Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2015-10

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Källbelägg för artiklar översatta från andra språkversioner?[redigera | redigera wikitext]

Artikeln United States Military Academy har fått KB med motiveringen Att hänvisa till en annan språkversion av Wikipedia duger inte, grundfakta i artikeln bör förses med fotnoter. (2013-07).

Stämmer detta verkligen överens med de principer för källbelägg som finns på SWP? Hur skall man kunna hänvisa till en artikel i en annan språkversion, då praxis förbjuder att man fotnotar andra wp-artiklar?

Jag anser att det är överdrivet sträng princip vilken skulle förhindra tillkomsten av många artiklar om ryska förhållanden. Det är en sak att översätta en artikel från ryska wp, en annan sak att hitta källbelägg som kan fotnotas. Det är ju ganska meningslöst att bara klistra in noter från ursprungsartikeln, om man själv inte har läst originalkällan.

Luke (diskussion) 5 september 2015 kl. 16.12 (CEST)Reply[svara]

Det normala är väl att man hänvisar till de källor som den artikel man översätter ifrån använder sig av. Man kanske inte alltid kan läsa själva källan men ofta har man åtminstone kompetensen att bedöma rimligheten i påståendena. --MagnusA 5 september 2015 kl. 16.14 (CEST)Reply[svara]
Om man enbart översätter utan att kolla källorna och om den information som nämns i artikeln man översätter faktiskt överensstämmer med det källorna säger, då riskerar man att skapa artiklar i stil med viskleken. Jag har själv testat att översätta några artiklar och har i samtliga fall hittat information i artiklarna som inte stämt med källorna (eller varit vinklade) - hade jag då enbart översatt rakt av utan att källgranska hade jag skapat artiklar som innehöll felaktigheter (något som jag är rädd för redan händer allt för ofta). Att i en artikel enbart använda, eller till stor del förlita sig på, "Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från XX-språkiga Wikipedia" känns tyvärr inte källsäkert. //Vätte (diskussion) 5 september 2015 kl. 16.40 (CEST)Reply[svara]
Håller helt med Vätte och inte alls MagnusA. Edaen (diskussion) 5 september 2015 kl. 17.01 (CEST)Reply[svara]
Jag håller inte med om vad MagnusA säger. Man kan möjligen avgöra om det är en källa som verkar vara pålitlig eller inte, men man har ingen möjlighet att själv läsa alla källor. Ta artikeln Soldatslavar i Ryssland som jag översatt i förkortat skick från ryskan; hur skall jag kunna bedöma om dess källor är korrekta, till exempel en bok utgiven i Leningrad 1958? Det enda jag kan konstera, är eftersom den är utgiven i Sovjetunionen och därmed godkänd av censurmyndigheterna, att det är en pålitlig källa som med all sannolikhet motsvarar det sovjetiska forskningsläget detta år. Naturligvis var den skriven inom ramen för en marxistisk historietradition, men alla sådana normativa tendenser och terminologier har jag rensat bort, om de inte redan var avlägsnade ur den ryska artikeln.
Viskleken är ju en reell fara i alla wp-sammanhang; även den som själv källbelägger allt och skapar en artikel direkt genom kompilation av originalkällor kan ju själv av slarv eller andra orsaker lägga in felaktigheter och vinklingar. Akribin är Wikipedias grundproblem; att artiklarna skapas av anonyma redaktörer utan krav på fackkompetens och publiceras utan fackgranskning: Men det är ju själva grundidén med Wikipedia!Luke (diskussion) 5 september 2015 kl. 17.06 (CEST)Reply[svara]
Och hur skall man då bedöma bot-översatta artiklar. En bot kan ju omöjligen kunna läsa källorna? Luke (diskussion) 5 september 2015 kl. 17.08 (CEST)Reply[svara]
Att göra en bedömning av rimligheten är väl allt man kan göra. Men att därtill, som Vätte menar, också lägga in de källhänvisningar som använts i originalartikeln, är att köra med falsk flagg. Man har inte läst dem själv! Luke (diskussion) 5 september 2015 kl. 17.11 (CEST)Reply[svara]
Man anger den källa man använt. En bot kan göra just det. Det finns ingen skyldighet att kontrollera källans källor, även om det är bra att fundera på den källans källkritik. För exempel på hur det kan gå om man inte anger använd källa: Svwp ––[kanske?]––> akademiker. Har man använt Wikipedia som källa skall man ange det. Edaen (diskussion) 5 september 2015 kl. 17.14 (CEST)Reply[svara]
Så vad anser Edaen om grundfrågan? Är detta en korrekt princip? Att hänvisa till en annan språkversion av Wikipedia duger inte, grundfakta i artikeln bör förses med fotnoter. Luke (diskussion) 5 september 2015 kl. 17.20 (CEST)Reply[svara]
Inte om man inte själv kontrollerat dem. Dock kan man vid varje ställe sätta in en not som förklarar att uppgiften är hämtat från den andra språkversionen. När artikeln utvecklas vidare här på svwp finns annars risk för att en allmän källhänvisning blir otydlig. Edaen (diskussion) 5 september 2015 kl. 17.23 (CEST)Reply[svara]
På samma sätt som jag litar på att Vätte eller Edaen står för det de lägger in utan att jag kontrollerar mot de källorna de använder litar jag på andra språkversioners skribenter utan att kontrollera de källorna. Är det tveksamheter kontrollerar jag givetvis oavsett vem som skrivit. Därför är det fullt rimligt att ta med källor från andra språkversioner när man översätter (givet att man är säker på att det inte blir en betydelseförskjutning vid översättningen). Det innebär att man inte anger orginalspråkversionen som källa, utan dess källor blir källor även här. Att det förekommer användare som läser av källor fel är inget man kan skydda sig från, varken vid översättningar eller annars. Jämför exempelvis med Diskussion:Guld#Kokpunkten där det visat sig att även trovärdiga källor uppenbarligen har läst av primärkällorna fel. --افيراتير (diskussion) 5 september 2015 kl. 17.26 (CEST)Reply[svara]
(Redigeringskonflikt)Jag tycker inte att det är rimligt, att ta med "källor från andra språkversioner när man översätter"; helt enkelt för att man inte läst dem själva. Däremot håller jag med om att man måste lita på att andra språkversioner är korrekta. Att fotnota till andra WP-artiklar, som Edaen vill, tror jag dock strider mot praxis, trots att han har rätt i att förvirring kan uppstå när artikeln får mer text. Luke (diskussion) 5 september 2015 kl. 17.36 (CEST)Reply[svara]
(Redigeringskonflikt) Frågan har diskuterats förr, och det finns olika hård syn på detta. Ett förslag har varit att ange länken till den översatta andra språkversionen under rubriken Referenser och inte Källor, eftersom Wikipedia inte är en källa. I texten kan sedan referenserna tas med, men då med angivande av att det är referenser som återfanns i den översatta artikeln. Därmed får läsaren själv göra bedömningen och eventuellt gå tillbaka till den ursprungliga språkversionen. Själv ser jag det i flera fall som omöjligt att vid en översättning kontrollera alla källorna, särskilt om det är fråga om tryckta böcker. Frågan uppstår då om vi skall sluta översätta artiklar, om det inte är möjligt (eller svårt) att verkligen gå igenom källorna vid översättningen?--Historiker (diskussion) 5 september 2015 kl. 17.34 (CEST)Reply[svara]

Frågan uppstår då om vi skall sluta översätta artiklar, om det inte är möjligt (eller svårt) att verkligen gå igenom källorna vid översättningen, frågar sig Historiker. Det betyder att de av alla ovan hyllade Ljbot-översättningarna bör upphöra! Luke (diskussion) 5 september 2015 kl. 17.38 (CEST)Reply[svara]

Nu börjar det bli off-topic. Huruvida botskapandet skall upphöra eller inte är en annan fråga. De är för övrigt inte översättningar från andra wikipediaversioner, de är tagna ur diverse databaser och sammanställda till artiklar. --MagnusA 5 september 2015 kl. 18.09 (CEST)Reply[svara]
Databasen Geonames som botartiklarna baseras på är liksom Wikipedia skapad av användare som hämtat information från olika källor (eller i värsta fall lagt in information som är helt påhittad). Därför har botens artiklar liknande källproblem som översättningar av Wikipediaartiklar. 90.229.134.107 5 september 2015 kl. 18.51 (CEST)Reply[svara]
GeoNames kan redigeras av användare. Men huvuddelen av informationen är importerad från diverse nationella och internationella databaser, se den här listan. Lsj (diskussion) 5 september 2015 kl. 21.58 (CEST)Reply[svara]
OK: jag skall inte gå vidare på den här tråden eftersom den uppenbarligen är off-topic. Det var jag som inte förstod hur Ljbot fungerar. Luke (diskussion) 5 september 2015 kl. 22.24 (CEST)Reply[svara]
Basera delar av artiklar på text från andra språkversioner av wp: det händer att jag gör det där jag uppfattar låg risk med det. Och jag kan se den praktiska nyttan med det i vissa fall. Ange källor i artikeln som man inte använt sig av: nej, det är vilseledande, ser ut som att informationen är kollad mot de angivna källorna. Lista källor som finns i originalartikeln och markera att de ej är kontrollerade, lista separat (t ex med hjälp av kommentarnoter, som alltså inte har samma utseende som ordinarie källnoter): det låter nog okej, och kan underlätta arbete både för läsare och framtida skribenter, något. Lita på att informationen på andra språkversioner av Wikipedia, eller på vår egen, är korrekt: nej, definitivt inte (eventuella lån får ske med omdöme). (Är man själv expert inom ett ämne man skriver om kommer frågan förstås delvis i en annan dager. Det är väl rävsaxen med våra källkrav idag, det är mindre lätt att lägga till information även om man kan gå i god för den... Men det är nog inte bara till nackdel.) flinga 5 september 2015 kl. 19.13 (CEST)Reply[svara]
Förlåt en måhända naiv användare, men... Det är väl helt självklart att man själv som skribent har koll på de källor som man hänvisar till i en ny artikel, även ämnet också beskrivs i andra språkversioner, för att kunna sätta sin egen heder på att man har gjort vad man har kunnat för verifiera de relevanta sakuppgifterna? De olika Wiki-projekten har skilda krav på källhantering. Därför kan man inte bara översätta, genom att lyfta över material som kanske har producerats med helt andra källkrav och rutiner än dem som gäller här. Det leder till en källmässig urvattning, som i sin tur kan leda till en allmän försvagning av projektets trovärdighet och saklighet. Ju fler tillfällen som en uppgift kollas och verifieras, desto stärre chans att den verkligen stämmer. Lindansaren (diskussion) 5 september 2015 kl. 19.40 (CEST)Reply[svara]
Jag anser att vi har ett problem här, då det finns många översatta artiklar (även utvalda), där källorna helt enkelt har flyttats med och troligen ingen ordentlig genomgång av källorna har gjorts. Det är kanske dags för storstädning bland dessa artiklar? Själv har jag sedan länge slutat översätta artiklar.--Historiker (diskussion) 5 september 2015 kl. 19.53 (CEST)Reply[svara]
Jag översätter ibland kortare artiklar, men då vill jag inte ståta med lånta fjädrar utan nöjer mig med hänvisningen till originalet. Ibland tar jag bara ingressen eller gör en egen sammanfattning av materialet. Jag ser det som en nödlösning. Sådant som jag vet inte stämmer eller uppfattar som tvivelaktigt stryker jag givetvis. Att ta med en notapparat som inte kontrollerats är en styggelse. Jag är också helt emot import av historik. Det bör däremot tydligt framgå att uppgifterna är hämtade från en eller flera andra språkversioner. Eftersom dessa är de faktiska källorna bör de enligt min mening stå under den rubriken. Tostarpadius (diskussion) 5 september 2015 kl. 20.30 (CEST)Reply[svara]
Det förfarande som Tostarpadius beskriver är det som jag rättar mig efter och anser vara det rätta. Luke (diskussion) 5 september 2015 kl. 22.27 (CEST)Reply[svara]
Instämmer alltså även jag med Tostarpadius. (Exempel på något jag har gjort.) flinga 6 september 2015 kl. 14.49 (CEST)Reply[svara]
Själv tycker jag det bästa är att låta bli att översätta. Jag känner som Historiker, det där har jag slutat med, några kan göra sådant när de är nya på Wikipedia för att snabbt producera artiklar men sen kan man skriva själv istället. Jag ser nu när jag (i min bevakningslista) då och då får upp artiklar jag skapat genom översättning i mitt tidiga "Wikikarriär" och det är skrämmande hur långt från min språklig acceptabla nivå de alstren är. Det blir alltid ett bättre resultat om man får tag på en källa (vilket man ju kan få via en annan språkversion) och skriver själv med utgångspunkt i den. I övrigt i det flinga länkar, där borde väl en mall:ENWP läggas in så man vet att det är därifrån, eller räcker det med redigeringskommentaren? Halva artikeln är ju nu baserad på en annan språkversion. /Hangsna (diskussion) 6 september 2015 kl. 14.56 (CEST)Reply[svara]
Ja, malla gärna (jag kan fixa! om så önskas), men det syns samtidigt redan på artikeln att den inte har någon godtagbar källa.. :) (eller åtminstone inget som verifierar att den har det. Inte uppfattar jag det förresten som att text nödvändigen är tagen från källor, när källhänvisning saknas). Därför gjorde jag i all enkelhet så i just det fallet. (För sakens skull, det är också lite av ett referat snarare än en rak översättning. Och det var alltså fråga om troliga fel i en icke källbelagd text... där såg jag en nytta med att ändra efter hur läget såg ut att vara, även om jag inte hade möjlighet att gå igenom vanliga källor.) Jag tycker alltså också som sagt som Tostarpadius också var inne på, att man helst bör avstå från översättningar, och använder det sällan och med försiktighet. (Rättelse: två referenser finns, men okonventionella: till de eddor varelsen Särimner nämns, förstahandskällor.) flinga 6 september 2015 kl. 15.13 (CEST)Reply[svara]

I engelska Wikipedia finns mer än 27000 artiklar som är Good eller Featured. Ytterst få artiklar i svenska Wikipedia har samma kvalitet. En rimligt god översättning av en sådan artikel, med ren överföring av noterna, resulterar också i en artikel som är oerhört mycket bättre än en genomsnittlig artikel i svenska Wikipedia. Sådana artiklar ska vi uppmuntra och tacksamt ta emot. Skepsisen som uttrycks ovan tycks baserad på en föreställning om att egna alster är bättre än andras. Men den föreställningen kan inte tas för given. --Ettrig (diskussion) 6 september 2015 kl. 15.20 (CEST)Reply[svara]

