, och gärna göra ett blogginlägg om den.--Yger (diskussion) 31 maj 2014 kl. 09.41 (CEST)

Rösta innan månadens slut

Hej! Nu är det ett drygt dygn kvar på maj. Ta gärna en titt på Månadens nyskrivna artiklar och lägg din röst (, läggs in med {{Röst|Ditt användarnamn}}) på en bra april-artikel. Eller lista något du själv gjort under maj månad. Båda insatserna välkomnas varmt. Vänliga wikihälsningar. --Paracel63 (diskussion) 30 maj 2014 kl. 21.39 (CEST)

Kvalitetsmätningen - juni

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

minskning i flera kategorier som KK, städa.--Yger (diskussion) 1 juni 2014 kl. 08.58 (CEST)

Jag har valt neutralitet som månadens kvalitetsprojekt juni 2014. Delta gärna, din hjälp är värdefull! Resultatet från förra månadens kvalitetsprojekt (globalt perspektiv) var att vi fick upp antalet artiklar med 2 stycken, men tack ändå till alla som hjälpte till! Lixer (diskussion) 1 juni 2014 kl. 11.57 (CEST)

Aktuella händelser på Huvudsida

Hej! Vi hade under våren en hel del diskussioner om vissa justeringar av vår Huvudsida. Nu är en sak genomförd, genom att Portal:Huvudsida/Aktuell_artikel bytts ut mot Portal:Huvudsida/Aktuella händelser. Hur den här nya avdelningen ska se ut finns det lite olika åsikter om. Dessutom finns det åsikter om att plocka bort (eller förminska) den ganska skrymmande kategorilistan på Huvudsida. Välkommen till diskussionssidan för att ge era åsikter. Stort tack på förhand. --Paracel63 (diskussion) 1 juni 2014 kl. 21.58 (CEST)

Bästa bidragen i maj

Sydlapska bokspråket (t.v., här representerad av språkmannen Pehr Högström), Nero (t.h.) och Det blåser upp en vind (nedan).

Det blåser upp en vind på japanska

Sydlapska bokspråket blev vald till april månads bästa nyskrivna artikel. Nero och Det blåser upp en vind delade på priset som den bästa utökade artikeln under april. Nu tävlar 609 nya och 47 utökade artiklar i omröstningen om bästa bidragen från maj. Välkomna att rösta eller att lista nya artiklar. Och för den som undrar: nej, man måste inte läsa igenom alla de listade artiklarna innan man röstar (lika lite som man måste läsa igenom 200 partiprogram innan man lägger sin röst i allmänna val). Det viktiga är att man kan få ge sin åsikt om en artikel man tycker är bra. Ofta (men inte alltid) är antalet tillagda Byte en fingervisning om hur läsvärd en artikel kan vara. Vänliga junihälsningar! --Paracel63 (diskussion) 1 juni 2014 kl. 23.36 (CEST)

Veckans tävling: Science fiction

Vinnaren kommer att erhålla den gröna rosetten.

Nu har en ny vecka startat, och därmed även en ny veckas tävling. Denna veckas tävling har temat Science fiction. Delta gärna! Lixer (diskussion) 2 juni 2014 kl. 22.12 (CEST)

Vad hände?

För ungefär ett halvår sedan användes robotar för att skapa massor av artiklar om bland annat djur, natur och geografi. Vad hände sedan? Avstannade verksamheten? Jag hittar inget efter oktober 2013. J 1982 (diskussion) 17 maj 2014 kl. 18.15 (CEST)

Nu pågår puts i dessa artiklar. Varningsmallen försvann till exempel från cirka 1000 robotskapade däggdjursartiklar. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 17 maj 2014 kl. 18.29 (CEST)

Var det inte någon bot för 2 år sedan ungefär som lade dit massa faktamallar på orter i USA? Verkar också ha avstannat. J 1982 (diskussion) 17 maj 2014 kl. 19.44 (CEST)

Vi vill ha data i Wikidata först innan nya bot ar kör igång för att komplettera artiklar igen. Och det är svårare än vi trodde att få Wikidata i ordning. Fokus är annars adm enheter och orter från hela världen.--Yger (diskussion) 17 maj 2014 kl. 20.40 (CEST)

Jag körde klart alla djuren med Lsjbot förra året. Tänkte köra växterna sedan, men fick annat att göra IRL. Lsj (diskussion) 17 maj 2014 kl. 20.43 (CEST)

Ser fram emot en fortsättning. Har dock funderat över att det vore trevligt om någon även gick över grekiska och romerska gudavärlden i det här sammanhanget. Ganska ofta har arter eller släkten fått sitt namn efter gudar, halvgudar eller mytologiska varelser ur grekisk mytologi, de nog enligt min mening ha första tjing på uppslagorden, eller åtminstone borde de vara grensidor. Det går ju att korrigera i efterhand men det skulle nog underlätta om de redan fanns.--FBQ (diskussion) 17 maj 2014 kl. 22.44 (CEST)

Himlakroppar bör ha första tjing, de är oftast mer kända i dag än de mytologiska figurer de är döpta efter. Däremot är det ett stort problem att över ett år senare slarvas det nästan dagligen med Wikidata-länkandet. Jag brukar kolla nya artiklar och kategorier minst någon gång per vecka, ibland känns det som om nästan bara jag bryr mig om Wikidata. J 1982 (diskussion) 24 maj 2014 kl. 19.55 (CEST)

Instämmer med FBQ: de mytologiska figurerna bör i regel ha förstatjing. Generellt anser jag att när något är uppkallat efter något annat så är det den ursprungliga företeelsen som bör ha förstatjing på artikelnamnet alldeles oavsett om det är en gud som blivit en planet, en bok som blivit film eller en drottning som givit namn åt ett fartyg. /FredrikT (diskussion) 24 maj 2014 kl. 20.25 (CEST)