Jag hävdar ändå att en svenskspråkig persons egna skriva alster alltid är språkligt bättre än en svenskspråkig persons översättning av en "annanspråkig" persons "annanspråkliga" alster. Att läsa en "annanspråkigt" källa, förstå den och skriva på sitt modersmål är bättre än att översätta det någon skrivet på ett annat språk med utgångspunkt i källan. Det är mycket lättare att förstå en källa (och sen då skriva själv) än att vara en så pass skicklig översättare att det skulle ge ett bättre resultat att översätta. /Hangsna (diskussion) 6 september 2015 kl. 15.31 (CEST)Reply[svara]
En översatt artikel har t. ex. enwp som källa. Översatta artiklar utan andra källor än de överförda borde inte kunna komma ifråga för annan kvalitetsmärkning än {{källor}} oavsett källartikelns status. Edaen (diskussion) 6 september 2015 kl. 15.37 (CEST)Reply[svara]
(redigeringskrock) Instämmer med Ettrig. Jag översätter ofta hela eller delar av bra artiklar från andra språkversioner, på språk som jag behärskar. För mig innebär det större produktivitet och att fler saknade artiklar blir producerade (just nu översätter jag ungersk litteratur från ca:literatura hongaresa). Jag ser detta som en av hörnpelarna i Wikipedia, vilket innebär att vi slipper återuppfinna hjulet hela tiden. En (halv)bra text är bättre än ingen text, åtminstone i min värld. Jag länkar också (högst under "Referenser") också den artikelversion på annat språk som jag översatt, och jag lägger in de användbara källor från den versionen som jag haft möjlighet att kolla upp.
I grund och botten är det ingen skillnad på rubrikerna Källor och Referenser, och det känns ärligt att nämna att jag använt en viss Wikipediaartikelversion som källa för en viss översättning. Detta ska jämföras med det faktum att en sådan okompletterad ref-länkning innebär att skribenten endast tillfogat en källhänvisning till en wiki, och vi brukar ofta inte anse att wikier är bra källor. Därför tycker jag att en sådan ref-länkning bör kompletteras för att kunna stå mer på egna ben.
Sedan används länkningen till ursprungstexten också som ett sätt att anamma vårt licensreglemente (CC BY-SA 3.0). Genom länkningen får vi ursprungsartikelns redigeringshistorik endast två klick bort. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 6 september 2015 kl. 15.44 (CEST)Reply[svara]
Har man använt Wikipedia som källa så har man. Att föra över källans källor ändrar inte på det. Genom att föra över en okontrollerad notapparat försvåras källkritik: man vet inte var glidningarna uppstår. Edaen (diskussion) 6 september 2015 kl. 15.52 (CEST)Reply[svara]
@Paracel63: Jag förstår att produktiviteten blir högre om man kan översätta från en annan språkversion, då struktur och innehåll redan är klart. Du skriver att du lägger in de användbara källor från den versionen som du haft möjlighet att kolla upp. Innebär det att du avstår från att översätta de delar, som stöds av källor, som du inte har möjlighet att kolla upp?--Historiker (diskussion) 6 september 2015 kl. 17.20 (CEST)Reply[svara]
@Edaen: Nu förstår jag dig inte riktigt (om det är mig du vänder dig till). Anser du att en ursprungsmall utesluter inläggande av ytterligare källbeläggning = källor hämtade från den översatta artikeln (eller andra ställen) som källbelägger informationen? Våra ursprungsmallar är ganska luddigt formulerade, så att de "helt eller delvis" markerar hämtning från en Wikipediasida på ett annat språk. Jag för själv inte över någon okontrollerad notapparat utan försöker att genom inlagda källor förbättra källäget i artikeln.
@Historiker: Jag avstår ibland/ofta från att översätta de delar av en artikel som passar dåligt in i den översatta artikeln. Däremot avstår jag inte från en artikeldel bara för att den är dåligt källbelagd; Wikipedia:Verifierbarhet är inte samma sak som att källbelägga allt som står i artikeln, så det är en avvägning från fall till fall.--Paracel63 (diskussion) 6 september 2015 kl. 17.50 (CEST)Reply[svara]
@Paracel63: Riktningen är allmän. Inläggande av källor förbättrar bara artikeln om man kontrollerat dem. Kontroll av källor innebär dessutom ofta att man vill ändra mer i artikeln. Det är nog sällan man lånar en bok för att bara helt formellt kontrollera att källorna stämmer. Edaen (diskussion) 6 september 2015 kl. 18.00 (CEST)Reply[svara]
"Inläggande av källor förbättrar bara artikeln om man kontrollerat dem". Där är vi överens. SMirC-smile.svg Själv lånar jag oerhört sällan böcker. Antingen har jag boken i hyllan, köper den eller når hela eller delar av den via webblänkar.--Paracel63 (diskussion) 6 september 2015 kl. 18.08 (CEST)Reply[svara]
@Paracel63: Om jag förtydligar, eller dyker lite djupare i frågan huruvida du avstår från översättning om du inte kan kontrollera källorna (till exempel till följd av att de är tryckta böcker, som du inte har tillgång till): Översätter du texten/stycket och tar med källorna/referenserna i sådant fall? (Stycket är alltså väl källbelagt i originalartikeln, men översättaren kan inte kontrollera riktigheten.)--Historiker (diskussion) 6 september 2015 kl. 18.24 (CEST)Reply[svara]
Jag försöker att bara ta med de källor som jag kan kontrollera, men jag är inkonsekvent. Det sker nog olika från fall till fall. Här är 100 procent av källorna nåbara, och jag har uppdaterat både innehåll och källor en del från den lite sämre enwp-artikeln. Här har jag i regel låtit källhänvisningar till böcker/tidskrifter som jag inte läst ligga kvar. Kanske skulle jag ha tagit bort dem eller åtminstone ersatt dem… Hur gör du själv? Hur skulle du vilja att vi gör? Apropå inget: här finns tre olika rekommendationer, vilket vi borde försöka ändra så att det blir tydligare för alla. Och, som jag tidigare sagt, jag översätter även text som inte stöds av källhänvisningar (eller där jag tar bort källhänvisningar), om texten i övrigt verkar fylla sin plats som en pusseibit i ett sammanhang. Det är samma sak när jag skriver texter utan förlaga på annat språk – borde det vara annorlunda? Och hur resonerar du själv?--Paracel63 (diskussion) 6 september 2015 kl. 19.37 (CEST)Reply[svara]
Som jag skrev ovan, så har jag slutat översätta, främst till följd av de olika uppfattningar och riktlinjer som finns om hur källorna skall behandlas. Källkraven har ju successivt ökat, och därmed har diskussionen om hur översättningar skall hanteras varit uppe flera gånger. Jag skall erkänna att när jag översatte tog jag med referensnoterna rakt av, även om jag inte kunde kontrollera dem. Naturligtvis angav jag alltid permanentlänken till originalversionen.
Om jag skulle översätta idag skulle jag ange permanentlänken under rubriken Referenser, samt ta med samtliga angivna och använda källor/referensnoter och ange att de funnits i originalartikeln, men inte kontrollerats (i de fall jag inte haft möjlighet att utföra kontrollen). Det anser jag vara det tydligaste och bästa, då texten därmed har referenser, som den som har möjlighet kan kontrollera. Att utelämna referenserna skulle definitivt försämra källäget och göra det omöjligt för läsaren, eller den som vill förbättra artikeln, att verifiera uppgifterna. Samtidigt är det ärligt och transparent att ange att de inte kontrollerats, om så är fallet.--Historiker (diskussion) 6 september 2015 kl. 20.03 (CEST)Reply[svara]
Anger man permanentlänken till originalversionen finns ju alla källhänvisningar bara ett klick bort. Det är inte svårare att kontrollera dem då än om de lagts in här också. Tostarpadius (diskussion) 6 september 2015 kl. 22.59 (CEST)Reply[svara]

Givetvis kan man putsa språk till bättre svenska i artiklar utan att kontrollera dess källor (Solen ärgul (dålig svenska) -> Solen är gul (bättre svenska)). Enbart om ens putsning riskerar ändra betydelsen är det viktigt. Att ändra denna usla svenska till denna snart mycket bättre kan man på samma sätt göra utan att läsa källorna i den versionen med sämre svenska (The sun is yellow (jättedålig svenska) -> Solen är gul (bra svenska)). --افيراتير (diskussion) 6 september 2015 kl. 18.34 (CEST)Reply[svara]

Jag kan bara konstatera, att det saknas konsensus i denna fråga. Följaktligen saknar följande uttlande relevans: Att hänvisa till en annan språkversion av Wikipedia duger inte, grundfakta i artikeln bör förses med fotnoter. (2013-07). Luke (diskussion) 6 september 2015 kl. 21.20 (CEST)Reply[svara]

Njae, rätta mig om jag har fel, men jag tror inte att någon menar att en hänvisning till en Wikipedia-artikel är en godtagbar källa i sig? Wikipedia-artiklar innehåller helt enkelt för hög risk för felaktigheter, enkelt uttryckt, för att vi ska godta dem som källor. flinga 7 september 2015 kl. 21.20 (CEST)Reply[svara]
Som Flinga. Man bör såklart (ärligt) redovisa att man har använt det som källa när man skrivit artikeln men det är egentligen inte en bättre källa än "jag skrev vad jag minns i mitt huvud". /Hangsna (diskussion) 7 september 2015 kl. 21.23 (CEST)Reply[svara]
Det viktigaste här är ärligheten. Har man använt en annan Wikipediaartikel skall man ange det. Andra artiklar används flitigt som källor och motståndet mot att använda Wikipedia som källa verkar ha lett till uppfattningen att det är ok så länge som man inte säger att det är det man gjort. Enbart i det syftet att öka samstämmigheten mellan använda källor och uppgivna källor anser jag att vi bör lätta på motståndet mot wp som källa. Edaen (diskussion) 7 september 2015 kl. 21.37 (CEST)Reply[svara]
Den här diskussionen är lång och jag har bara läst en bråkdel. Jag anser att det bör finns källor i artikeln på svwp. Då och då stöter jag på någon artikel där Wikipedia använts som källa. Det gör det svårverifierat. Man måste då gå in på en annan sida för att se om texten finns där och om det ens finns källor och därifrån ta sig vidare för att kontrollera källorna. Det är inte säkert att alla läsare av en översatt artikel har språkkunskaper för att kunna kontrollera ursprungsartikeln. Det innebär också att man måste läsa minst två artiklar för att kunna kontrollera källor. Det är inte heller säkert att ursprungsartikeln innehåller några källor och det är många som inte specificerar artikelversion i översattmallen. Det sistnämnda kan innebära att textstycken och källor som fanns i ursprungsartikeln vid översättningstillfället inte längre finns kvar när någon vill verifiera källorna. Man kan också fråga sig vad som skulle hända om en specifik artikel på olika språkversioner bara hänvisade till någon annan språkversion? Då skulle man kunna få sig en ordentlig resa när man vill verifiera källor. Inte minst nybörjare som lär sig av andra kan uppfatta det som att man kan bortse från källor om man översätter artiklar eller hänvisar till någon annan artikel. Jag tycker att det är bra om man lägger in en källmall i en sådan artikel skriver en motivering som kortfattat förklarar hur man kan åtgärda problemet och inte bara kritiserar. För många vill säkert väl och göra rätt, men känner inte till riktlinjer och tar kritiken på fel sätt.
I riktlinjen om källor står det "Material på Wikipedia, artiklar eller annat material på andra språkversioner av Wikipedia eller andra Wikipedia-artiklar brukar inte accepteras i källhänvisningar, men kan duga som underlag vid t.ex. sammanfattningar eller översättningar. Det är bra att alltid direkt kontrollera källorna som denna andra sida bygger på, se vidare Wikipedia:Wikipedia som källa på Wikipedia.". I följande stycke framgår även att ursprungsmall/översattmall inte ersätter korrekta källhänvisningar. Intressant är att det i stycket efter det står följande: "Då man översätter en artikel från någon annan språkversion av Wikipedia bör man i mån av möjlighet verifiera dess källor, såväl att de stöder uppgifterna som att de är aktuella och trovärdiga. Ofta är dock en del av källorna otillgängliga och andra svåra att kontrollera med måttligt arbete.". Lägger man ihop ett och ett överensstämmer det med min uppfattning. Jag kan inte heller se en översattmall som en källhänvisning i sig, men jag ser den heller inte som verkningslös eftersom den kan vara till vägledning när man exempelvis letar källor. Jag håller också med om att det är önskvärt att verifiera källorna när man översätter en artikel, men ser det inte som nödvändigt eftersom andra (som kanske har bättre förutsättningar) också har möjlighet att göra det. Det viktigaste bör vara att det finns källor och att man anger källor så att även andra kan verifiera dem. /Kyllo|diskutera?| 18 september 2015 kl. 12.24 (CEST)Reply[svara]

Alla biografiartiklar i samma kategori?[redigera | redigera wikitext]

Så jag tänkte mig de biografiartiklar som finns om bemärkta albaner. Jag tycker om att de är kategoriserade efter yrke etc. men jag vill också att alltihop dyker upp i kategorin Kategori:Albaner. Är det okej och tillåtet att göra så? --Vannucci (diskussion) 13 september 2015 kl. 13.21 (CEST)Reply[svara]

Nej, sådan dubbelkategorisering brukar vi undvika. Däremot är wp:catscan ett utmärkt verktyg för att hitta de artiklarna. /Hangsna (diskussion) 13 september 2015 kl. 15.04 (CEST)Reply[svara]
Sedan dyker artiklarna upp i kategori:albaner om de kategoriseras i kategori:albaner efter ort, kategori:albaner efter yrke‎ eller andra underkategori till den här huvudartikeln. Det blir också tydligare, och då blir inte kategori:albaner så lätt "överbefolkad". Se även här.--Paracel63 (diskussion) 14 september 2015 kl. 00.37 (CEST)Reply[svara]
"Överkategorisering" kallas det väl egentligen. I teorin skulle ett alternativ vara att använda "yrke" som kategori istället för "albaner efter yrke". Alltså att man använder kategorierna "albaner" och exempelvis "konstnärer" istället för "albanska konstnärer". Men jag skulle tro att det är svårt att få till en sådan förändring. Paracel63 nämnde ett motargument, det vill säga överbefolkning. /Kyllo|diskutera?| 18 september 2015 kl. 12.39 (CEST)Reply[svara]

Wikipedias 15-årsdag[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias, och Wikimediarörelsens, 15-årsdag är i antåg! Vi är ivriga att planera detta firande den 15 januari 2016. För att starta planeringen runt den 15:e finns en sida på Meta för Wikipedia 15. Vi planerar att sidan kommer att innehålla:

  1. Resurser för att planeta lokala evenemang och träffar för att fira den 15:e.
  2. Mer tips om hur man kan dela födelsedagsfoton, filmer, historier, Wikipediainnehåll och annan media.
  3. Tips för hur du kan få lokala media att täcka ditt evenemang.

Många av sektionerna på metasidan är tomma just nu, men vi kommer att arbeta med er för att lägga till mer information till sidan över de nästa månaderna fram till födelsedagsfirandet i januari. Lägg gärna till, redigera, eller diskutera vad du skulle vilja se på Wikipedias 15årsdag! Vi ser fram emot att fira med dig! -För Wikimediastiftelses Kommunikationsgrupp, JSutherland (WMF) (diskussion) 18 september 2015 kl. 01.17 (CEST)Reply[svara]

Syriska inbördeskriget[redigera | redigera wikitext]

Jag vill bara flagga för att vår artikel om Syriska inbördeskriget, som är länkad från förstasidan, har runt 700 besök per dag. Tyvärr är den mallad som inaktuell sedan januari 2013. Om någon ville åta sig att förbättra den vore det tacksamt. /Ariam (diskussion) 18 september 2015 kl. 10.20 (CEST)Reply[svara]

Ännu ett exempel på att vi inte bör göra anspråk på att vara en nyhetstjänst. Tostarpadius (diskussion) 18 september 2015 kl. 15.12 (CEST)Reply[svara]

Kulturfototillfälle[redigera | redigera wikitext]

Om någon vill vara med och fotografera utdelningen av Åke Andréns konstnärsstipendiumPrins Eugens Waldemarsudde i Stockholm på kvällen tisdag 22 september kan jag förmedla kontakt med användaren Skattutomta (som också är min far) som ska dit, och som får ta med en fotograferande gäst. Intresserade kan kontakta mig. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 18 september 2015 kl. 10.36 (CEST)Reply[svara]

Jag har möjlighet att gå. Artikeln om stipendiet kan med fördel illustreras med en bild från evenemanget. Boberger (diskussion) 18 september 2015 kl. 10.55 (CEST)Reply[svara]
Kanon! Kontaktinfo kommer via mail. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 18 september 2015 kl. 13.01 (CEST)Reply[svara]

Wikidata: Access to data from arbitrary items is here[redigera | redigera wikitext]

Hi everyone, I have previously announced that your wiki will get arbitrary access. This has now happened. What does this mean? Previously you could only use the data in an article from an item on Wikidata that is directly connected to it. This means for example in the article about Berlin you could not get data about Germany. This has now changed and you can use all data from Wikidata in any article you wish. You can do this by using the property parser function or via Lua. For more information, usage and questions please see d:Wikidata:Arbitrary access. I hope this will help you do great things here and ease your workload.