Jag håller med FredrikT. Vad gäller Wikidata slarvades det med interwiki för kategorier långt innan detta tillkom. Det finns ett stort behov av sammanslagningar. Tostarpadius (diskussion) 25 maj 2014 kl. 00.57 (CEST)

Slarvas även i artiklar. Däremot är det kul att robotarna kommit igång igen. J 1982 (diskussion) 3 juni 2014 kl. 22.31 (CEST)

Hoppas verkligen att Lsjbot och Naskobot kommer igång igen och jag hjälper gärna till med att avbotta artiklar i kölvattnet. Varje gång jag stöter på namnet på någon underlig parasit eller larv i min läsning brukar jag kolla om det går att genomföra en relevant avbottning. Framöver ser jag i första hand att växtartiklar skapas, men det skulle också vara kul om vi betade av alla orter på häradsnivå (tredje nivån) i Kina. Det rör sig om cirka 2500 artiklar som bör skapas så det skulle vara ett mellanstort projekt.--ボスニア (diskussion) 3 juni 2014 kl. 23.34 (CEST)

Lsjbot är på gång så smått. Kör full produktion av växter på warwp redan. Kommer på svwp snart, men en del städning behövs först. Finns det någon bra datakälla till de kinesiska orterna? Lsj (diskussion) 3 juni 2014 kl. 23.56 (CEST)

GeoHive är den bästa datakällan för befolkning och yta, och förmodligen kan wikidata användas för koordinater. Här är mallen vi använder för orter på tertiär nivå (härad), orter på sekundär nivå (prefektur) klarade vi av manuellt häromåret.--ボスニア (diskussion) 4 juni 2014 kl. 16.27 (CEST)

Spela Wikidata?

Magnus Manske, som har skrivit en del av MediaWiki och många av de verktyg som vissa av oss använder här, har gjort ett sorts spel av Wikidata. Det kan låta löjligt, men det är förvånansvärt seriöst och han har fått det att bli både snabbt och uppmuntra till vidare användning Här beskriver han tankarna bakom och där finns också en länk till själva spelet.//Hannibal (diskussion) 21 maj 2014 kl. 11.46 (CEST)

Fantastiskt! /Hangsna (diskussion) 21 maj 2014 kl. 12.01 (CEST)

Jag har spelat lite, och det är intressant. Inte lika kul som wikipedia, men om man slöredigerar eller inte har något att göra. En fråga. När de olika objekten kategoriseras kommer detta att på något sätt att kunna läggas in i artiklar, eller hur är det tänkt? (kan tänka mig botskapande eller kontrollerande, men vilka tankar finns det) Adville (diskussion) 3 juni 2014 kl. 18.28 (CEST)

För att vara lite teknisk, objekten kategoriseras inte utan tilldelas egenskaper med värden (ex: egenskapen kön med värdet kvinna). Och ja, det är meningen att det ska gå att hämta automatiskt till artiklar. Till exempel kan man tänka sig att infoboxen i en biografi automatiskt populeras med födelse- och dödsdatum från Wikidata (om det finns där). Ett konkret exempel, genom att skriva {{#property:P31}} (egenskapen: är en/ett) på denna sida får man reda på att den är en: . --Ainali (diskussion) 3 juni 2014 kl. 21.26 (CEST)

Fototävlingen Då och Nu

En blänkare om att det pågår en fototävling under sommaren kallad Då och Nu. Ta nya versioner av gamla bilder som finns i Europeanas databas. Läs mer på Commons. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 3 juni 2014 kl. 08.47 (CEST)

Se även Stockholmsfotografier då och nu i färg. --Holger.Ellgaard (diskussion) 3 juni 2014 kl. 15.05 (CEST)

Tack för tipset! En oerhört fin fotobaserad artikel, som visar kraften i riktigt väl illustrerade artiklar på Wikipedia! Boberger (diskussion) 4 juni 2014 kl. 00.29 (CEST)

Hur göra med artikeln Arbetsterapi

Det har, som flera noterat, pågått ett projekt i någon utbildning där man tagit fram massor med "uppsatser" om olika aspekter av detta ämne. Först las de in som separata artiklar, vilket blev heltokigt, senare har de istället införts i artikeln Arbetsterapi som jag tycker är ett bättre förfarande, så de många problem med dessa texter nu samlats på ett ställe. Men artikeln har nu jättestora problem, bland annat är den en mycket stor artikel, över 120k. Det är ju ett hästjobb "tvätta" artikeln och jag tror också det är nödvändigt bryta ut några textsjok, säg 3-5 för att få den hanterbar. Någon som har åsikt hur vi bör hantera den? Diskussion på Diskussion:Arbetsterapi. Yger (diskussion) 4 juni 2014 kl. 10.26 (CEST)

Till att börja med är det väl bra att få koll på om det kommer att dyka upp ytterligare bidrag. Sedan får man väl fundera på om det är tvättning, omstrukturering eller utbrytning som gäller, eller en kombination av detta. Men det är onekligen lätt att tappa sugen redan vid artiklar om 10-20 k om man inte är väldigt specialintresserad... Tomas e (diskussion) 4 juni 2014 kl. 14.30 (CEST)

Jag försöker få kontakt med dem som bidrar, men hittills har de inte svarat.//Hannibal (diskussion) 4 juni 2014 kl. 15.22 (CEST)

Sedan behöver ju en inte nödvändigtvis tvätta hela artikeln, en del av artikeln är bättre än ingenting alls. Att en artikel är stor är inte heller ett generellt problem, jag motsätter mig dock inte att bryta ut avsnitt till andra artiklar, bara stycken inte tas bort av "utrymmesskäl" utan att flyttas till andra artiklar. Lixer (diskussion) 4 juni 2014 kl. 15.32 (CEST)

Jag uppskattar utifrån storleken att en "vanlig" tvättning tar mellan 30 och 40 timmar, då risk ändå kommer vara noterna sitter fel. Detta är mer än någon annan "mallad" artikel krävts som jag under 6-7 år sett här. Det är naturligtvis upp till vem som så önskar att också göra en sådan tvättning, under applåder åtminstone från mig. Men om ingen har "lust" med det? Jag är nog den som gör mest tvättning, och 10-30 minuters insats för olika artiklar gör jag dagligen (och kortare insatser för än fler), någon gång har jag gjort insats på flera timmar, men då i en artikel som roar mig. Men 30-40 timmar på ett ämne som detta är långt mer än jag är villig lägga ner. Det är ur den aspekten, jag spånar i termer som det krävs drastiska insatser, typ storslakt av text för att med rimlig insats få denna till en acceptabel artikel.--Yger (diskussion) 4 juni 2014 kl. 15.48 (CEST)

Wikimaraton på Nordiskt Forum 12-15 juni

Vi kommer att finnas på Nordiskt Forum i Malmö i fyra dagar och ha Wikimaraton som en del i Projekt Kvinnor och den som har lust att komma förbi får gärna skriva upp sig här. Alla är välkomna med idéer till innehåll här. Hälsning --Sara Mörtsell (WMSE) (diskussion) 5 juni 2014 kl. 14.21 (CEST)

Skattkammarbilder

För första gången sedan det museet öppnades 1970 var fotografering tillåten i Skattkammaren igår, men bara den dagen. --SergeWoodzing (diskussion) 7 juni 2014 kl. 16.54 (CEST)

Hänvisning till "fair use"-bilder på engelskspråkiga Wikipedia

För 25 år sedan, den 4 juni 1989, skedde Massakern på Himmelska fridens torg. Dagen efter tog AP-fotografen Jeff Widener (och kollegor till honom) bilder från Beijing Hotel av den okände rebellen, som skulle bli ikoniska: en ensam ung man ställer sig framför en stridsvagnskolonn på Chang'An-avenyn och får under en stund stopp på stridsvagnarna. Bilden - och liknande videosekvenser - spreds omedelbart över världen, och de som då upplevde den/de, har starka minnen. Sådana bilder har copyright omkring ett sekel till, beroende på hur länge fotograferna är i livet.

Man kan diskutera frågan om det rimliga i att sådana för allmänheten viktiga bilder bör ha ett av samhället instiftat upphovsrättsskydd av den omfattningen, men enligt lagar i Europa är ett sådant copyrightskydd lagligt entydigt. Enligt amerikansk lagstiftning finns det emellertid ett "fair use"-undantag, som engelskspråkiga Wikipedia använder sig av. Jeff Wideners bild finns sålunda inlagd på artikeln en:Tank Man, om än i låg upplösning. Bilduppladdningen är på Commons beskrivningssida försedd med en särskild motivering:

"This image is a faithful digitisation of a unique historic image, and the copyright for it is most likely held by the person who created the image or the agency employing the person. It is believed that the use of this image may qualify as fair use under United States copyright law. Other use of this image, on Wikipedia or elsewhere, may be copyright infringement. See Wikipedia:Fair use for more information.

Please remember that the non-free content criteria require that non-free images on Wikipedia must not "[be] used in a manner that is likely to replace the original market role of the original copyrighted media." Use of historic images from press agencies must only be used in a transformative nature, when the image itself is the subject of commentary rather than the event it depicts (which is the original market role, and is not allowed per policy)."

Just denna bild blev år 2011 föremål för en särskild diskussion om den skulle behållas eller ej, vars resultat blev att den skulle behållas för just den aktuella artikeln "Tank Man", men inte hur som helst på en-Wp.

Användningen av bilder på svenskspråkiga Wp bygger på att bilderna ska vara uppladdade på Wkimedia Commons, och bilden på den okände rebellen är förstås inte kvalificerad för det. Däremot kan man lägga in en länk till den (under rubriken "Externa länkar"), vilket jag nu har gjort. Sådana här länkar är ju internetstandard, men ett utlåtande av EU-domstolen, på begäran av Svea hovrätt, som Användare:Historiker uppmärksammat mig på, slår EU-domstolen (EU-domstolens mål C-466/12) fast en i sammanhanget intressant tolkning av artikel 3.1 i Infosoc-direktivet. Domstolden säger att denna ska tolkas så att länkning till upphovsrättsligt skyddade verk som finns fritt tillgängliga på Internet inte utgör en ny överföring till allmänheten som kräver rättighetshavarens tillstånd, oavsett om det är tydligt att användaren förflyttas till en annan hemsida eller om verket framstår som integrerat i innehållet på den aktuella hemsidan. Innehållet i bisatsen är intressant i så måtto att man tekniskt skulle också kunna göra så att länkade bilder visas i samma vy som den aktuella wikipediaartikeln.