Cheers Lydia Pintscher (WMDE) 16 september 2015 kl. 12.47 (CEST)Reply[svara]

Good feature. Much wanted. Thank you! Bensin (diskussion) 16 september 2015 kl. 14.02‎ (Signatur tillagd i efterhand.)
Facebook like thumb.pngGillar Great! Now we can do things like this also on svwp. --Larske (diskussion) 18 september 2015 kl. 22.11 (CEST)Reply[svara]

Tävling: Älgjakt 2015[redigera | redigera wikitext]

Vit älg

Det är höst och svenskspråkiga Wikipedias årliga älgjakt börjar nästa vecka. Som i tidigare år får det inte skjutas här! Istället ska tävlingens deltagare försöka få fler poäng än älgen (alltså jag). Poäng samlas genom puts i robotskapade kräldjursartiklar. Den som hinner ikapp älgen kan i år pryda sin användarsida med en vit älg. Lycka till! --Nordelch För Wikipedia - i tiden 19 september 2015 kl. 19.24 (CEST)Reply[svara]

Grodan Boll-vandalen tillbaka?[redigera | redigera wikitext]

VeganRodent (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) är en ganska ny användare på svenska och engelska Wikipedia som är mycket intresserad av filmartiklar och lägger in uppgifter om skådespelare med mera utan källor. I minst ett fall verkar uppgifterna vara direkt fel: en:Talk:Peter-No-Tail (1981 film)‎. Det finns likheter, t.ex. intresseområdet, crosswikiredigerandet och att användaren inte kommunicerar på sin användarsida. Men jag ser också skillnader, som att VeganRodent skriver text och just nu bara redigerar på svenska och engelska WP (i alla fall med det användarnamnet), se globala redigeringar. Kan någon som har mer erfarenhet av Grodan Boll-vandalen titta på redigeringarna och bedöma om min misstanke stämmer? Sjö (diskussion) 20 september 2015 kl. 08.59 (Signatur tillagd i efterhand av Tommy Kronkvist.)

Jag är inte insatt i Grodan Boll-vandalen och kan inte japanska, men i artikeln Carved 2: The Scissors Massacre verkar i alla fall inte den inlagda källan "Den officiella hemsidan" leda till någon officiell hemsida för filmen. IMDB-länkarna fungerar inte heller. Språket i den tillagda handlingen lämnar i övrigt en del att önska: "visar hur den kvinnan med den röda jackar springer up bakom Seiji". Användaren lade någon månad tidigare in samma text på engelskspråkiga WP. //Vätte (diskussion) 20 september 2015 kl. 12.30 (CEST)Reply[svara]
Jag tror att det är samma person, ser man de problem som dykt upp i artikeln på enwp om personer som omöjligen kan ha deltagit är det ett av de lättaste sätten att känna igen personen på. Tegel har väl någorlunda koll på denna person också tror jag och mer möjlighet att agera crosswiki. GameOn (diskussion) 22 september 2015 kl. 07.15 (CEST)Reply[svara]

Kategoriseringar[redigera | redigera wikitext]

Hej! Den här frågan har kanske varit uppe för diskussion tidigare. Jag funderar kring det här med kategoriseringar av ej längre existerande länder, saker, företeelser etc. på svWiki. Ta till exempel kategorin "Sport i Europa". Där listas sport i nu existerande europeiska stater men även sport i europeiska stater som inte längre finns, t.ex. Österrike-Ungern, Jugoslavien, Tjeckoslovakien etc. På enWiki finns speciella kategorier för ej längre existerande saker, i det här fallet "Sport by former country". Så här är det i flera kategorier, t.ex. kategorin "Svenska arkitektfirmor". Här finns både verksamma och ej längre verksamma firmor. Vilka regler gäller kring det här? Tromber ★ (diskussion) 20 september 2015 kl. 10.45 (CEST)Reply[svara]

Kategori:Historiska länder och riken med underkategorier? Eventuella regler (som i och för sig inte är lag) pekar nog mest på att använda den beteckning som gällde då händelsen ifråga utspelades. --MagnusA 20 september 2015 kl. 10.49 (CEST)Reply[svara]
När det gäller länder som upphört att existera och inte har någon helt självklar efterföljare (Tyskland är ett svårt fall - det är ju samma land som Västtyskland, men är det samma land som Tyska riket i dess olika skepnader före 1949?) delar jag MagnusA:s bedömning var det borde platsa. Att nedlagda företag ligger i samma kategori som alltjämt verksamma ser jag inte som en jämförbar företeelse. Det är och bör vara det normala. Tostarpadius (diskussion) 20 september 2015 kl. 12.18 (CEST)Reply[svara]
Behovet av att separera kategorier i olika underkategorier har väl rätt mycket att göra med hur stora de är? Kategorier som inte är oöverskådliga (= mer än en skärmsida) föredrar jag för min del att ha så "platta" som möjligt för att underlätta överskådligheten. Tycker att det är rätt irriterande när man måste dyka ned i en massa underkategorier med bara en eller två artiklar vardera i. /FredrikT (diskussion) 20 september 2015 kl. 12.23 (CEST)Reply[svara]
Jag instämmer helt i att behovet av systematisering inte får överdrivas. Alla länder/nationaliteter behöver exempelvis inte ha egna kategorier för att några har det. Tostarpadius (diskussion) 20 september 2015 kl. 12.27 (CEST)Reply[svara]
Jag instämmer bara delvis i ovanstående. Lägga "Ledamöter av Gibraltars senat" i en internationell kategori, bara för att vi bara har två artiklar ser befängt ut. Senatorer i två olika länder har för lite gemensamt för att jag tycker att de ska dela kategori. Boulespelare av olika nationalitet har däremot just inget annat än just nationalitet som skiljer dem åt. Och dela upp företag efter nationalitet ger ofta väldigt svåra avgöranden. -- Innocent bystander 20 september 2015 kl. 14.21 (CEST)Reply[svara]
Dessa länder fanns i Europa, Sovjetunionen även i Asien, och därför ser jag inget problem med kategoriseringen. Just senatorer håller jag med att det kan betyda olika och kanske inte behöver internationell kategori. Annars brukar vi dock acceptera kategorisering efter land mer än exempelvis ort. Sedan var väl Österrike-Ungern mer en slags union (mycket av deras idrott tävlade var och en för sig själv), som Sverige-Norge ungefär samtidigt. J 1982 (diskussion) 20 september 2015 kl. 15.46 (CEST)Reply[svara]
Ett annat skäl är om nån är verkligen villig att investera tid och energi till att göra ett sånt stort projekt. Tromber verkar glömma bort att en.Wiki förfogar över betydligt större användarresurser än vad sv.Wiki kan mäkta med. DIEXEL (diskussion) 21 september 2015 kl. 12.58 (CEST)Reply[svara]
Personligen tycker jag att kategoriseringar bör vara logiska och strukturerade så långt det är möjligt. Klickar jag på kategorin "Europas länder" förväntar jag mig att finna alla idag existerande länder i Europa och inte en mix av dagens stater och tidigare stater. Så här tänker jag kring alla kategorier egentligen. Jag förstår att det skulle krävas ett enormt arbete att skapa dessa underkategorier och att det inte är möjligt över allt. Men tycker ni att det är OK att skapa underkategorier där man anser det är lämpligt? T.ex. stora kategorier som kanske skulle må väl av underkategorier. Tromber ★ (diskussion) 21 september 2015 kl. 19.34 (CEST)Reply[svara]
Ibland är det meningsfullt att dela upp sådant som ännu existerar och sådant som inte gör det. I de flesta fall finns det ingen som helst anledning. Tostarpadius (diskussion) 21 september 2015 kl. 20.55 (CEST)Reply[svara]
Vad som är en nationalitet varierar ju också med tema. Vissa sporter, tex Fotboll delar upp UK i en rad jämnställda "nationer". Så om Österrike-Ungern blir två nationer ibland är nog inte konstigt, det beror på sammanhanget. -- Innocent bystander 22 september 2015 kl. 07.38 (CEST)Reply[svara]

Only one week left for Individual Engagement Grant proposals![redigera | redigera wikitext]

(Apologies for using English below, please help translate if you are able.)

There is still one week left to submit Individual Engagement Grant (IEG) proposals before the September 29th deadline. If you have ideas for new tools, community-building processes, and other experimental projects that enhance the work of Wikimedia volunteers, start your proposal today! Please encourage others who have great ideas to apply as well. Support is available if you want help turning your idea into a grant request.

I JethroBT (WMF), Community Resources 22 september 2015 kl. 23.01 (CEST)Reply[svara]

Nulevande svenska författare?[redigera | redigera wikitext]

Som en litteraturintresserad person tycker jag om att upptäcka nutida svenska författare, gärna även svenska poeter. Men det blir svårt att navigera sig på svenskspråkiga Wikipedia. Jag lägger därför fram nu förslag till nya kategorier som Kategori:Nulevande svenska författare, Kategori:Nulevande svenska konstnärer osv. Eftersom vi ändå har Kategori:Avlidna kan vi väl ha Kategori:Nulevande och liknande? Jag bollar gärna med idéer kring detta med er. --Vannucci (diskussion) 18 september 2015 kl. 14.58 (CEST)Reply[svara]

Det finns redan en Kategori:Levande personer, dock utan underkategorier efter yrke eller annat. Ordformen "nulevande" känner jag mig språkligt tveksam till (skall väl i så fall vara två ord: "nu levande", men "nuet" känns överflödigt). /FredrikT (diskussion) 18 september 2015 kl. 15.03 (CEST)Reply[svara]
Vi har kategorin Svenska författare under 2000-talet, som innehåller nutida författare. Det lär dröja länge innan det är något problem att en del hunnit dö. Jag yrkar alltså avslag på förslaget. Tostarpadius (diskussion) 18 september 2015 kl. 15.11 (CEST)Reply[svara]
Det stavas "nulevande" och inte "nu levande", vilket är en särskrivning. Bra att Kategori:Levande personer finns, men varför inte övriga som exempelvis Kategori:Nulevande svenska poeter? --Vannucci (diskussion) 18 september 2015 kl. 15.13 (CEST)Reply[svara]
Quick intersection kanske hjälper? --افيراتير (diskussion) 18 september 2015 kl. 15.20 (CEST)Reply[svara]
Om ordet "nulevande" finns, vilket även jag är tveksam till, är det ovanligt och i mina ögon olämpligt. Det finns inget encyklopediskt värde i att framhålla att någon lever. Intressantare torde vara om någon alltjämt är verksam, men detta kräver underhåll och ökar behovet av uppdatering utan att tillföra något substantiellt. "Levande personer" signalerar att dödsåret inte är bortglömt och har just därför en funktion i kategoristrukturen. Tostarpadius (diskussion) 18 september 2015 kl. 15.24 (CEST)Reply[svara]
Om man söker på "nulevande" så frågar Google om man menar "nu levande". Det är ingen särskrivning utan en konstruktion bestående av två ord. /FredrikT (diskussion) 18 september 2015 kl. 16.10 (CEST)Reply[svara]
"Nulevande" finns inte i SAOL:s nätupplaga. En förväxling med "nuvarande" eller "kvarvarande", kanske? /Kyllo|diskutera?| 18 september 2015 kl. 16.19 (CEST)Reply[svara]
Nulevande finns i SAOB. --Larske (diskussion) 18 september 2015 kl. 16.24 (CEST)Reply[svara]
Det kanske är ett utdött ord då, även om det lokalt kan leva kvar. /Kyllo|diskutera?| 18 september 2015 kl. 16.31 (CEST)Reply[svara]
Ja, på 1800-talet existerade det, men föråldrade ordformer brukar ju inte rekommenderas i våra texter. Tostarpadius (diskussion) 18 september 2015 kl. 16.34 (CEST)Reply[svara]
Helt utdött tycks det inte vara, Google ger 2 760 träffar. --Larske (diskussion) 18 september 2015 kl. 16.44 (CEST)Reply[svara]
Från "språkfrågor" hos Språkbruk (dock en finlandssvensk sida ser jag nu): "Fråga: Heter det nulevande i ett ord eller nu levande i två? [Svar:] Vi rekommenderar särskrivning: nu levande. Det sammanskrivna uttrycket nulevande förekommer visserligen men tas inte upp som ett ord i ordböcker. Varken nulevande eller nu levande finns med på listan över sammanskrivna och särskrivna uttryck i Svenska skrivregler. Detta tyder på att uttrycket helt enkelt betraktas som en normal särskriven kombination av nu och levande. Särskrivet nu levande är också mycket vanligare i bruket än sammanskrivet." /FredrikT (diskussion) 18 september 2015 kl. 17.31 (CEST)Reply[svara]
I ordböcker och uppslagsverk ska man helst undvika särskrivningen "nu levande" på rubriker men kan tolereras i själva artikeltexten. I lexikon används inte särskrivningar om orden kan skrivas samman. Men det är inte huvudfrågan i den här diskussionen. Jag kan nöja mig med förslaget att skapa kategorier som Kategori:Levande svenska poeter, även om jag föredrar nulevande före levande eftersom det poängterar saken bättre. --Vannucci (diskussion) 18 september 2015 kl. 17.55 (CEST)Reply[svara]
@FredrikT:, men tas inte upp som ett ord i ordböcker. Varifrån fick dem det ifrån? Används ju i Svenska Akademiens ordbok och känns fullt tillräckligt. --Vannucci (diskussion) 18 september 2015 kl. 18.11 (CEST)Reply[svara]
Jag antar att de avser aktuella, moderna ordböcker. SAOB är ju en historisk ordbok som även tar upp ord som inte längre används. Och även SAOB betecknar "nulevande" som "Mera tillf[älligt]" och förklarar/översätter det med "nu levande". /FredrikT (diskussion) 18 september 2015 kl. 18.38 (CEST)Reply[svara]
Lite komiskt att den första träffen när jag kikade på Larskes Googlelänk handlade om dinosaurier. Smiley-XD.gif Många träffar i sig säger dock inte hela sanningen. Man kan få upp ord på andra språk, efternamn, felstavningar och allt möjligt där. Egentligen är det formalia, för om det nu inte finns med i moderna ordböcker/ordlistor och språkexperter rekommenderar att man inte hopskriver det ser jag ingen anledning att göra det på Wikipedia mer än i diskussionssammanhang och i personliga presentationer möjligtvis. För det andra heter den existerande kategorin "levande personer". Det finns alltså inga kategorier som heter "nu(-)levande personer" eller "då(-)levande personer" och jag förstår inte vitsen med att ha det. Många gör misstaget att hänvisa till SAOB när det handlar om nutid och moderna uttryck. Däremot fungerar SAOB utmärkt att använda för att bekräfta att ett ord existerat eller för historiska faktauppgifter. /Kyllo|diskutera?| 18 september 2015 kl. 18.40 (CEST)Reply[svara]

Den här diskussionen som gäller kategorisering och sökningar spårade ur ganska tidigt till en språkfråga. Förslaget är att införa en kategori som omfattar personer i olika kategorier som lever idag. Strunt i om det bör kallas "Nulevande", "Nu levande" eller bara "Levande". Averater pekade på ett sätt att med hjälp av befintliga kategorier få den sökning som man är ute efter, men det verkar ni ha missat. Jag upprepar den därför här, fast innan sökningen sker så att det syns hur formuläret fylls i. Klicka bara på "Do it!" för att få fram listan. Räcker inte detta för dina behov Vannucci? Du kan ändra "Svenska författare" till vilken annan kategori som helst där du vill se vilka som är "(Nu)( )levande". Ska man införa kategorin för "(nu)( )levande X" blir det ett himla sjå när till exempel Ingemar Stenmark (bara för att ta någon som har många kategorier) avlider. Då ska 18 kategorier ändras, till "Svenska alpina skidåkare" från "(nu)( )levande svenska alpina skidåkare", till "Tävlande i alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen 1976 från Sverige" från "(nu)( )levande tävlande i alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen 1976 från Sverige", till "Deltagare i Let's Dance" från "(nu)( )levande deltagare i Let's Dance" och så vidare. För mig är det uppenbart olämpligt. Det räcker gott att lägga till "Avlidna YYYY" och ta bort "Levande personer".