Informationsinnehållet i många andra artiklar på sv-Wp kan förbättras med en större användning av länkning till "fair use"-bilder på en-Wp. OK att man ska undvika att en Wp-artikel blir en länksamling, men detta är ett rimligt undantag. Om vi sedan skulle kunna få upp länkar till "fair use"-bilder så att de visas i wikipediaartikelvyn i framtiden, så vore det ett ytterligare steg framåt. Hur som helst verkar det inte finnas lagliga hinder. Boberger (diskussion) 4 juni 2014 kl. 21.55 (CEST)

Om jag förstår sista delen rätt så menar du att vi kanske skulle kunna visa en bild i en artikel genom att länka in bilden. Alltså visa en bild som ligger på något annat ställe än commons. Det största problemet jag ser med det är att vem som helst i så fall skulle kunna lägga in vilken som helst bild uppladdad var som helst, något i alla fall jag skulle vilja undvika. Däremot är detta en intressant tolkning! /Hangsna (diskussion) 4 juni 2014 kl. 22.00 (CEST)

Att länka till engelska wikipedias fair use-version är verkligen att gå över ån efter vatten. Det är inga som helst problem att länka till Jeff Wideners egen bild, publicerad på hans egen webbplats (här). Där är den dessutom i bättre kvalitet. Då undviks helt problemet med fair use. (Jag har bytt ut länken i artikeln.) /NH 4 juni 2014 kl. 22.06 (CEST)

Jag motsätter mig bestämt förslaget! Vi ska inte länka till bilder under "Externa länkar". Lixer (diskussion) 4 juni 2014 kl. 22.10 (CEST)

Det kan du ju göra, men externa länkar till upphovsrättsskyddat material (publicerat på ett upphovsrättsligt godtagbart vis) har vi haft rätt många år. Det är en av anledningarna till att vi har externa länkar. /NH 4 juni 2014 kl. 22.12 (CEST)

Instämmer med NH. Det är en helt rimlig och legal service till våra läsare. Tänk hur mycket sämre en artikel om en nu levande konstnär t ex skulle bli om vi inte kunde länka till konstnärens egen hemsida med bilder av vederbörandes verk. /FredrikT (diskussion) 4 juni 2014 kl. 22.27 (CEST)

Generellt ser jag inget problem med externa länkar, men just bilder har jag uppfattat som praxis att inte länka (och jag brukar själv ta bort sådana externa länkar när jag upptäcker dem). Konstnärers hemsidor är undantagna i denna mening. Lixer (diskussion) 4 juni 2014 kl. 22.30 (CEST)

Jo, det är praxis. Se t ex rubriken för externa länkar i artiklarna Lunch atop a skyscraper och Skriet. (Du kan hitta många fler exempel.) /NH 5 juni 2014 kl. 00.21 (CEST)

På tyskspråkiga Wikipedia går de ett steg längre: där finns länkarna inte bland externa länkar, utan kan finnas inuti rutor i artikeltexten. Se den här länken till Andy Warhols tavla Campbells Soup Can i rutan till höger.//Hannibal (diskussion) 5 juni 2014 kl. 00.48 (CEST)

Jag ser inte heller varför man inte skulle kunna länka till externa bilder/bildgallerier bland externa länkar, under förutsättning att bilderna inte redan finns i artikeln eller på Commons, bilderna är relevanta och tillför något, antalet länkar begränsas och länkbeskrivningarna är tydliga. Det kan vara exempelvis konstverk eller sådant som är svårt att beskriva i skrift. /Kyllo|snacka?★ 5 juni 2014 kl. 12.54 (CEST)

Det jag motsätter mig är att länka till sidor med en särskild bild-URL för en enskild bild. Officiella webbplatser där bland annat ett bildgalleri finns är en helt annan sak som jag inte motsätter mig. Tyskspråkiga Wikipedias struktur är dock bättre än att länka bland de externa länkarna. Lixer (diskussion) 5 juni 2014 kl. 14.25 (CEST)

Jag ser inte att det skulle vara direkt felaktigt att länka till enstaka bilder/bildgallerier bland externa länkar. Det heter dessutom "externa länkar" och inte "externa webbplatser". Jag vill inte heller se någon policy som motsätter det. Däremot är jag öppen för alternativa lösningar så länge som man undviker externa länkar i brödtext. /Kyllo|snacka?★ 6 juni 2014 kl. 09.52 (CEST)

Nej, inte jag heller. Jag tänker att bilder är ofta väldigt värdefull information om ämnet och ser inte skälet till att de skulle vara olämpliga att länka till (?). flinga 9 juni 2014 kl. 14.39 (CEST)

Veckans tävling: Sommarvärdar

Nästa vecka börjar årets omgång av Sommar i P1 och därför fokuserar veckans tävling på sommarvärdar. Programmen brukar ha många lyssnare och bli mycket omskrivna och därför uppmuntrar jag alla att ta tillfället i akt och hjälpa till att förbättra de berörda artiklarna. Välkomna! /Ariam (diskussion) 9 juni 2014 kl. 04.40 (CEST)

Wiki Loves Monuments

Fototävlingen Wiki Loves Monuments återkommer i år igen, för 4:e året i rad här i Sverige. I år har vi utökat tävlingen med en ytterligare fotokategori, arbetslivsmuseér. Välkommen att delta i tävlingen, ladda upp dina foton mot Wikimedia Commons under september månad! För närmare information, se den svenska deltävlingens hemsida wikilovesmonuments.se.

Med vänlig hälsning,

Stefan Elfving (WMSE) (diskussion) 9 juni 2014 kl. 11.20 (CEST) Wikimedia Sverige

Globala blockeringar listas snart även lokalt

Vill bara lägga en notis om detta (Tech/News/2014/22) som innebär att vi snart under exempelvis användarbidrag även kommer se blockeringar som ligger global på det konton/IP-adressen. Tidigare har det bara varit lokala blockeringar som listats där men nu ska det alltså fungera så att man ser båda. Kanske kan vara något för framförallt administratörer att ta hänsyn till om/när det är lämpligt att lägga en lokal blockering. /Hangsna (diskussion) 26 maj 2014 kl. 19.39 (CEST)

Nu är det genomfört och kan bland annat ses här (i alla fall i någon månad framöver). /Hangsna (diskussion) 9 juni 2014 kl. 21.20 (CEST)

Aktuella diskussioner

Sedan slutet av maj 2014 finns det en ny sida som heter Wikipedia:Aktuella diskussioner (motsvarande sida på engelskspråkiga Wikipedia: en:Wikipedia:Centralized discussion) – sidan har bland annat länkas från frågesidors sidhuvud, {{Kontakt}}, för de som har varit uppmärksamma. Jag tänkte även upplysa om sidan här på Bybrunnen. Aktuella diskussioner liknar Anslagstavlan, men samlar diskussioner istället för anslag. Vem som helst kan uppmärksamma nya diskussioner som inte förs på Bybrunnen som anses viktiga, behöver fler åsikter och dylikt, via den sidan (genom att redigera Mall:Aktuella diskussioner/Lista). Det finns även en mall som (åtminstone teoretiskt) kan infogas på andra sidor (exempelvis på användarsidor, om man vill hålla sig uppdaterad), nämligen {{Aktuella diskussioner}}, där diskussionslänkarna också återfinns. Lixer (diskussion) 9 juni 2014 kl. 16.54 (CEST)

Bra initiativ! Det kan komplettera flaggningar på Bybrunnen, och som enradingar blir en sådan diskussionslista också ganska överskådlig.--Paracel63 (diskussion) 10 juni 2014 kl. 01.55 (CEST)

VisualEditor office hours in June and July

Please help translate this message in your language. Thanks :)

Hi, everybody. This is a reminder that community liaisons invite you to discuss VisualEditor's recent development and plans ahead during the next office hours with James Forrester (Product Manager):

• Thursday, June 19th at 10:00 UTC;
• Saturday, July 19th at 21:00 UTC.

If you are not able to attend but have a question for James, you can leave your question at mediawiki.org or on my talk page by the day before, and I will try to get a response. We plan to continue these monthly sessions as long as there is community interest, and to announce them through the VisualEditor global newsletter as well.

Thanks for your attention! --Elitre (WMF) 9 juni 2014 kl. 23.24 (CEST)

The 20-20 Vision of Wales International Challenge

Kan jag fästa er uppmärksamhet på 20-20 Challenge, som har en annan 3 veckor för att köra. Än så länge finns inte en artikel i det svenska språket; Jag kan missta dock - ta en titt. Det skulle vara riktigt bra om du kunde gå med i resten av samhället!
Translated from: Can I draw your attention to the 20-20 Challenge, which has another 3 weeks to run. So far, not one article is available in the Swedish language; I might be mistaken, however - please take a look. It would be really good if you could join in the rest of the community! Thanks - diolch - Stort tack! Llywelyn2000 (diskussion) 10 juni 2014 kl. 10.18 (CEST)

Ny finess gällande märken

Det finns en ny finess fr.o.m. i dag. I alla listor där man kan filtrera på märken, så slipper man numera skriva in namnet på märket. I stället visas en nedfällbar listruta med alla märken. Det gäller dessa sex ställen:

1. I listan över senaste ändringar, Special:Senaste ändringar.
2. I listan över en viss användares senaste redigeringar, Special:Bidrag.
3. I listan över nya sidor, Special:Nya sidor.
4. I listan med alla publika loggar, Special:Logg.
5. I listan med ändringar på angränsande sidor, Special:Senaste relaterade ändringar.
6. I artiklars historik, t.ex. historik för artikeln "Wikipedia".

Det är texten på märkena, inte märkenas namn, som visas i listrutan. Väljer man t.ex. "Möjligt klotter" i listrutan med märken på Senaste ändringar-sidan bli resultatet det som framgår av denna länk: Redigeringar med märket "Möjligt klotter".
Denna funktion har funnits som ett icke förvalt tillval under "Inställningar", "Finesser" sedan i går. Fr.o.m. nu är funktionen på som standard, men kan väljas bort under "Inställningar", "Finesser". (De som testat denna funktion sedan i går kan behöva uppdatera/tömma cachen i sin webbläsare för att få det senaste utseendet.)
Denna nya funktion fungerar tyvärr endast för inloggade användare eftersom den kräver rättighet att utföra "purge", vilket alla inloggade har. Purge innebär att webbsidans cache töms och att sidan laddas om utan att användaren får någon fråga om det. Det är dock kanske inte något stort problem att det inte fungerar för oinloggade, då filtren väl främst används av klottersanerare och klottersanerare väl vanligtvis är inloggade användare. (För oinloggade ser det alltså ut och fungerar precis som tidigare när det gäller märken.)
Åsikter är mycket välkomna. Svensson1 (diskussion) 11 juni 2014 kl. 22.38 (CEST)

Det skulle vara bra om det även fungerade för oinloggade, så blir det inga skillnader i inställningar mellan det att man har varit oinloggad till det att man har loggat in med standardinställningarna. Lixer (diskussion) 11 juni 2014 kl. 23.04 (CEST)

Ok. Nu har jag tagit bort kravet på att man ska ha "purge"-rättighet, så nu visas det nya utseendet även för oinloggade. Det fungerar utmärkt i alla webbläsare jag testat (Google Chrome, Internet Explorer och Mozilla Firefox). Så det kravet tycks ha varit onödigt. Svensson1 (diskussion) 11 juni 2014 kl. 23.28 (CEST)

Vilka mål bör MediaWiki-utvecklarna ha?