Ett annat verktyg som kan användas för att lista artiklar som finns eller inte finns i olika kategorier är CatScan. Vill man exempelvis veta vilka (två) personer som har deltagit i Let's Dance men som inte tillhör kategorin "Levande personer" kan man göra så här. Det kan ta en stund att få fram resultatet, men det fungerar. --Larske (diskussion) 18 september 2015 kl. 19.15 (CEST)Reply[svara]

Menar ni att det både ska finnas en kategori levande och kategori nulevande, eller att kategori levande ska ersättas med nulevande? De två orden betyder väl samma sak? Utopiantos (diskussion) 18 september 2015 kl. 23.17 (CEST)Reply[svara]
@Utopiantos: Nej, det är ingen som föreslår något av dessa två alternativ. Det handlar om kategorier för Levande personer som även tillhör någon annan kategori, till exempel Svenska författare, som Vannucci föreslog skulle ha en helt ny kategori, "Nulevande svenska författare". Helt bortsett från det första ordets grad av utdödhet är detta olämpligt. --Larske (diskussion) 18 september 2015 kl. 23.26 (CEST)Reply[svara]
Det är inte första gången som Vannucci har felaktiga åsikter om särskrivningar... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 19 september 2015 kl. 00.01 (CEST)Reply[svara]
Hur kan en åsikt vara felaktig? Utopiantos (diskussion) 19 september 2015 kl. 00.19 (CEST)Reply[svara]
@Le Lapin Vert: Vi är tämligen överens om att "nu levande" är en särskrivning, dock en acceptabel sådan, och att "nulevande" är en sammansättning även om det kanske fallit ur bruk. Man måste komma ihåg att jag har yrkeserfarenhet av korrekturläsning och vet mycket om särskrivningar och sammansättningar och det är också mitt största intresse inom korrekturläsning. --Vannucci (diskussion) 19 september 2015 kl. 00.37 (CEST)Reply[svara]
Vannucci har en tendens att mästra folk i frågor som han uppenbart inte behärskar. Se för övrigt "Varifrån fick dem det ifrån?" ovan. Korrekturläsning? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 19 september 2015 kl. 01.27 (CEST)Reply[svara]
@Le Lapin Vert: Snarare illa kvickt skrivet. Men varför dessa ständiga trakasserier från din sida? Har någon gjort dig illa? Vore det inte bättre att fokusera på att göra Svenskspråkiga Wikipedia bättre och större? Och i det här fallet fokusera på diskussionens huvudfråga? --Vannucci (diskussion) 19 september 2015 kl. 13.30 (CEST)Reply[svara]
Vannuccis tolkning”Vi är tämligen överens om att "nu levande" är en särskrivning” får stå för honom själv. Jag håller inte alls med. ”nu” och ”levande” är två fritt stående ord i en text och har inget att göra med särskrivning. Sedan har en och annan författare tyckt att man kan skriva ihop dem - det är dock det inget allmänt etablerat begrepp eller allmänt använt.
Vannucci säger dessutom att "nulevande" är en sammansättning även om det kanske fallit ur bruk. Därmed faller också hans egen propå i inledningen ovan att använda ordet i någon kategori. /Wvs (diskussion) 19 september 2015 kl. 14.06 (CEST)Reply[svara]
@Wvs: et al. Nej, det var inte alls vad Vanucci frågade efter! Hn frågade efter en kategori för att identifiera författare av en viss nationalitet som fortfarande andas. -- Innocent bystander 19 september 2015 kl. 14.19 (CEST)Reply[svara]
@Innocent bystander: Vanucci säger i inledningen: ”Jag lägger därför fram nu förslag till nya kategorier som Kategori:Nulevande svenska författare, Kategori:Nulevande svenska konstnärer osv.” Jag säger: ”Därmed faller också hans egen propå (förslag) i inledningen ovan att använda ordet i någon kategori.” Därför förstår jag inte ditt till mig riktade inlägg. /Wvs (diskussion) 19 september 2015 kl. 14.40 (CEST)Reply[svara]

@Wvs: Oavsett vad du tycker och säger är "nu levande" en särskrivning - mycket uppenbart dessutom (även om det är en acceptabel särskrivning). Det är inte konstigt att "nu levande" inte verkar finnas med som uppslagsord i ordböcker. Däremot har "nulevande" i alla fall en träff i SAOB. "Nulevande" är bortom allt tvivel en sammansättning och "nu levande" är en särskrivning. Det finns inte alltid fasta skrivregler i svenska språket som du kanske vet. Jag vill också tillägga att jag tycker att kategorinamnet Kategori:Levande personer är löjeväckande och pinsamt och borde i stället heta Kategori:Nulevande personer (avråder helst från "Kategori:Nu levande personer" men kan släppa fram det). "Levande personer" känns lite underligt, nästan som ett bildligt uttryck. Bättre att poängtera om att det handlar om "nu levande" personer. --Vannucci (diskussion) 19 september 2015 kl. 14.55 (CEST)Reply[svara]

Kan vi, som Larske redan efterfrågat, lägga språkfrågan åt sidan? Vannucci, du har efterfrågat ett kategorisystem och fått förklarat hur man kan söka mellan olika kategorier, men du struntar i att svara på dessa inlägg för att tjata om en språkfråga som rimligen inte är ämnet här. Känns det konstruktivt? Kolla vad Larske med flera nämnt ovan och ta till dig av det istället. /Grillo (diskussion) 19 september 2015 kl. 17.02 (CEST)Reply[svara]
@Vannucci: Det som är löjeväckande och pinsamt är att Du uppträder som expert på svenska språket. Tredje meningen i Ditt inlägg, som nyligen citerades, säger allt om den saken. Din känsla för hur ordet "nu" bör hanteras behöver vi inte fästa något som helst avseende vid. Att Ditt förslag dessutom avvisas i sak av gemenskapen framgår lika tydligt av den hittillsvarande diskussionen. Tostarpadius (diskussion) 19 september 2015 kl. 20.24 (CEST)Reply[svara]
@Tostarpadius: Jag beskrev det där med särskrivning ganska väl och det borde du ta till dig. Jag förstår inte varför du dyker upp i det blå och själv inte valt att delta i diskussionen. Men nu måste vi fokusera på huvudfrågan för dem som vill. Men med tanke på att vissa redan avstyrt den egentliga diskussionen känns det som att den här diskussionen har gått under. --Vannucci (diskussion) 19 september 2015 kl. 21.39 (CEST)Reply[svara]
Termen särskrivning brukar förbehållas de fall där man felaktigt delar upp ett sammansatt ord. Det är det inte frågan om här. Sakfrågan besvarade jag redan i det tredje inlägget ovan, så jag dyker inte upp från ingenstans. Tostarpadius (diskussion) 19 september 2015 kl. 21.48 (CEST)Reply[svara]
Jag har inte sagt att det är en felaktig särskrivning. Jag har till och med sagt att det är en acceptabel sådan. Se särskrivning. Ibland får jag frågan från kollegor: "Ska detta särskrivas?". Så du förstår kanske vad jag menar. --Vannucci (diskussion) 19 september 2015 kl. 22.02 (CEST)Reply[svara]
Jag förstår mycket väl vad Du menar, men det är inte den vanliga användningen av ordet, alldeles oavsett hur Dina kolleger uttrycker sig. Jag har inte påstått att den är felaktig, men den bäddar för missförstånd. Tostarpadius (diskussion) 19 september 2015 kl. 22.49 (CEST)Reply[svara]
I sakfrågan: Nej, vi behöver inte fler kategorier. I särskrivningsfrågan: Två ord som är två ord och som ska vara två ord kallas inte särskrivna. Därför hittar vi inte heller det i en ordlista som ju bara listar ord, inte två ord. "Öppen" och "Mun" hittar vi i ordlistan men inte "öppen mun" eftersom det är två ord (som inte är särskrivna). /Hangsna (diskussion) 20 september 2015 kl. 16.33 (CEST)Reply[svara]
@Hangsna: Jag tvivlar på att "ny levande" skulle placera sig eller leta sig in i ordböcker. I så fall i en nischad ordbok. Det här gäller en mer avancerad nivå än "öppen mun". Som jag har sagt innan föredrar jag "nulevande" före "ny levande" ifall kategorier eller artiklar skulle namnges, om det nu skulle hända. Jag tvivlar också på att "nulevande" är ett rent dåtida ord och jag gillar inte att orden "nulevande" och "ny levande" ställs mot varandra. --Vannucci (diskussion) 21 september 2015 kl. 18.57 (CEST)Reply[svara]
"Ny"? /Hangsna (diskussion) 21 september 2015 kl. 18.59 (CEST)Reply[svara]
Korrekturläsning? Le Lapin Vert Jag är en liten morot 22 september 2015 kl. 00.58 (CEST)Reply[svara]
Det var middagsvinet som talade. Vi behöver inte göra narr av mig. Vad gäller korrekturläsning, Le Lapin Vert, hjälper jag gärna till och språkputsar artiklar som är i behov av det. --Vannucci (diskussion) 22 september 2015 kl. 21.48 (CEST)Reply[svara]
Don't drink and write. Le Lapin Vert Jag är en liten morot 22 september 2015 kl. 21.55 (CEST)Reply[svara]

Teknisk "korskoppling" möjlig?[redigera | redigera wikitext]

Skulle det inte vara möjligt att skapa någon teknisk speciallösning, som innebär att en separat kategorisida/avdelning automatiskt skapas för de artiklar som märks med Kategori: Avlidna .(år). alternativt Kategori:Levande personer? Dvs på kategorisidan för t ex Kategori:Svenska författare skulle man då kanske kunna klicka på en länk för att få fram dito artiklar, som enligt givna urvalet är märkta t ex med Kategori:Levande personer – en form av "korskoppling" som kanske även skulle kunna användas i andra sorteringssammanhang. Jag är inte så insatt i det tekniska, men det borde väl inte vara omöjligt att åstadkomma något sådant? På det viset skulle några nya kategorimärkningar inte behövas, utan skulle sorteras automatiskt genom dessa redan befintliga baskategorier för alla personartiklar. Så skulle man få levande svenska författare för sig och de andra för sig. Sedan kan man alltid fråga sig vad vitsen egentligen är med dessa kategorier efter kön, födelse/dödsår, levande personer etc? Att kunna kombinera dem korsvis hade öppnat för en helt annan sökmöjlighet.--Bemland (diskussion) 21 september 2015 kl. 05.40 (CEST)Reply[svara]

Kanske skulle man kunna göra något sådant men då skulle man behöva lista alla möjliga kombination som någon kan tänkas vilja ha i alla kategorier, en omöjlighet. Däremot gör CatScan exakt det, man väljer vilka kategorier man vill korsköra och får ett utfall och kan även välja bort vissa kategorier och annat. Jag ser inte att vi skulle kunna bygga in funktioner som skulle passa alla användares önskemål i alla kategorier utan i fall som dessa så får nog användarna själva använda något för att hitta det de vill, CatScan gör det jobbet. /Hangsna (diskussion) 21 september 2015 kl. 05.46 (CEST)Reply[svara]
Och det går inte att förenklat "integrera" någon sådan funktion för alla vanliga läsare att kunna använda just den sortens funktion? I detta fall handlar det ju alls inte om alla sorters kategorier, utan om ett mindre antal primärintressanta slags persontitlar (kulturpersoner etc). På samma sätt hade man också samtidigt kunnat separera dessa efter kön enligt samma princip.--Bemland (diskussion) 21 september 2015 kl. 05.54 (CEST)Reply[svara]
Så länge vi har rena kategorier så går det att göra rätt avancerade sökningar. För till exempel levade svenskspråkiga författare kan man skriva i sökrutan: incategory:"Svenskspråkiga författare" incategory:"Levande personer" -AlphaZeta (diskussion) 21 september 2015 kl. 06.12 (CEST)Reply[svara]
AlphaZeta: Du talar här om användningen av CatScan, eller?--Bemland (diskussion) 21 september 2015 kl. 18.08 (CEST)Reply[svara]
Bemland: Nej. Skriv incategory:"Svenskspråkiga författare" incategory:"Levande personer" i sökfältet. Nirmos (diskussion) 21 september 2015 kl. 18.19 (CEST)Reply[svara]
Mycket användbart tips! En bifråga: Finns det något sätt att få sökresultatet i bokstavsordning (efter defaultsort)? /Ascilto (diskussion) 21 september 2015 kl. 19.22 (CEST)Reply[svara]
Det fungerar inte för underkategorier. så sökningen efter incategory:författare ger ett väldigt begränsat urval. Det är ett argument att inte dela upp kategorier utan om man har Författare från Norrbotten bör de ligga under både kategorin Personer från Norrbotten och författare. Men det lär inte ändras på snart. Kanske kommer gå att lösa senare via Wikidata istället. --افيراتير (diskussion) 21 september 2015 kl. 19.29 (CEST)Reply[svara]
@Ascilto: Det går att göra en hel del i sökfätet. Man kan söka i källkoden, söka efter mallar, söka med reguljära uttryck etc. Manual hittar man här. Men tyvärr ser jag ingen sorteringsfunktion. AlphaZeta (diskussion) 21 september 2015 kl. 19.44 (CEST)Reply[svara]
Det finns ingen som helst anledning att särbehandla levande personer. Det saknar helt encyklopedisk betydelse om någon har avlidit eller inte. Tostarpadius (diskussion) 21 september 2015 kl. 21.02 (CEST)Reply[svara]
Tack för informationen! Men även om det "saknar encyklopedisk betydelse" så kan det ju vara av viss betydelse för läsarna.. Borde vi inte upplysa om dessa speciella sökfunktioner på förstasidan eller i anslutning till sökrutorna? På många webbplatser har man ju ofta en miniatyrtext: "Avancerad sökning", så att man kan välja det som alternativ. Vore inte det toppen att införa en sådan service här också, för hur många kan annars känna till dessa olika "dolda" varianter? Det är, som sagt, trots allt för läsarna och användarna (=finansiärerna) vi gör hela arbetet.--Bemland (diskussion) 21 september 2015 kl. 22.40 (CEST)Reply[svara]
Jag lägger ned min tid och kraft därför att bildning har ett värde i sig, inte av någon annan anledning. Därmed inte sagt att avnämarnas synpunkter är helt ointressanta. Tostarpadius (diskussion) 22 september 2015 kl. 14.57 (CEST)Reply[svara]
Som alltid krävs ett urval för vilka funktioner/knappar/instruktioner/genvägar/länkar som ska ligga längst fram och göras mest synliga. Annars försvinner skogen för alla träd. En form av "Avancerad sökning" blir valbar om du klickar direkt på förstoringsglaset med sökrutan tom. Att det inte går att göra korskopplingar med ett internt verktyg är en historia för sig som är olycklig och det gör enligt mig wikipedias kategoriträd nästan oanvändbart. "CatScan" har jag testat någon gång men inte fått till någon vana mest för att jag glömmer bort den och inte hittar den när jag ska ha den samt att den ofta har hackat och/eller varit extremt långsam de gånger jag använt den.--LittleGun (diskussion) 22 september 2015 kl. 15.21 (CEST)Reply[svara]
Jag har nu lagt till en hjälp-länk för sökningen. Om man går till Special:Sök så ligger länken precis ovanför sökfältet. Den leder till Wikipedia:Sökning som bör utökas med avancerade sökfunktioner. Hoppas detta är okej. AlphaZeta (diskussion) 22 september 2015 kl. 16.03 (CEST)Reply[svara]
Tack för det, det är ett gott steg på vägen! Men man skulle inte kunna tänka sig att förstoringsglaset kunde ersättas med t ex "Hjälp"-länken och att Special:Sök-sidan flyttas ihop med Wikipedia:Sökning, så hade vi haft allting behändigt samlat på ett ställe, gärna med utökade avancerade sökfunktioner (ev. kunde inloggade användare välja om de vill se förstoringsglaset eller "Hjälp"-länk bredvid sökrutan)? Jag tror nämligen inte så många förstår vad förstoringsglaset innebär.--Bemland (diskussion) 22 september 2015 kl. 20.32 (CEST)Reply[svara]

Ascilto: Du kan lägga till

$( function() {
	'use strict';
	if ( mw.config.get( 'wgCanonicalSpecialPageName' ) === 'Search' ) {
		$( '.search-types' ).after( '<button type="button" id="gadget-search-sort">Sortera</button>' );
		$( '#gadget-search-sort' ).click( function() {
			var names = [],
				str,
				heading = $( '.mw-search-result-heading a' );
			heading.each( function() {
				names.push( $( this ).text() );
			} );
			str = names.join( '|' );
			$.getJSON(
				'/w/api.php?action=query&prop=pageprops&ppprop=defaultsort&format=json&indexpageids=&titles=' + str,
				function( data ) {
					var o,
						a,
						myo,
						ul,
						li;
					if ( data.query ) {
						o = data.query.pages;
						a = Object.keys( o );
						myo = {};
						ul = $( '.mw-search-results' );
						li = ul.children( 'li' );
						a.forEach( function( elem, idx ) {
							var id = o[ elem ];
							Object.defineProperty( myo, id.title, {
								value: id.pageprops.defaultsort,
								writable: true,
								enumerable: true,
								configurable: true
							} );
						} );
						heading.each( function() {
							var txt = $( this ).text();
							$( this ).closest( 'li' ).data( 'sort', myo[ txt ] );
						} );
						li.detach().sort( function( a, b ) {
							return $( a ).data( 'sort' ).localeCompare( $( b ).data( 'sort' ) );
						} );
						ul.append( li );
					}
				}
			);
		} );
	}
} );

Special:Min sida/common.js. Det lägger till en knapp efter "Avancerad" på Special:Sök. När du trycker på knappen sorteras sökresultaten efter standardsortering. Nirmos (diskussion) 23 september 2015 kl. 10.06 (CEST)Reply[svara]

Tack så mycket! Verkligen användbart. något jag saknat länge. /Ascilto (diskussion) 23 september 2015 kl. 14.07 (CEST)Reply[svara]

Den här diskussionen leder till samma slutsats som diskussionens början, nämligen skapandet av kategorier som Kategori:Nu levande svenska poeter. Motargumentet att det skulle bli överflödigt är ohållbart. Vi har redan olika kategorier för olika syften. Det verkar också finnas ett behov av kategorier som Kategori:Nu levande svenska poeter. Det vore dumt att hänvisa till en sökmotor som inte ens drivs av Wikimedia. --Vannucci (diskussion) 24 september 2015 kl. 12.14 (CEST)Reply[svara]

Kapa inte den här tråden utan håll "nulevande"-diskussionen på den plats där du startade den. Det finns för övrigt inte konsensus för att skapa särskilda kategorier för alla möjliga snitt av olika kategorier. Det finns generella verktyg där man kan kombinera vilka kategorier som helst, inte bara exempelvis "Nulevande albanska författare". Det finns inget som garanterar att snittet av kategorierna "Albanska författare" och "Levande personer" alltid är exakt samma som ""Nulevande albanska författare"". --MagnusA 24 september 2015 kl. 12.22 (CEST)Reply[svara]
Detta är en del av huvuddiskussionen och det är viktigt att påpeka. Jag vet inte varför du krånglar till det. Kategori:Nulevande albanska författare (eller Kategori:Nu levande albanska författare, beroende på vad man tycker det ska heta) skulle faktiskt vara hjälpsamt medan arbetet alltjämt fortgår och antalet artiklar växer i det området. --Vannucci (diskussion) 24 september 2015 kl. 12.34 (CEST)Reply[svara]
En sådan kategori är dålig ur kategoristruktursynpunkt, är emot principerna för kategorier, och har i diskussionen här funnit klart och tydligt motstånd. Dags för dig att nu respektera konsensus i denna fråga.Yger (diskussion) 24 september 2015 kl. 12.45 (CEST)Reply[svara]
Det finns en del verktyg kopplade till Wikidata som det kan vara nyttigt att lära sig. Det kan tillochmed vara möjligt att hålla med bot-uppdaterade listor i sin egen namnrymd. Se Special:Bidrag/ListeriaBot för några experimentella exempel. -- Innocent bystander 24 september 2015 kl. 12.52 (CEST)Reply[svara]

Separata artiklar för finska tätorter[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag undrar hur andra användare ställer sig till att skapa separata artiklar för större finska tätorter såsom Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, osv. Just nu går dessa till kommunens artikel, men skillnaden kan vara ganska väsentlig: Helsingfors stad har 622 240 invånare och omfattar en yta av 213,75 kvadratkilometer land. Helsingfors centraltätort har 1 193 187 invånare och omfattar en yta av 641,90 kvadratkilometer land och ligger delad på 11 (elva) kommuner. Det blir också lite konstigt om kommunartikeln också behandlar tätorten, då Söderkulla och Sveaborgs tätorter också ligger i Helsingfors stad. Tammerfors centraltätort är delad mellan 6 kommuner, men i Tammerfors stad ligger också tätorterna Kämmenniemi och Virolainen. Kan jag få in några andra synpunkter, ska Finland ha separata artiklar om tätorterna som vi har i Sverige (jämför Stockholm och Helsingfors så ser man skillnaden). En person som bor i Stockholm kan ju korsa flera kommungränser utan att lämna Stockholm, till exempel. Vad tycker ni andra? /Portunes (disk) 6 september 2015 kl. 14.59 (CEST)Reply[svara]

@K9re11:, @LPfi: för lite finlandssvenskt input. /Portunes (disk) 6 september 2015 kl. 15.08 (CEST)Reply[svara]
Portunes resonemang låter i mina öron vettigt. Jag är för. //Vätte (diskussion) 6 september 2015 kl. 15.10 (CEST)Reply[svara]
Jo, de skall nog ha artiklar, anser jag. Att många ställen i Finland är omdirigeringar till någon kommun beror, såvitt jag vet, på att artikeln varit en substub som sedan, istället för radering, omdirigerats någonstans. Så skilda artiklar skall det vara. K9re11 (diskussion) 6 september 2015 kl. 15.12 (CEST)Reply[svara]
De flesta finska kommuner har, precis som de svenska, en centralort. Den största skillnaden är väl att det är fler kommuner i Finland som kallar sig "stad" än i Sverige. /ℇsquilo 6 september 2015 kl. 15.25 (CEST)Reply[svara]
Denna fråga diskuterades nyligen, men jag minns inte var. De deltagande i samtalet var överens om att det vore bra med en uppdelning. Tostarpadius (diskussion) 6 september 2015 kl. 18.19 (CEST)Reply[svara]
I våras och somras var en lång diskussion: Wikipediadiskussion:Geografiska namn#Artikelnamn för kommuner. Den avstannade efter någon månad men verkar ha tagit ny fart igen igen. --MagnusA 6 september 2015 kl. 18.25 (CEST)Reply[svara]
Tror jag skrev där om samma sak men fick ingen respons. /Portunes (disk) 6 september 2015 kl. 20.20 (CEST)Reply[svara]
Jag tolkade det som att det inte var några problem med att skapa sådana artiklar. Det som alla kanske inte var helt eniga om, var vad de skulle ligga under för rubrik. -- Innocent bystander 6 september 2015 kl. 20.23 (CEST)Reply[svara]
Just begreppet centraltätort skippar jag gärna. I så fall kan artiklarna heta Helsingfors (tätort), Åbo (tätort) osv. /Portunes (disk) 6 september 2015 kl. 22.06 (CEST)Reply[svara]
Om det är vad finsk statistik benämner dem som, har jag inget emot dem. -- Innocent bystander 7 september 2015 kl. 17.14 (CEST)Reply[svara]

Jag är litet skeptisk just till exempelfallen. Då kommunen omfattar flera orter är det i allmänhet lämpligt att ha en skild kommunartikel, men att beskriva just de i statistiken beskrivna tätorterna ser jag som mindre viktigt. En artikel om Stor-Helsingfors eller Helsingforsregionen har betydligt högre prioritet. Tätorterna är föränderliga över tid och är inget folk identifierar sig med. Sveaborg är intressant som sevärdhet och som stadsdel, men knappast som tätort (och Söderkulla ligger i Sibbo kommun – syftade "Helsingfors stad" på tätorten?).

Söderkulla tätort ligger i tre kommuner. /Portunes (disk) 7 september 2015 kl. 16.39 (CEST)Reply[svara]
Jag skulle gärna se att artiklarna om de finska kommunerna och tätorterna utvecklades åt samma håll som de svenska. Nu handlar artikeln Pargas både om tätorten och den före detta kommunen. De borde delas upp i två. Kimito är en förgreningssida och artikeln om kommunen heter Kimito kommun. Centralorten saknar artikel trots att andra platser i kommunen har artiklar, i synnerhet om man räknar orter i den nya storkommunen Kimitoön. Den artikeln skulle jag önska att den flyttades till Kimitoöns kommun så att Kimitoön (ö) kunde flyttas dit i stället. Men för att de ska kunna ske så behöver vi få till stånd en praxis angående finska kommunnamn. /ℇsquilo 8 september 2015 kl. 17.25 (CEST)Reply[svara]
OK. Jag ser det dock inte som problematiskt att behandla Söderkulla som en stadsdel i Sibbo, trots att det finns tät bebyggelse också invid, på andra sidan kommungränsen. Det betyder å andra sidan att det inte är tätorten Söderkulla som skall beskrivas i kommunartikeln. Att bygga upp en parallell artikeluppsättning om tätorterna är inte nödvändigtvis ändamålsenligt. --LPfi (diskussion) 8 september 2015 kl. 17.23 (CEST)Reply[svara]
Visst är det värdefullt med finländska röster, men Finland bör behandlas som Sverige, vilket på sikt även andra länder med större kommuner bör. Frankrike och Norge är mer komplicerade, för att ta två exempel på länder med många små kommuner. Tostarpadius (diskussion) 9 september 2015 kl. 23.39 (CEST)Reply[svara]
Instämmer att Sverige inte ska särbehandlas, det vore att gå emot wp:Global. Lsjbot är inställd på att behandla alla länder som Sverige, med separata artiklar för kommuner (motsvarande) och deras centralorter. Lsj (diskussion) 11 september 2015 kl. 15.03 (CEST)Reply[svara]
...vilket ställer till trassel när Wikidata och enwp inte är strukturerat på det viset. Mängder med Wikidataobjekt rör ihop kommun och centralort. Lsj (diskussion) 13 september 2015 kl. 10.47 (CEST)Reply[svara]
Ja. Eller när den nationella statistiken, förhållandet mellan administrativa enheter eller lokal känsla för de olika enheterna skiljer sig från vad som är fallet i Sverige. Att ha olika artiklar om centralorten Pargas, den tidigare staden/köpingen Pargas och den nuvarande kommunen Pargas (ursprungligen kallad Väståboland, enligt regionen Väståboland, vars gränser sammanfaller med den nya kommunens) är utan vidare ändamålsenligt, men just tätorterna är jag skeptisk till. Deras gränser förändras från år till år och att beskriva dem istället för motsvarande orter, byar och stadsdelar är inte nödvändigtvis ändamålsenligt, åtminstone inte där tätortsartiklarna (eller småortsdito) inte kan underhållas med bot. Jag är inte heller övertygad om att det är vettigt att skilja diverse husklungor, skogsdungar och åkerlappar från artikeln om Åbo: i det fallet sammanfaller kommunen tillräckligt väl med vad som uppfattas som orten (en artikel om Åboregionen, i någon mening, vore däremot nyttig). --LPfi (diskussion) 25 september 2015 kl. 13.58 (CEST)Reply[svara]

Internet Archive[redigera | redigera wikitext]

Det finns indikationer på att Internet Archive inte längre uppdateras. I artikeln Tysk schäferhund länkas två pressreleaser som inte går att finna där. Är det någon som vet mer om detta? /Ascilto (diskussion) 20 september 2015 kl. 16.43 (CEST)Reply[svara]

Här är en utav recensionerna, om det var en av dem du menade. Man får gå tillbaka i historien tills den i bästa fall dyker upp, jag hämtade versionen 26 mars 2014, som innehöll notisen från 2011: [1] --Xauxa (diskussion) 20 september 2015 kl. 20.45 (CEST)Reply[svara]
Stort tack! /Ascilto (diskussion) 20 september 2015 kl. 20.53 (CEST)Reply[svara]
Internet Archive uppdateras som vanligt utifrån vad jag kan se. Läsarna själva trycker på arkivera när de vill arkivera en sida. Därför arkiveras populära sidor oftare än mindre besökta. Utopiantos (diskussion) 25 september 2015 kl. 19.43 (CEST)Reply[svara]

tverrskandinavisk maskinstøtta Content Translation[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Eg søker om IEG-støtte til å vidareutvikla maskinoversetting mellom dei skandinaviske språka, slik at det går an å få maskinassistert oversetting mellom alle språkpar blant norsk/svensk/dansk i Content Translation-verktøyet. Søknaden er her: https://meta.wikimedia.org/wiki/Grants:IEG/Pan-Scandinavian_Machine-assisted_Content_Translation Ta gjerne ein kikk på søknaden viss du tykker dette høyrest interessant ut, klikk «Endorse» viss du vil gi din støtte til prosjektet, eller ta kontakt med meg om du er interessert i å involvera deg meir i utviklinga :-) --Unhammer (diskussion) 23 september 2015 kl. 15.47 (CEST)Reply[svara]

Roligt projekt. :) /Julle (disk.) 23 september 2015 kl. 18.39 (CEST)Reply[svara]
Ja, diskussioner har förts om att vi borde arrangera större regelbundet översättningsutbyte mellan de nordiska språken åtminstone, för så kan många nya artiklar på flera språk ganska enkelt tillkomma. Bra initiativ!--Bemland (diskussion) 25 september 2015 kl. 04.22 (CEST)Reply[svara]

Blänkare för aktivitet imorgon förmiddag[redigera | redigera wikitext]

På förmiddagen den 25/9 kommer en del folkhögskolelärare att få prova på att lägga in källor i några artiklar, så ifall det är någon som tycker att det är underligt att ett ip-nummer blir så aktivt under ett kort tag och gör typ samma sak i flera artiklar, ja, då vet ni nu i alla fall varför. (Det hela går av stapeln under våra vakande ögon (mina och Jolliros, så det borde inte uppstå några problem). //Vätte (diskussion) 25 september 2015 kl. 00.43 (CEST)Reply[svara]

Tips för tävling – komplettering av listartiklar[redigera | redigera wikitext]

Utifrån diskussionsinlägg i Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Lista över bergskedjor tänkte jag det kanske vore ett bra uppslag till någon tävling, att gå igenom och komplettera alla behövliga listartiklar? Många är uppenbarligen i behov av kompletteringar och illustrationer för att bli användbara fullt ut. Kanske något av intresse?--Bemland (diskussion) 25 september 2015 kl. 04.33 (CEST)Reply[svara]

Definitivt! Utopiantos (diskussion) 25 september 2015 kl. 19.44 (CEST)Reply[svara]

Döda länkar[redigera | redigera wikitext]

En fråga på Facebook från Jocke Jardenberg om huruvuda det går att hitta döda länkar på ett enkelt sätt ledde till att Karl Wettin skapade ett verktyg som listar döda länkar till alla kommuners hemsidor. Jag har lagt in det på Wikipedia:Döda länkar. Det finns en del att göra i att både påverka kommuner till att inte flytta sidor utan att omdirigera det gamla, men också i att uppdatera och rätta länkar i artiklar här på Wikipedia. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 25 september 2015 kl. 11.38 (CEST)Reply[svara]

Bredden för Mall:Låtlista i mobilen[redigera | redigera wikitext]

Hej, jag stör mig på att {{Låtlista}} för det mesta inte går att läsa på mobilen för en del artiklar (bl.a. Mot solen, Please Please Me och Son of a Plumber) medan det fungerar hur bra som helst i andra (bl.a. Led Zeppelin (musikalbum)). Tyvärr kan jag varken lista ut orsaken till breddändringen eller vad det är i mallkoden som styr listans bredd, så därför ber jag någon mer kunnig här att kolla upp och hjälpa mig. // WikiPhoenix [disk.] 24 september 2015 kl. 20.59 (CEST)Reply[svara]

Jag har jämfört koden mellan svwp och enwp och upptäckte att koden är identisk, så jag har fortfarande ingen aning om vad som orsakar den konstiga bredden. // WikiPhoenix [disk.] 25 september 2015 kl. 23.56 (CEST)Reply[svara]

Avskaffar vi stubavsnittsmallarna och andra mallar?[redigera | redigera wikitext]

Har vi tagit något beslut om att avskaffa stubavsnittsmallarna och även andra mallar som "se även" och andra länkar till relevanta artiklar? Jag har noterat att det sedan en tid pågått en massradering av i synnerhet stubavsnittsmallarna. Jag har bett användaren ta det hela mer varsamt men inte fått något gehör. Därför undrar jag om jag missat något? Ifall vi inte tagit något beslut om massradering bör användaren upphöra med detta. Jag upplever flera förändringar som direkt negativa ur artikelutvecklingssynpunkt. På sättet frågan hanteras upplever jag det som provokativt. dnm (d | b) 25 september 2015 kl. 03.54 (CEST)Reply[svara]