Hej,

Wikimedia Foundations teknikavdelning har nyligen lagt ut en förfrågan om vad de borde ha för mål med utvecklingen av MediaWiki det kommande året. (Skriv svar där, inte här, där de inte lyssnar/läser.) De har massor av saker på gång, men vill veta vad vi som community har för prioriteringar och önskemål. Är det statistik, smidigare redigering, kluriga funktioner eller något ingen har tänkt på? Och omvänt: vad borde de sluta med/dra ner fokus på? Det här är såklart inte enda chansen att påverka, men det är kanske den bästa det här året. Förfrågan ligger ute hela juni. Som sagt, svara där.//Hannibal (diskussion) 10 juni 2014 kl. 12.48 (CEST)

Att texten autosparas typ vart femte-tionde minut så man slipper använda sig av externa program, framförallt när Wikipedia är just en webbplats för skrivande! Sen går det alltid att förbättra den rätt så usla sökfunktionen. DIEXEL (diskussion) 10 juni 2014 kl. 16.51 (CEST)

DIEXEL, vilken typ av sökning skulle du vilja göra, som du inte kan göra idag? 79.155.89.195 10 juni 2014 kl. 17.00 (CEST)

Jag kan tänka mig flera sökfunktioner som skulle vara bra att ha som jag inte hittar idag:

• Söka enbart i artikelnamnet, eller enbart i texten.
• Söka med wildcards av olika slag.
• Söka i direkt wikikoden.

Det här är vad jag kommer på på rak arm. Finns säkert mer. Lsj (diskussion) 10 juni 2014 kl. 17.46 (CEST)

Att söka med wildcards eller bara i artikelnamnet går redan idag. På engelska Wikipedia är hjälpsidan lite mer förklarande. --Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 10 juni 2014 kl. 19.04 (CEST)

Jag eller någon annan får översätta lite, verkar det som. Om ingen gör det idag så tar jag det i morgon. Glöm inte att lägga det på sidan sedan :-) //Hannibal (diskussion) 10 juni 2014 kl. 22.04 (CEST)

Att söka i wikikoden fungerar inte på svwp, men fungerar på enwp. Lsj (diskussion) 10 juni 2014 kl. 23.48 (CEST)

 Utfört Nu är sökningssidan utökad. Saker som fungerar på en wiki men inte är påslagna här är i regel ganska enkla saker att fixa till. Vad vore guld att ha?//Hannibal (diskussion) 11 juni 2014 kl. 14.23 (CEST)

Möjlighet att ställa in så att åtminstone externa länkar automatiskt öppnas i nytt fönster/ny flik. Vätte (diskussion) 11 juni 2014 kl. 16.24 (CEST)

Två saker vore guld att ha. 1) Ett bättre system för källhänvisningar där det går att se vad som styrks av en viss källa börjar. Gärna med möjlighet att referera till Wikidata-objektet för källan. 2) Diskussionssidor utformade för diskussion, mer av modellen Internetforum. Att indentera inlägg med kolon är långt ifrån ändamålsenligt. /ℇsquilo 11 juni 2014 kl. 18.11 (CEST)

Ett verktyg för att samköra kategorier. Om man vill lista alla manlig författare som kommer från Norrbotten är det lämpligt att lista alla artiklar som finns i kategorierna män, författare och personer från Norrbotten. Det är något som inte går att göra idag (om man inte tycker om Catscan, robotar och databasdumpar). Ett sådant verktyg skulle undanröja en mängd specialkategorier och göra kategorierna mer användbara. Nasko (diskussion) 11 juni 2014 kl. 18.49 (CEST)

(Beklagar att jag tjatar: Lägg gärna in på utvecklarnas sida, inte här.) Nasko: har du sett att det går att göra den typen av sökningar direkt i sökrutan? Se här (den sista punkten i listan). Esquilo: forum/mer diskussionsvänliga diskussioner är på gång, och har varit under lång tid, men en del wikipedianer har kämpat emot, det har varit svårt att få till exempelvis mw:Extension:Liquid Threads och nya grejer är under utveckling.//Hannibal (diskussion) 11 juni 2014 kl. 20.55 (CEST)

@Vätte: Personligen tycker jag att det är en onödig funktion att bygga in i MediaWiki, dels för att jag själv inte skulle vilja ha det så, och dels för att några av de vanliga webbläsarna har funktionalitet för att antingen ställa in att alla länkar öppnas i ny flik eller att man kan öppna en länk i ett nytt fönster genom att hålla in Ctrl samtidigt som man klickar (eller om man har mus, mittenklickar).

@Nasko: Exempel på det Hannibal pekade på: https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Special%3AS%C3%B6k&profile=advanced&search=incategory%3AM%C3%A4n+incategory%3A%22Svenska+f%C3%B6rfattare%22+incategory%3A%22Levande+personer%22&fulltext=Search&ns0=1&ns100=1&profile=advanced Dock är ju gränssnittet undermåligt. (Alternativt kan man köra en query mot wikidata.) --Ainali (diskussion) 11 juni 2014 kl. 21.06 (CEST)

Den funktion som efterfrågades först av allt här, autospar, är schemalagd till nästa år, ser jag nu.//Hannibal (diskussion) 11 juni 2014 kl. 21.19 (CEST)

@Ainali: Just därför som jag önskar det som valbar inställning. Att kunna ställa in att enbart externa länkar öppnas i nytt, men att interna öppnas i samma är något som jag ser blir praxis på fler och fler ställen, och något som ligger ganska långt ifrån webbläsarnas inställningsmöjligheter som behandlar alla länkar likadant. Vidare är det inte alla som har mus, eller alltid kan surfa med två händer. Men, som sagt, det är ju bara en önskning från min sida, som svar på frågan vad jag tycker vore guld att ha. En petitess egentligen, jag kommer inte att gråta om det inte blir av, bara fortsätta sucka irriterat varje gång jag påminns om att länkkodningen på wp inte beter sig på samma sätt som på plattformarna på mina olika jobb ;) Vätte (diskussion) 11 juni 2014 kl. 21.48 (CEST)

Apropå uppmaningen att "svara där" så förstår jag inte hur jag gör det. Det verkar inte vara någon diskussionssida. /ℇsquilo 13 juni 2014 kl. 11.32 (CEST)

Jag skulle gärna se en mer personlig SÄ, att man skulle kunna ställa in exempelvis att inte visa vissa användare där. /Hangsna (diskussion) 14 juni 2014 kl. 09.44 (CEST)

Lsjbot rullar igen!