Vi har i en tidigare diskussion om stubbar kommit till att en stubmall bara skall finnas när artikeln ordentligt haltar. Om det för en skådespelare inte står om en enda roll, en författare inte en enda bok, en fotbollsspelare inte et enda lag hn spelat i etc. Att den är relativt kort eller inte fullständig skall inte vara orsak till stubmall. Själv tar jag i nya artiklar aktivt bort stubmallar, i kanske 50% av fall med stubmall. Här verkar det dock mest vara stubavsnittmallar, och jag tycker nog borttagningarna är rimliga. Yger (diskussion) 25 september 2015 kl. 06.52 (CEST)Reply[svara]
Som Yger. Mallarna ska vara till för att påpeka allvarliga brister, inte något i stil med "här vore det kul om någon skrev lite till". /Hangsna (diskussion) 25 september 2015 kl. 08.02 (CEST)Reply[svara]
Medhåll. Jag tycker gärna vi kan museimärka stubavsnittsmallen. "Se även" mallen vet jag inte vad det är?--LittleGun (diskussion) 25 september 2015 kl. 08.08 (CEST)Reply[svara]
Jag tycker dessutom att det aldrig ska finnas rubriker utan innehåll.--LittleGun (diskussion) 25 september 2015 kl. 08.10 (CEST)Reply[svara]
{{Se även}} ser jag inte poängen med. Det ser enklare ut att skriva för hand, än att använda mallen. -- Innocent bystander 25 september 2015 kl. 08.52 (CEST)Reply[svara]
Alla topplänkar bör helst skrivas med mallar. De är då lättare att komplettera och utseendet blir mer enhetligt. Tostarpadius (diskussion) 25 september 2015 kl. 14.38 (CEST)Reply[svara]
Fast är {{se även}} verkligen tänkt att användas som topplänk på samma sätt som {{för}}, {{olika betydelser}} och {{omdirigering}}? Men jag håller med Tostarpadius om att toplänkar bör vara mallar. /ℇsquilo 25 september 2015 kl. 15.59 (CEST)Reply[svara]
Jag tycker att det låter som en god idé att radera rubriker utan innehåll. En rubrik är busenkelt att skapa på nytt och vill man bara påtala att ett nödvändigt avsnitt saknas eller att ett avsnitt innehåller brister kan man göra det med en annan "stor" åtgärdsmall eller ta upp det på diskussionssidan. Är det ett väldigt kort avsnitt kan man även fundera på att arbeta in texten i ett annat avsnitt. /Kyllo|diskutera?| 25 september 2015 kl. 16.41 (CEST)Reply[svara]
Medhåll Yger. Den som vill utöka en artikel får själv göra det, och inte tilldela andra uppgifter. Jag tycker inte heller att det ska finnas rubriker utan innehåll. Samma argument här. Mallen ni pratar om tycker jag gott kan raderas, eftersom det är lättare att skriva de två orden själv. Utopiantos (diskussion) 25 september 2015 kl. 20.24 (CEST)Reply[svara]
En mall är inte att "tilldela andra uppgifter". Det är ett av de sämsta argumenten som ges rörande detta då alla åtgärdsmallar skickar ut samma signal, och väljer man att tolka det som att mallarna handlar om lathet så får man tolka det så. Det är dock en negativ inställning till sina medwikipedianer som jag menar är fullständigt opåkallad. Sätter någon ut en KB-mall, POV-mall, språkmall med mera väljer åtminstone jag det att se som en del i ett kvalitetsarbete, men om man väljer att tolka det som lathet och pekpinnar så får man naturligtvis göra detta. Jag har dock svårt att se det konstruktiva i en sådan ingång. Eftersom mallen inte heller gör någon skada så förstår jag inte motståndet mot den. dnm (d | b) 26 september 2015 kl. 02.24 (CEST)Reply[svara]
Oavsett avsikt så resulterar det likväl i att man tilldelar andra uppgifter. Du har en god poäng om KB-mall och POV-mall. Vad jag borde ha lagt till är att om bristerna i artikeln är allvarliga nog att berättiga en KB-mall eller POV-mall så tycker jag att det är en god tilldelning. Men väldigt många, kanske de flesta, stubsvsnittsmallarna ligger i artiklar där behovet av utökning inte är tillräckligt allvarligt för att sätta upp en stor flagga. Som Hangsna skrev så ska mallen vara till för att uppmärksamma allvarliga brister, inte placeras ut vind för våg lite varhelst man känner för det. Utopiantos (diskussion) 26 september 2015 kl. 02.56 (CEST)Reply[svara]
Jag håller i huvudsak med i vad som sägs ovan, jag tycker dock att stubavsnittsmallen har ett bra användningsområde. I vissa artiklar finns det olika kronologiska listor över exempelvis befattningsinnehavare, ibland är det inte känt för den artikelförfattare som påbörjar lista vilka som innehade posten under vissa år. Då kan det vara bra att lägga in en stubavsnittsmall och därmed göra såväl läsare som bidragsgivare uppmärksammade på att listan ej är fullständig. Men det är klart, det räcker kanske att skriva i listan utan att använda en mall men i sådant fall bör en sådan not läggas in då man tar bort stubavsnittsmallen - så har hitills ej skett vilket kan vara vilseledande. Rasmus 28 25 september 2015 kl. 20.36 (CEST)Reply[svara]
De där småmallarna ligger mest och skräpar. Det känns inte som att fler kompletterar på grund av mallen och när det faktiskt är någon som kompletterar brukar mallen lämnas kvar, om det så är av glömska eller osäkerhet. Det förekommer redan en del alternativ. I ofullständiga tabeller brukar det framgå i tabellen. I en filmografi och liknande brukar det framgå av rubriken i form av ett tillägg som t.ex. "i urval". /Kyllo|diskutera?| 26 september 2015 kl. 02.20 (CEST)Reply[svara]
Angående {{se även}} har den inte samma funktion som exempelvis {{för}}. Den förstnämnda är vad jag förstått till för artiklar med någon form av kompletterande innehåll av stor betydelse. Annars bör man skapa ett avsnitt med rubriken "Se även". Ser jag att någon använt topplänken enbart som alternativ till ett avsnitt ersätter jag den med ett avsnitt. Jag menar alltså att en topplänk inte bör användas för ren marknadsföring av artiklar, utan endast för viktiga upplysningar och angelägen vägledning. {{för}} kan leda till artiklar med liknande artikelnamn men med annat innehåll. Ett exempel är "För längdskidåkaren med samma namn...". /Kyllo|diskutera?| 26 september 2015 kl. 03.05 (CEST)Reply[svara]

OAuth[redigera | redigera wikitext]

Bara en kort blänkare: Wikimedia Foundation vill lämna över besluten om vem som skall godkänna vad som får tillgång till OAuth till gemenskapen. Det finns en diskussion här om man har åsikter. /Julle (disk.) 25 september 2015 kl. 09.25 (CEST)Reply[svara]

Jag hade uppskattat en förklaring på vanligt spåk om vad OAuth är för något, gärna här! Verkar vara någon slags monster som ber en godkänna märkliga avtal? /NH 25 september 2015 kl. 11.27 (CEST)Reply[svara]
Enkelt förklarat kan OAuth använda din Wikimediainloggning för att bekräfta att du är du. På så sätt kan vi använda verktyg som kräver att de kan bekräfta vilken användare på Wikipedia du är med samma inloggning. Därför är det viktigt att verktygen som får tillgång till systemet granskas innan de godkänns. /Julle (disk.) 25 september 2015 kl. 15.56 (CEST)Reply[svara]
Som ett tillägg till det som Julle skriver är att en extern tjänst alltså kan få bekräftat att du är du, utan att de får reda på ditt lösenord. På så sätt kan du som användare hos Wikimedia ha koll på vilka externa tjänster som du gett vissa rättigheter (tex för att kunna använda deras tjänster) och även ta bort dessa. Detta innebär att tex olika klottersaneringsverktyg som Huggle, WikiCleaner kan ges rättigheter under mitt konto utan att jag behöver riskera att mata in mitt lösenord i en delvis eller helt okänd programvara. Det minskar risken att mitt konto kommer i orätta händer. Andra exempel som använder OAuth är tex Twitter och Facebook. /Fluff?Fluff! 25 september 2015 kl. 19.15 (CEST)Reply[svara]
(Observera att vektygen Huggle samt WPCleaner inte erbjuder OAuth-inloggning i dagsläget, men verktyg som Flickr2Commons, Wikidata Game, samt många andra på Toollabs (f.d. Toolserver) gör det. :) Josve05a (prata med mig) 25 september 2015 kl. 19.20 (CEST)Reply[svara]
Tack. Vad jag funderar över är vem "vi" i Julles inlägg syftar på. När jag t ex ville rapportera något på "Phabricator" ombads jag godkänna att en extern applikation gjorde saker i mitt namn (ungefär så). Vem använder denna externa applikation? /NH 25 september 2015 kl. 19.48 (CEST)Reply[svara]
I det fallet är den externa applikationen Phabricator och den som använder den är du ☺ /ℇsquilo 26 september 2015 kl. 09.03 (CEST)Reply[svara]

Större storlek på miniatyrbilder i gallerier[redigera | redigera wikitext]

Efter en diskussion på Wikipediadiskussion:Gallerier finns ett förslag att vi ska ändra nuvarande storlek på miniatyrerna i gallerier. Nuvarande är att de är 120 px breda och förslaget är en ändring till 150 px. Skärmarna är bättre nu än de varit tidigare och upplösningen på både datorskärmar och surfplattor blir hela tiden högre.

Om jag har förstått saken rätt så behöver vi be någon utvecklare att ändra detta åt oss. Därför tar jag upp saken här så att vi har något att länka till om vi ska kunna göra någon ändring. Synpunkter? (Vi får försöka att vara strikta med att hålla oss till ämnet om vi ska kunna länka detta till någon utvecklare.) /Hangsna (diskussion) 11 september 2015 kl. 20.46 (CEST)Reply[svara]

Jag stöder att öka storleken. Det stämmer att det är ett utvecklarjobb. Inställningarna för galleribildstorlek ligger i filen LocalSettings.php som vi tyvärr inte har tillgång till. Där finns standardinställningar för både bildbredd och bildhöjd, vilka nu båda är satt till 120px. Om man ökar bredden till 150px så bör man nog även öka höjden till samma värde. Ett kvadratiskt format fungerar bäst om man inte vet om bilderna är i stående eller liggande format. Vilket skulle ge resultatet:
AlphaZeta (diskussion) 11 september 2015 kl. 21.31 (CEST)Reply[svara]
Bifalles att ändringen i så fall borde gälla båda parametrarna. (Tack för den tekniska förklaringen) /Hangsna (diskussion) 12 september 2015 kl. 21.33 (CEST)Reply[svara]
Skulle någon som vet hur man gör kunna be utvecklarna ändra detta för oss här? Kanske Johan, Ainali eller Josve05a har koll och möjlighet att lägga en sådan begäran? Tack på förhand till den som gör det :) /Hangsna (diskussion) 27 september 2015 kl. 11.36 (CEST)Reply[svara]
Klar phab:T113877. Josve05a (prata med mig) 27 september 2015 kl. 12.58 (CEST)Reply[svara]
Tackar! Jag antar att när det är default 120 så är det alltså 120x120 vilket gör en ändring till 150 till att vara 150x150? Det är ju så vi vill ha det. /Hangsna (diskussion) 27 september 2015 kl. 13.20 (CEST)Reply[svara]

Historik för utvalda artiklar på huvudsidan[redigera | redigera wikitext]

Jag vill minnas att jag någon gång sett en historiksida över vilka utmärkta artiklar som presenterats på huvudsidan vilket datum, men nu kan jag inte hitta den. Det skulle vara intressant att kunna se, nu indikeras förekomsten bara av antalet sidvisningar för respektive artikel. /Ascilto (diskussion) 27 september 2015 kl. 12.21 (CEST)Reply[svara]

Har kanske Wikipedia:Utmärkta artiklar/Differens och Wikipedia:Utvald artikel/samtliga (med länkar) det du söker? /Hangsna (diskussion) 27 september 2015 kl. 12.28 (CEST)Reply[svara]
Tack, jag tror det stämmer. Där kan jag se att Pudel och Timon av Aten lagts in i mallen när de blev utvalda samt när de skall visas på huvudsidan och att de ännu inte visats. Därmed återstår mysteriet varför båda artiklarna hade kraftiga visningstoppar just 5 och 6 september (pudel över 200 respektive över 300 och Timon 90 respektive över 150) - mycket märkligt att två så olika artiklar har anmärkningsvärt stora visningstoppar samtidigt. /Ascilto (diskussion) 27 september 2015 kl. 13.02 (CEST)Reply[svara]

Flytta spelaknappen för video[redigera | redigera wikitext]

På engelskspråkiga Wikipedia har de flyttat spelaknappen för video till nedre vänstra hörnet. Detta gör det lättare att se vad videon innehåller och är framförallt trevligt när videon är på en person (då knappen allt som oftast täcker ansiktet). Jämför till exempel Göran Pettersson med en:Göran Pettersson. Jag föreslåt att vi inför samma utseende här. Det som behöver göras om vi vill anamma samma utseende är att en administratör lägger till följande kod på sidan Mediawiki:Common.css:

/* Flytta 'spela-knappen' i videosplearen till nedre vänstra hörnet */
.PopUpMediaTransform a .play-btn-large {
    margin: 0;
    top: auto;
    right: auto;
    bottom: 0;
    left: 0;
}

Vad tycker ni andra? Ainali diskussionbidrag 25 september 2015 kl. 23.40 (CEST)Reply[svara]

Absolut en förbättring. Inför! // jorchr 26 september 2015 kl. 08.49 (CEST)Reply[svara]
Facebook like thumb.pngGillar /ℇsquilo 26 september 2015 kl. 08.51 (CEST)Reply[svara]
Problemet som jag ser det är att nuvarande spelaknapp är en stor mörk rektangel ([2]). Den skulle kunna göras som en vit kontur som tex facebook har, så att bilden syns igenom bättre. I väntan på att någon lyckas ändra knappen så stöder jag förslaget att flytta den. AlphaZeta (diskussion) 26 september 2015 kl. 09.05 (CEST)Reply[svara]
Det ser bättre ut. För min del skulle knappen även kunna göras hälften så stor. Så här:
/* Flytta 'spela-knappen' i videospelaren till nedre vänstra hörnet och minska storleken */
.PopUpMediaTransform a .play-btn-large {
    margin: 0;
    top: auto;
    right: auto;
    bottom: 0;
    left: 0;
    width: 35px;
    height: 27px;
    background-size: 35px 27px;
}
--Larske (diskussion) 26 september 2015 kl. 09.33 (CEST)Reply[svara]
Borde det inte gå att göra knappens storlek i % av videons minatyrbild? /Hangsna (diskussion) 26 september 2015 kl. 09.35 (CEST)Reply[svara]
Eftersom ingen varit emot att flytta spela-knappen så har jag nu lagt in koden i Mediawiki:Common.css. Har inte lagt in någon storleksförändring av knappen, det behöver nog diskuteras mera men jag tycker det är en bra idé. AlphaZeta (diskussion) 28 september 2015 kl. 12.49 (CEST)Reply[svara]

Reimagining WMF grants report[redigera | redigera wikitext]

(My apologies for using English here, please help translate if you are able.)

Last month, we asked for community feedback on a proposal to change the structure of WMF grant programs. Thanks to the 200+ people who participated! A report on what we learned and changed based on this consultation is now available.

Come read about the findings and next steps as WMF’s Community Resources team begins to implement changes based on your feedback. Your questions and comments are welcome on the outcomes discussion page. With thanks, I JethroBT (WMF) 28 september 2015 kl. 18.56 (CEST)Reply[svara]

Svenska landshövdingar[redigera | redigera wikitext]

Jag har lagt märke till att ett inte obetydligt antal landshövdingar inte har egna biografiartiklar. De jag undersökt saknas i både Nordisk familjebok och Svenskt biografiskt lexikon, vilket antagligen är anledningen. Någon som har en lösning på detta? /Ascilto (diskussion) 20 september 2015 kl. 16.46 (CEST)Reply[svara]

Finns det andra källor vi skulle kunna använda? Jag tänker mig att det borde finnas en bok som handlar om just dessa? /Hangsna (diskussion) 20 september 2015 kl. 16.55 (CEST)Reply[svara]
I vissa fall är det mycket enkelt; ser man på Landshövdingar i Gävleborgs län hittar man lätt information på nätet om Oskar Georg Rydin, Yngve Mattsson och till den ynkliga stubben om Lars Ivar Hising. /Annika (diskussion) 20 september 2015 kl. 17.50 (CEST)Reply[svara]
@Marcus.linneberg: har hittat fullt med kompletta listor, tex alla borgmästare i Linköping och Norrköping. Då måste ju det gå hitta källor för alla landshövdingar.Yger (diskussion) 20 september 2015 kl. 18.05 (CEST)Reply[svara]
Äldre landshövdingar (gissningsvis innan 1866) var per definition tvungna att vara adliga alternativt adlas. De finns därmed med i adelsmatriklar.Klementin (diskussion) 20 september 2015 kl. 18.14 (CEST)Reply[svara]
Tack! Adelstipset löste det för min del beträffande den person jag var intresserad av i första hand. Att jag inte tänkte på det själv. (Dock, nu finns det iaf viss uppmärksamhet kring att ett betydande antal biografier saknas.) /Ascilto (diskussion) 20 september 2015 kl. 18.58 (CEST)Reply[svara]
Jag har själv tänkt på det, och har haft det som ett potentiellt projekt att vid tider av skrivsugenhet fylla på med saknade landshövdingar. Jag har skrivit några. Vi får se sedan. Kul att någon annan också vill skriva om dem.Klementin (diskussion) 20 september 2015 kl. 19.51 (CEST)Reply[svara]
Listorna är det nog inget problem med, snarare har nog problemet varit att få ihop någorlunda fylliga biografier. Elgenstierna går ju alltid att använda men ibland ger det ju ganska tunna biografier. Jag skrev för ganska många år sedan om alla landshövdingar i Uppsala län utifrån en artikel i årboken Uppland. Dalarnas hembygdsbok 1967 hade en motsvarande artikel om landshövdingarna i Kopparbergs län, av vilka många fortfarande saknar artiklar. Tyvärr var biografierna väldigt tunna, så jag lät det då bero. Kanske dags att återkomma, det går ju alltid att fylla på vid tillfälle.--FBQ (diskussion) 21 september 2015 kl. 01.31 (CEST)Reply[svara]
Landshövdingar i äldre tid var, som nämnts, i regel adelsmän (även om jag har svårt att tro att det var ett formellt krav efter 1809) och går därför att finna hos Elgenstierna; har de därtill läst vid något av universiteten i Lund eller Uppsala finns det också skapliga chanser att man hittar dem i olika tryckta biografisk matriklar över studentnationernas medlemmar. För modernare tid får man väl anta att de allra flesta som nått en sådan position går att hitta i Vem är det? /FredrikT (diskussion) 21 september 2015 kl. 12.41 (CEST)Reply[svara]

Vad tycker ni för övrigt om landshövdingeartiklarnas artikelnamn? Borde de heta (till exempel) Landshövdingar i Blekinge län eller Landshövdingen i Blekinge län. Ena namnet får ju läsaren att tro att det är en listartikel, och den andra får läsaren att tro att den handlar om myndighetschefsposten landshövding./Portunes (disk) 25 september 2015 kl. 12.14 (CEST)Reply[svara]

I allmänhet är de ju listartiklar och jag tycker landshövdingar i Blekinge län tydligare talar om vad det handlar om. Det senare kan ju antingen tolkas som att det handlar om myndighetschefsposten, eller enbart den nu sittande landshövdingen.
Mer problematiskt ser jag på att vissa artiklar innehållit landshövdingar före 1634. Ett skräckexempel är Landshövdingar i Östergötlands län, där jag försökt städa, det var ursprungligen en kronologisk lista med för- och efterträdare tillbaka till 1386. Jag upptäckte dock snart att det många år inte finns dokumentation vem som innehaft fogdeposten och att personerna inte haft någon post under hela det aktuella intervallet. Vissa var fogdar, vissa var fogdar, vissa var ståthållare, vissa var befallningsmän, jag har försökt städa men ibland har det varit svårt att veta varför de angetts som landshövdingar i Östergötland. Frågan är vad man gör med en sådan lista.FBQ (diskussion) 25 september 2015 kl. 23.07 (CEST)Reply[svara]
Ja, jag undrar var de hör hemma. De har ju inte någon direkt koppling till landshövdingarna. Separata artiklar som borde gälla, kanske? /Portunes (disk) 29 september 2015 kl. 10.50 (CEST)Reply[svara]
Landshövdingar i nutida mening har funnits sedan 1634 (även om arbetsuppgifterna givetvis har skiftat genom åren). Alla försök att skapa kontinuitet längre tillbaka i tiden kan saklöst strykas. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2015 kl. 11.31 (CEST)Reply[svara]

En relaterad fråga[redigera | redigera wikitext]

Bör tillförordnade landshövdingar tas upp som "efterträdare" i successionsboxarna? En tillförordnad räknas väl inte som efterträdare? /Annika (diskussion) 25 september 2015 kl. 12.36 (CEST)Reply[svara]

Nej, tycker jag. Det blir så mycket rödlänkar då. Poängen med successionsboxarna är väl delvis att man ska kunna klicka sig fram. Formellt sett är de väl inte heller efterträdare. Möjligen kan dem omnämnas i listora som finns i artiklarna om landshövdingar i respektive län under förutsättning att det framgår att de är tillförordnade./Gotogo (diskussion) 26 september 2015 kl. 00.42 (CEST)Reply[svara]

00-talet per sekel[redigera | redigera wikitext]

Hur skriver man 00-talet om man specifikt menar första decenniet på t.ex 1800-talet, 1900-talet eller 2000-talet, utan att använda den omskrivning som jag använde här? Varken Wikipedia:Stilguide eller Wikipedia:Skrivregler ger någon vägledning. Artikelnamngivningen är "1900-talet (decennium)" - klumpigt i löpande text. /Ascilto (diskussion) 25 september 2015 kl. 17.21 (CEST)Reply[svara]

Det utreds ganska bra här: 00-talet (decennium) Caztorp (diskussion) 25 september 2015 kl. 17.33 (CEST)Reply[svara]
Decenniet 1800-talet låter kanske lite bättre. Fast något bättre än 1800-talet (decennium) som artikelnamn känner jag inte till. Utopiantos (diskussion) 25 september 2015 kl. 19.21 (CEST)Reply[svara]
Brukar döpa artiklar och kategorier till 1800-talet (decennium). I löpande text: 1800-talets första decennium. J 1982 (diskussion) 25 september 2015 kl. 19.26 (CEST)Reply[svara]
Jag funderar på att man skulle kunna skriva 1800-nollnolltalet i löpande text. Det skulle vara analogt med t.ex. 1810-talet. /Ascilto (diskussion) 25 september 2015 kl. 20.12 (CEST)Reply[svara]
Det låter aningen konstigt, men inte alls besvärande. Ingen kan misstolka det och det ger bättre flyt när man läser det än 1800-talet (decennium). Utopiantos (diskussion) 25 september 2015 kl. 20.21 (CEST)Reply[svara]
Jag brukar skriva "i början av 1800-talet" eller "under 1800-talets första decennium". Ingen anledning att krångla till det. /ℇsquilo 26 september 2015 kl. 08.50 (CEST)Reply[svara]
Föredrar "första decennium" i så fall, om man bara menar de tio första åren och inget annat. Med "början av 1900-talet" brukar jag mena ungefär till första världskriget började 1914. "Början av 1800-talet" kan ses som ungefär till Napoleonkrigen slutade 1815. J 1982 (diskussion) 26 september 2015 kl. 12.42 (CEST)Reply[svara]
Medhåll om att "1800-talets första decennium" låter som en bra formulering, och även "början av 1800-talet", beroende på hur specifika sammanhang det är, kanske då. flinga 29 september 2015 kl. 13.38 (CEST)Reply[svara]
Visst kan man tala om nollnolltalet, men det kan absolut inte skrivas på det sätt som föreslogs. I så fall måste enbart bokstäver användas, alltså "artonhundranollnolltalet", och i encyklopedisk text passar i regel "1800-talets första decennium" (eller "årtionde") bättre. I tabeller eller liknande kan man skriva "1800-talet" (och möjligen länka till "1800-talet (decennium)"), det finns ingen anledning att vara mer tydlig än sammanhanget kräver. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2015 kl. 14.32 (CEST)Reply[svara]

Rapport från Bokmässan[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Sveriges/Wikipedias monter på Bokmässan 2015, lördag morgon.

Hej! Nu är årets bokmässa i Göteborg över, och de flesta av de deltagande wikipedianerna har hunnit sova ut. Jag tror att Wikipedia har en plats på mässan, och tack vare samarbete med DIK fick vi återigen möjlighet till en stor monter till mycket ringa kostnad. I fyra dagars tid sysslade vi med fotograferande, nätverkande, informerande och samarbetande. På lördag och söndag svarade vi dessutom på frågor och hjälpte till med allt Wikipedia-relaterat i vår monter. Mer info om vad vi hittade på finns på vår projektsida. Vi har redan nu påbörjat 2016 års bokmässeprojekt – alla som är intresserade är välkomna att förbättra projektsidan och hjälpa till i projektet. Wikihälsningar! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 30 september 2015 kl. 14.14 (CEST)Reply[svara]

Förtal[redigera | redigera wikitext]

Vi har alltid varit restriktiva med uppgifter som kan klassas som förtal, men jag tycker ändå domen som citeras i dagen Svd kan vara värt att vi känner. Det var en blogg som publicerat namn (och bild) på en person som blivit dömd. Tingsrätten dömde bloggaren för förtal, då den utpekade inte var en offentlig person och att uppgifterna hade ett begränsat allmänintresse.Yger (diskussion) 25 september 2015 kl. 08.15 (CEST)Reply[svara]

Rimligt att känna till. Samtidigt skall vi ju i ganska begränsad utsträckning skriva om människor som inte är offentliga personer i någon mening. /Julle (disk.) 25 september 2015 kl. 09.22 (CEST)Reply[svara]
Å andra sidan har vi artiklar om offentliga personer som har blivit dömda för brott, men där konsensus har blivit att brottet inte är av allmänintresse och därför inte står med i artikeln. Det finns dock omnämnt i versionshistoriken och i arkiverade diskussioner. /ℇsquilo 25 september 2015 kl. 15.55 (CEST)Reply[svara]
Fast när Wikipedia valt att inte skriva om offentliga personers brott är det inte på grund av Wikipedias konsensus utan att etablerade media inte namngivit personen i samband med brottet.--LittleGun (diskussion) 25 september 2015 kl. 16.39 (CEST)Reply[svara]
Det håller jag inte med om. Vad andra medier skriver eller inte skriver är inget som Wikipedia behöver rätta sig efter. Däremot så var det ett argument som användes i konsensusdiskussionen. /ℇsquilo 25 september 2015 kl. 18.40 (CEST)Reply[svara]
Ja, vi gör våra egna bedömningar. Tillfällig uppmärksamhet i media kring ett brott skall inte vara tillräckligt för att detta för alltid skall behöva belasta personen i artikeln här. Tostarpadius (diskussion) 26 september 2015 kl. 03.51 (CEST)Reply[svara]
Vi gör absolut våra egna bedömningar, men som lägsta nivå räcker inte en dom trots att den är offentlig. Den måste också vara omskriven i etablerade media (eller av personen själv). Så har jag förstått både praxis och konsensus och så står det både i BLP och Artiklar om enskilda brott och kriminalfall. Sen råkar jag tycka att det är en bra regel och att luta oss på andras bedömningar en god Wikipediaprincip. Hela Wikipedia bygger på att rätta sig efter vad andra skriver (och källkritik).--LittleGun (diskussion) 26 september 2015 kl. 09.09 (CEST)Reply[svara]
Domen måste ju i någon mån haft nämnvärd påverkan på personens liv och/eller offentliga gärning. Annars är den inte särskilt intressant för en kortfattad bibliografi som bara skall ta upp det viktigaste. /Julle (disk.) 28 september 2015 kl. 12.26 (CEST)Reply[svara]
Det kan nog finnas tillfällen där brottet är av allmänt intresse och där media namngett brottslingen men där vi ändå lämpligen inte uppger namn, även om det är lätt att identifiera personen. Fallet med Nackamannen är nog av stort allmänt intresse, samtida press namngav honom, men om en artikel skapas här kanske namnet bör utelämnas.[3] Edaen (diskussion) 28 september 2015 kl. 12.40 (CEST)Reply[svara]
Och så har vi den gamla frågeställningen om vilket lands lagstiftning som är tillämplig, som fortfarande är något outklarad. Som bekant finns det inte "svenska Wikipedia" utan enbart svenskspråkiga Wikipedia på en amerikansk stiftelses webbdomän och servrar, och som även redigeras av personer som befinner sig i andra länder än Sverige. (Själv har jag bott utanför Sverige flera år av min aktiva tid som bidragsgivare.) Grundtipset är att det är amerikansk rätt som gäller, eftersom det är WMF man får stämma om man vill få bort något på Wikipedia på rättslig väg, och det lär vara betydligt svårare att vinna förtalsmål i USA än i de flesta länder i Europa. Inte för att jag därmed förespråkar att vi ska ändra praxis, men jag tycker att man alltid ska vara medveten om att hur rättsläget ser ut och att svenska domar inte med någon automatik har någon bäring på reglerna här. Min bild av det amerikanska rättsläget, som ursprunget till WP:BLP grundar sig på, är att det är svårt att bli fälld för förtal om uppgifterna är sanna, därav kravet på trovärdiga källor när det gäller biografier för levande personer. Tomas e (diskussion) 30 september 2015 kl. 17.35 (CEST)Reply[svara]
Hur sanna uppgifter än är skall vi inte falla för trycket att publicera sådana vars enda syfte är att svartmåla personer, lika litet som vi har med information som är renodlad reklam. Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 08.09 (CEST)Reply[svara]

Relevans och encyklopedisk relevans[redigera | redigera wikitext]

Jag vill här ta upp och diskutera relevans. Det har nämligen aktualiserats genom min artikel om Blanche Bonde. Motivet till att det skulle tas bort var att hon inte hade någon relevans och att hunduppfödning inte var relevant i sammanhanget. Den motiveringen betyder ju att nästan inga svenska hundsportare kommer att få vara med oavsett hur viktiga de är eller var i sin kontext. Därmed tar ni själva bort en stor bit av människors historia och kunnande. Jag vill hävda att utan hennes och många andras insatser så hade vår hundsport och hundar sett helt annorlunda ut. Om inte detta är Encyklopedisk relevans så är inget det och då är det bara att lägga ner anser jag. Jag har nämligen planer på att skriva flera artiklar om historiska personer inom hundsporten. Detta kan jag dock inte göra om det ska stridas för varenda artikel om huruvida den är relevant eller inte. Jag fick i en annan artikel också strida för att en persons betydelse i en hobby eller intresse skulle få vara kvar. Därför har jag kommit till den slutsatsen att Wikipedias redaktörer inte värdesätter sånt som människors engagemang utanför yrkeslivet. Jag hoppas att jag har fel och att frågan om huruvida något är relevant eller Encyklopediskt relevant är irrelevant så länge man kan peka på betydelsen av människan eller fenomenet i fråga. Masterwheelchair (diskussion) (Signatur tillagd i efterhand.)