Det är nu dags generera uppemot 300 000 artiklar om växter, och de femhundra första har nu sedan 17.30 skapats!--Yger (diskussion) 13 juni 2014 kl. 20.52 (CEST)

Det är fortfarande provkörning. Feedback välkommen. Lsj (diskussion) 13 juni 2014 kl. 21.04 (CEST)

Fantastiskt! Klar om en dryg månad nu då? Jag gav lite feedback på Användardiskussion:Lsjbot/Projekt_alla_arter. - Averater (diskussion) 13 juni 2014 kl. 22.05 (CEST)

Klar en dryg månad efter att jag börjar köra full produktion, vilket dröjer tills vi fixat de småfel som vi hittar i provkörningen. Jag har behövt ändra mycket i botkoden för att kunna använda CoL 2014, och det finns en del barnsjukdomar. Lsj (diskussion) 13 juni 2014 kl. 22.31 (CEST)

Härligt! Då förstår jag varför antalet artiklar ökar snabbare igen ... Deryni (diskussion) 14 juni 2014 kl. 08.43 (CEST)

Suveränt! Ser fram emot att avbotta asienrelaterade växtartiklar när andan faller på!--ボスニア (diskussion) 14 juni 2014 kl. 16.13 (CEST)

Ang. källor

Min uppfattning är att digitaliserade böcker ska beskrivas som tryckta källor, vilket emotsägs här. Synpunkter, tack. Ymer (diskussion) 4 juni 2014 kl. 21.24 (CEST)

Jag tycker att underrubriken kan tas bort helt och ersättas med ett vågrätt streck (----). En diskussion om strukturändring av diverse källrubriker finns dessutom på Wikipediadiskussion:Disposition#.22Referenser.22_.28med_mera.29_-.3E.E2.80.8E_.22K.C3.A4llh.C3.A4nvisningar.22. Lixer (diskussion) 4 juni 2014 kl. 21.34 (CEST)

Min uppfattning är att jag inte ser vad vi vinner genom att dela upp i tryckta och icke-tryckta källor: sådant är användbart när man sysslar med primärkällor (då tryckta källor kan ställas mot handskrifter eller intervjuer), men det skall vi aldrig göra. Och att det är lite konstigt att hävda att något är en "tryckt källa" när man hänvisar till en webbsida och troligen aldrig har läst trycksaken.

andejons (diskussion) 4 juni 2014 kl. 21.48 (CEST)

Menar du därmed att hela Runeberg-projektet ska betraktas som webbkällor? Ymer (diskussion) 5 juni 2014 kl. 08.36 (CEST)

Det menar i varje fall jag - trots att jag läst Ugglan från pärm till pärm i min ungdom - men distinktionen är ointressant. Vi använder inte otryckta källor i traditionell mening, som Andejons påpekar. Tostarpadius (diskussion) 5 juni 2014 kl. 08.49 (CEST)

En tryckt källa är en tryckt källa alldeles oavsett hur man sedan tar del av den - i original, i fotokopia, som pdf, avskrift eller ljudbok. Kopiorna är inte nya eller andra källor så länge som innehållet är identiskt. /FredrikT (diskussion) 5 juni 2014 kl. 08.57 (CEST)

Jag ser det inte som meningsfullt att ha separata rubriker för tryckta och otryckta källor. Istället bör det framgå av varje källangivelse vilken sorts källa det är. Håller också med FredrikT om att det är den ursprungliga publiceringens form som är det viktiga, inte i vilken form man har tagit del av den. Lsj (diskussion) 5 juni 2014 kl. 09.10 (CEST)

Ja, vad är syftet med uppdelningen? Är det att för att få tryckta källor att framstå som mer trovärdiga, eftersom någon har lagt pengar på att trycka texten? Eller är det för att framhålla att webbkällor är mer åtkomliga, och därmed lättare att kontrollera? Och i så fall försöka undvika källor som inte finns tillgängliga på webben utan endast i pappersform? ⬤Bοⅰⅵе 5 juni 2014 kl. 09.22 (CEST)

Jag ser det som huvudsakligen för att skilja mellan en text som är recenserad i fackskrifter inom sitt område, som refererats av andra forskare inom området och som går att hitta i framtiden även om versionen som artikeln är baserad på inte längre finns tillgänglig Wayback Machine.

Ugglan på runeberg bör ju rimligen ses som en tryckt källa. Det är ju ugglan som är källan till texten, och varför skilja på någon som använder sitt eget exemplar i stället för runeberg? Möjligen om det fanns skäl att misstänka att runebergs texter manipulerats i förhållande till uppslagsverket.

Egentligen behövde man väl egentligen inte skilja mellan tryckta källor och nätkällor. Möjligen skulle källor som "Kalles historiehemsida" och liknande behöva skiljas ut. När det gäller bättre källor som SDHK) blir ju frågan om det är bättre att referera till det här registret eller till Svenskt Diplomatariums tryckta version. Den digitala versionen saknar ju ibland en hel del information, men annars innehåller den ju en hel del som annars är svårt att hitta i Svensk Diplomatarium, och de äldsta volymerna från 1829 är fulla med felaktigheter (inte alltid men ibland korrigerat i SDHK).--FBQ (diskussion) 5 juni 2014 kl. 10.58 (CEST)

Men, är nog som de flesta ovan, även om lät vacklande i förra inlägget som främst var ett försök att visa varför källor med ursprung i tryckta varianter "ofta" är bättre, mest inne på att det egentligen inte finns något skäl att skapa två olika rubriker för tryckta och otryckta källor. --FBQ (diskussion) 5 juni 2014 kl. 11.17 (CEST)

Jag ser ingen som helst anledning att ha en uppdelningen av källor i olika kategorier. Det måste vara någon som har fått för sig att en uppdelning som efterfrågades på t.ex. en C-uppsats i historia var lämplig för en Wikipedia-artikel, där det finns ett uttryckligt syfte att redovisa olika kategorier av källor som använts för att se om man grävt i arkiv eller bara läst böcker. I en WP-artikel är syftet enbart att redovisa varifrån man fått informationen. En kategorisortering av källorna ser jag som helt onödig i de flesta artiklar, utan det är bara att använda ett fotnotssystem med ref-taggar rakt av. Tomas e (diskussion) 5 juni 2014 kl. 13.08 (CEST)

Exakt som Tomas e.--LittleGun (diskussion) 5 juni 2014 kl. 13.58 (CEST)

Då finns det lite att styra upp på Wikipedia:Disposition. Ymer (diskussion) 5 juni 2014 kl. 14.10 (CEST)

Det pågår dessutom redan en diskussion om saken, se Wikipediadiskussion:Disposition#.22Referenser.22_.28med_mera.29_-.3E.E2.80.8E_.22K.C3.A4llh.C3.A4nvisningar.22. Mitt förslag är där bara ha en H2-rubrik "Källhänvisningar" och inga underrubriker, utan istället ett vågrätt streck (----) som skiljer mellan fotnoter och källor i listpunktsformat. Lixer (diskussion) 5 juni 2014 kl. 14.16 (CEST)

Färre underrubriker tycker jag definitivt i många fall hade varit en dispositionsmässig vinst (mindre överbelamrat layoutmässigt). Åtminstone skulle jag önska att man med gott samvete kunde stryka dem i korta artiklar med kanske totalt 2-3 källor/noter, och där ibland hela innehållsförteckningen utgörs av "Se även, Referenser, Noter, Webbkällor (osv), Externa länkar".. flinga 5 juni 2014 kl. 20.27 (CEST)

Eftersom det verkade finnas starkt konsensus om att uppdelningen var onödig uppdaterade jag Wikipedia:disposition och {{referenser}}.

andejons (diskussion) 8 juni 2014 kl. 14.34 (CEST)

Jag tolkade beskrivningen där snarare som ett råd kring hur man refererar till en tryckt källa respektive nätkälla, snarare än en uppmaning om att dela källorna i olika avsnitt, men om det var otydligt kanske det var bäst att radera. Å andra sidan innehåll det ju en del goda tips för den som inte alls vet hur man anger källor på wikipedia. --FBQ (diskussion) 9 juni 2014 kl. 08.29 (CEST)

Jag har ingenting att tillföra i sakfrågan och ser ändringen Andejons fört in som OK. Jag vill dock signalera att jag tycker denna typ av fråga som berör oss alla, borde göras mer synlig än nu. Det är färre än 10 som här deltagit av 300-600 som berörs, och tex jag som är mycket aktiv brukar inte följa denna typ av diskussion då jag ofta inte har något att tillföra men jag bör nog ända känna till ändringen (som jag nu bara blev av en slump). Jag tycker tex själva ändringen kunde noteras tydligare på Wikisidan (tpy denna rubrikstruktur infördes 2014-06-08, tidigare rekommenderades flera rubriker, se bybrunnen xxx). Sedan kanske ändringen borde annonseras också bättre, sitenotice har dock jag avstängt så inte effektivt, kanske en egen rubrik som inte arkiveras på Bybrunnne typ: Ändringar i regler som berör oss alla.--Yger (diskussion) 9 juni 2014 kl. 09.03 (CEST)

Inte sällan händer det, att ett ord har en exakt synonym, t.ex. diskett och floppy disk, eller orange och brandgult, och så börjar någon fundera över varför det finns två ord och om det ändå inte finns någon liten betydelseskillnad mellan dem. Det är mänskligt, men inte alltid konstruktivt. Ibland finns det helt enkelt ingen skillnad och ingen orsak att göra skillnad. Lite så är det mellan tryckta och webbkällor, mellan webbkällor som är digitaliseringar av tryckta verk och mellan digitaliseringar i färg och sådana i svartvitt. Alltsammans ryms under en och samma rubrik: Källor. Men den som sätter in underrubriker och gör uppdelningar (en försämring) framstår som mer avancerad, mer kunnig, mer påläst, än den som raderar underrubrikerna och slår ihop alltsammans till en stor lista (en förbättring). Samma resonemang går att tillämpa på våra kategorier, som ständigt delas upp i underkategorier av dem som har tagit detta till sin hobby. De hjälper inte läsaren att hitta rätt artikel, tvärt om. Men hobbyn framstår som ett mödosamt arbete och tenderar därför att berömmas och beundras. --LA2 (diskussion) 10 juni 2014 kl. 16.36 (CEST)

Jämförelsen med kategorier haltar. De bör ha en rimlig storlek. Uppsplittring på extremt små kategorier är av ondo, men uppdelning på överblickbara är av godo. Vad gäller källförteckningen ställer jag mig bakom LA2:s beskrivning av förhållandena. Tostarpadius (diskussion) 10 juni 2014 kl. 20.24 (CEST)

Lugn, Yger. Det är ingen "regel som ändrats". Om det visar sig att folk ute på wikin ogillar ändringen kommer den aldrig att slå igenom, och metasidan ändras tillbaka.

LA2:s beskrivning ovan är särskilt relevant vad gäller wikiteknikens alla finesser: att använda en mall är alltid mer respektingivande än att skriva samma sak för hand, även om mallen är helt onödig. Visst tenderar vi att betrakta något som verkar "mer avancerat" som bättre. --Stighammar (diskussion) 15 juni 2014 kl. 22.42 (CEST)