Mitt tips är att du börjar med artikeln Hundsport där det kan beskrivas globala ting. Du kan även skapa Hundsport i Sverige om du har tillgång till bra källor och det du tar upp är relevant. Artiklar om enstaka personer är svårare då det då blir att beskriva något "på egna ben", alltså utanför sitt sammanhang. Om man däremot beskriver personers gärning i sitt sammanhang så är det lättare att se varför de är viktiga. /Hangsna (diskussion) 30 september 2015 kl. 21.32 (CEST)Reply[svara]
För relevans är det inte VAD någon gjort som är det viktiga utan hur pass det uppmärksammats (och dess betydenhet). Kan du visa att hennes hunduppfödning uppmärksammas av 10000 personer eller så så har du också visat på den encyklopediska relevansen.Yger (diskussion) 30 september 2015 kl. 22.02 (CEST)Reply[svara]
Nja. Många argumenterar fortfarande på sffr utifrån just vad personer gjort istället för vilken uppmärksamhet de fått, vilken betydelse deras görande haft eller vilka trovärdiga källor som finns tillgängliga. Inte så sällsynt med "argument" om vilka som skulle förtjäna en artikel. Vad som är så kallad encyklopedisk relevans kan man inte säga är vad som 10000 har uppmärksammat. Exempelvis Xenopus itombwensis är det nog inte fullt så många som uppmärksammat än. --افيراتير (diskussion) 30 september 2015 kl. 23.09 (CEST)Reply[svara]
Ja, det är en intressant frågeställning, hur man här ska validera just betydelsefulla "fritidsengagemang" eller ideella insatser. Nog finns det säkerligen en stor läsarkrets med intresse av just sådana specialområden och det finns ju en mängd "särskilda intressevärldar" inom alla möjliga sammanhang med människor, verksamheter etc som är mycket kända och centrala inom de områdena, men som andra oinvigda kanske inte uppfattar som något av större betydelse. Det kan vara en fråga att fundera ordentligt på i relation till relevansbedömningskriterier. Det är i detta fall det samma med t ex hästsport/hästavel, cirkusdjur-domptörer osv – ska det få finnas här eller inte? (Det finns naturligtvis också en baksida gällande just denna djurhantering, men det är en etisk samhällsfråga för sig.)--Bemland (diskussion) 30 september 2015 kl. 22.08 (CEST)Reply[svara]
Den tveksamma relevansen i kombination med den bristande anpassningen av artikelns layout till Wikipedia gör att jag tycker att raderingen var bra. Som jag skrev nyss på din diskussionssida så borde du anpassa layouten efter Wikipedia om du inte vill få dina artiklar raderade. När det gäller relevansen så är det en svår fråga. Det var bra att du tog upp den, i ett för övrigt välskrivet inlägg. Utopiantos (diskussion) 30 september 2015 kl. 23.53 (CEST)Reply[svara]
Jag kan inte föreställa mig ett fall där layout i sig är raderingsgrundande. Ett artikelämnes relevans tycker jag bör handla om hur uppmärksammat subjektet är bland de som är insatta i nischen i sig (och hur betydande nischen är i sig). Uppmärksamhet och så vidare måste också rent praktiskt ha återspeglats i någon form av källmaterial (annat än förstahandskällor, med det tänker jag t ex personers utsagor om sig själva eller ett fall där en term används, kontra andras omnämnanden eller utomstående personers beskrivningar av (t ex vissa gruppers) termer, t ex). Är källmaterialet väldigt skralt tyder det på att ämnet kanske inte är att betrakta som relevant. (Ovanstående grodart lär väl ha klarat tröskeln för vad som brukar anses relevant att skriva om inom biologi. Exemplet visar kanske just att det som här brukar kalla relevans inte rakt av kan beskrivas i siffror.) flinga 1 oktober 2015 kl. 01.39 (CEST) (med senare rättelse/tillägg. flinga 1 oktober 2015 kl. 14.42 (CEST))Reply[svara]
De hunduppfödare som finns i Kategori:Personer inom hundhållning har skrivit böcker och haft framträdande poster inom Svenska Kennelklubben. Det finns ett undantag, Per Schiller, som istället fått en hundras uppkallad efter sig. Jag menar att vi bör fortsatta vara lika restriktiva. Det finns ett visst tryck från uppfödare som publicerar bilder och namnger dem med hundens namn som innehåller kennelnamn. Hunduppfödning är inte fritidsverksamhet, det är en kommersiell verksamhet som har intresse av att bli omtalad. Tidningen Hundsport skriver så gott som aldrig om enstaka uppfödare, så det blir problem med källor om man vill skapa artiklar om enstaka uppfödare. Däremot förekommer det ibland att hundrasmonografier skriver om betydelsefulla uppfödare. Kan man uppvisa en sådan källa så måste nog artikeln godtas. /Ascilto (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 06.58 (CEST)Reply[svara]
Flinga, bristande layout kan absolut vara starkt grundande. På Bybrunnen berättades det om ett fall för bara en halvtimme sedan. Visst händer det att artiklar som har skapats med ett enda långt stycke råtext och utan wikifiering raderas på grund av detta. Men oftast sker dessa beslut i kombination med andra faktorer för raderingsunderlag. Jag säger inte att det är rätt eller fel, men man kan inte blunda för bristande layout som bidragande faktor till beslut om radering. Utopiantos (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 20.27 (CEST)Reply[svara]
Utopiantos: okej, jag förstår vad du säger, och jag ser exemplets omnämnande. Jag får ändå säga att jag ser det som fel om layout verkligen är enda raderingsgrunden. Egentligen tänker jag att bristande relevans i princip är enda raderingsgrunden (saknas källor kan allt innehåll raderas utom själva definitionen, om den går att lita på. Har vi inte ens en tillförlitlig definition av ämnet, "X är Y", då är det förstås också raderingsgrundande). Raderar man ändå alster om relevanta ämnen på grund av undermålig kvalitet, så tycker jag åtminstone att enkom layoutfel i sig åtminstone inte bör leda till radering (undermålig tillförlitlighet och fullkomlig avsaknad av källor, bortsett definitionsmeningen, är i så fall mer förståeligt). flinga 2 oktober 2015 kl. 15.21 (CEST)Reply[svara]

Ok Det finns några saker jag vill kommentera här. För det första anser i alla fall jag att relevansen har med vad personen har gjort och i vilken kontext detta har skett, inte hur många som känner till vederbörande. Detta för att om alla känner till personen i fråga har man ingen nytta av Wikipedia och därmed faller syftet med detta uppslagsverk. Ska vi räkna relevans på hur många som känner till vederbörande så anser jag att Wikipedia förfaller till något slags skvallertidningsnivå. För det andra är de personer som redan finns här mycket kända och respekterade personer inom hundsporten men det finns personer som inte är så kända allmänt som har gjort en mycket stor insats som har uppmärksammats i den rasen eller den organisationen. Dessa personer anser i alla fall jag vara värda att lyfta upp till ytan. Observera att jag pratar än så länge inte om personer som fortfarande är verksamma eller i livet. Därför kommer jag här nu med ett förslag till er alla. En relevansfaktor inom just hunduppfödningen skulle kunna vara att personen ifråga har fått det finaste pris en svensk uppfödare kan få, Hamiltonplaketten som delas ut av Svenska Kennelklubben. För det tredje så är faktiskt inte Hundsport den enda tidningen eller källan man kan använda sig av och det stämmer inte att de inte skriver om enstaka uppfödare. Däremot så har man valt att lägga sådana artiklar mera frekvent i en systertidning som heter Hundsport special som är mera inriktad på just hunduppfödning. För det fjärde är hunduppfödning en hobby och ett stort intresse för de flesta av våra uppfödare. för det femte är jag bara en nybörjare i det här med wikipedia och har inte lärt mig handskas med de format ni använder er av. Ska då detta sätta käppar i hjulet så att jag inte vill återkomma mera? Ni måste också få veta att det tar enormt mycket kraft, tid och energi att skriva en artikel för mig eftersom jag är CP-skadad. Det var därför jag reagerade så kraftigt när min artikel om Blanche Bonde ifrågasattes. Masterwheelchair (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 21.59 (CEST)Reply[svara]

Ja, som jag senast skrev också under Ny namnrymd för artiklar som inte håller måttet men som har potential här ovan, så måste vi alltid ta hänsyn till olika seriösa användares förutsättningar och inskolningstid här, för det kan sannerligen vara en hel det att "trimma in" och få erfarenhet av. I stället för att radera ofärdiga artiklar är det för mig självklart att i stället bistå med att wikifiera det som behövs, sedan är det lättare för nybörjare att studera ändringarna och efterhand veta hur det görs. Vad gäller just hunduppfödning tycker jag det i så fall har störst intresse att beskriva den mer historiska delen, för så snart man skriver om nutida aktiva uppfödare finns alltid en större problematik med gränsdragningen till en pågående kommersiell verksamhet. Som Hangsna skriver här överst kunde man förvisso också alternativt tänka sig en samlande historisk översiktsartikel i stil med Hundavel i Sverige, där flera betydelsefulla personer etc kan uppräknas kortare utan att nödvändigtvis ha en egen artikel för var och en. Då kan även olika aspekter, tekniker, problemställningar (för sådana har förvisso också alltmer debatterats under senare år) etc redovisas och ge en bättre samlad bild. Jag vet inte hur många som har fått Hamiltonplaketten, men jag gissar att de väl är ganska många? Hälsningar--Bemland (diskussion) 2 oktober 2015 kl. 02.16 (CEST)Reply[svara]
Hamiltonplaketten[4] skulle kunna vara ett relevanskriterium. Jag antar att det behövs mer information, t.ex. om hur många som tilldelas den vartannat år (den bör vara exklusiv), för att detta skall kunna skrivas in i Wikipedia:Relevanskriterier. Hursomhelst måste det finnas en offentligt tillgänglig källa (som beskriver mer än att en person tilldelats visst pris), t.ex. artikel i Hundsport, Hundsport special eller en rasmonografi. /Ascilto (diskussion) 2 oktober 2015 kl. 06.45 (CEST)Reply[svara]

Faddrar[redigera | redigera wikitext]

Under Bokmässan tipsades det friskt om faddrar, så jag hoppas att de som står uppskrivna på Wikipedia:Faddrar fortfarande är aktiva och kan reagera på eventuella kontaktförsök. :) //Vätte (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 13.00 (CEST)Reply[svara]

Det finns flera på den listan som inte varit aktiva på över 1 år. Kanske borde en förfrågan gå ut till de anmälda, om man vill stå kvar på listan? Jag har för mig att en sådan förfrågan gick ut för något år sedan också, och att listan då uppdaterades. Idunius 1 oktober 2015 kl. 17.11 (CEST)Reply[svara]
Bra att det uppmärksammas. /Kyllo|diskutera?| 1 oktober 2015 kl. 17.20 (CEST)Reply[svara]
Jag tycker också att det är bra att det uppmärksammas. En lista över faddrar som inte är aktiva är inte bra. Vi bör försöka få till en årlig genomgång av den, så att den hålls aktuell.--Historiker (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 20.05 (CEST)Reply[svara]
Facebook like thumb.pngGillar Vid en snabbtitt verkar dessvärre i alla fall ett par av dem ha obesvarade frågor på sina diskussionssidor. //Vätte (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 20.20 (CEST)Reply[svara]
Jag tog bort och meddelade fyra stycken som inte redigerat under 2015 nu. --افيراتير (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 20.56 (CEST)Reply[svara]
Facebook like thumb.pngGillar--Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2015 kl. 16.49 (CEST)Reply[svara]

Extra interwiki[redigera | redigera wikitext]

Jag har precis skapat {{Interwiki extra}} för de fall där två närstående artiklar måste kopplas bort från varandra i Wikidata. Se Försäter där jag använt den. Den svenska artikeln Försäter och den nederländska artikeln nl:Försäter bör i detta fall inte vara kopplade till samma Wikidata-objekt, då den svenska artikeln handlar om två småorter, medan den nederländska handlar bara om en. Men de bör kanske ändå ha interwiki mellan varandra. Man kan i sådana fall nu lägga in mallen {{Interwiki extra|qid = Q2104608}} så importeras interwikin till holländska artikeln från d:Q2104608. Dessutom kommer eventuella nya artiklar som läggs till detta objekt att kopplas samman automagiskt. Skulle något språk ha artiklar i både det objekt som artikeln är kopplad till och i d:Q2104608, kommer dessa inte att importeras.

Tankar, ideer? -- Innocent bystander 2 oktober 2015 kl. 08.23 (CEST)Reply[svara]

Låter bra! Funkar det att lägga in samma {{Interwiki extra}}-mall, alltså med samma objektsnummer, i mer än en artikel, om det t ex skulle vara en holländsk artikel som handlar om två wikidata-objekt som på svenska wp ligger på två skilda sidor? --JohanahoJ (diskussion) 2 oktober 2015 kl. 09.27 (CEST)Reply[svara]
Ja, det funkar att länka samma objekt och därmed ha samma interwiki på två (eller fler) olika sidor. -- Innocent bystander 2 oktober 2015 kl. 09.44 (CEST)Reply[svara]
Fint! Finns motsvarande mall på något annat språk? --JohanahoJ (diskussion) 2 oktober 2015 kl. 10.19 (CEST)Reply[svara]
Ladino Wikipedia använder samma modul, men använder ingen mall, utan lägger modulen direkt i artikeln. Men Ladwiki använder den snarare för att de ibland har två artiklar om samma sak, men med olika skriftspråk.
Observera att kopierar du över mallen och modulen till ett annat språk måste du ändra ett par rader längst upp i modulkoden. -- Innocent bystander 2 oktober 2015 kl. 10.28 (CEST)Reply[svara]

Bästa bidragen under augusti[redigera | redigera wikitext]

USA:s delstater utsågs till augusti månads bästa nya artikel. Samtidigt har Edith Södergran framröstats som den bästa artikelutökningen. Av projektets 139 nya och 95 utökade septemberartiklar har 30 respektive 14 nu blivit nominerade. Välkomna att rösta eller att lista oktoberartiklar. Vänliga wikihälsningar! SMirC-smile.svg--Paracel63 (diskussion) 2 oktober 2015 kl. 16.59 (CEST)Reply[svara]

Lista över utdöda djur och växter i Norden[redigera | redigera wikitext]

Diskussion flyttad till (och kan fortsätta på) Diskussion:Lista över utdöda djur och växter i Norden#"Omtvistade". --MagnusA 4 oktober 2015 kl. 19.04 (CEST)Reply[svara]

Problem med VisualEditor[redigera | redigera wikitext]

Vad är det som gör att redigeringar med VisualEditor lämnar en massa skräp i samband med referenser som till exempel här? Är det något med mallen {{pdf}} som VisualEditor inte klarar av att hantera. Vad kan vi göra för att slippa städa upp efter sådana redigeringar? --Larske (diskussion) 3 oktober 2015 kl. 23.29 (CEST)Reply[svara]

Troligtvis samma problem jag rapporterade om den 25 september. phab:T113717. Josve05a (prata med mig) 3 oktober 2015 kl. 23.53 (CEST)Reply[svara]
Möjligen så. Vet du Josve05a vilka kriterier som gäller för prioritering av buggar? Personligen tycker jag att buggar som resulterar i en permanent, tills någon städar upp, förstörd artikelkod bör åtgärdas innan man fixar buggar som "bara" påverkar användargränssnittet. Den här buggen har klassats som "priority=Low" medan en bugg, phab:T93641, som gjorde att någon röd ram ibland inte blev lika tjock på alla sidor klassades som "priority=Normal".
Finns det någon statistik över tiden det tar att åtgärda buggar av olika prioritet? --Larske (diskussion) 4 oktober 2015 kl. 07.39 (CEST)Reply[svara]
Det beror i mycket på hur mycket folk det finns som jobbar med just den här typen av tillägg. -- Innocent bystander 4 oktober 2015 kl. 09.08 (CEST)Reply[svara]
Jaså, det kunde jag aldrig ha gissat.Smiley.svg Kanske någon annan kan svara på min fråga. --Larske (diskussion) 4 oktober 2015 kl. 09.26 (CEST)Reply[svara]
Det jag försökte säga var att en low-priority i VE kan mycket väl bli snabbare åtgärdad än en high-priority inom något mer marginellt område, då det finns ovanligt många invecklare som jobbar med det. Vi hade en stor high-priority säkerhetsbugg som låg oroande länge, sannolikt för att för få hade know-how om hur fixa den. -- Innocent bystander 4 oktober 2015 kl. 09.50 (CEST)Reply[svara]
Prioritering är baserade på två saker. Hur mycket det förstör för läsarna (förstör utseendet på artiklarna), samt hur ofta något händer. Det här verkar bara rapporterats om två gånger (en gång vid prioriteringen), och visa båda gångerna blev det visuella resultatet inget "förstört". Kan vara därför det blev prioriteras som låg. Jag kommenterade att det rapporterats om här, så troligen kommer de höja priot. De har satt ut 8 story points för denna bugg däremot (=kommer troligen kräva 8 enheter arbete för att lösa buggen). Josve05a (prata med mig) 4 oktober 2015 kl. 13.55 (CEST)Reply[svara]
Eh, vadå ingenting förstört? Kolla en gång till på nummer 68 i referenslistan i den här versionen av artikeln. --Larske (diskussion) 4 oktober 2015 kl. 14.03 (CEST)Reply[svara]
Tacka, jag omprioriterade den, enligt ovanstående. Josve05a (prata med mig) 4 oktober 2015 kl. 14.15 (CEST)Reply[svara]

Punkt (.)[redigera | redigera wikitext]

En liten påminnelse: Sätt punkt i bildtexter! SMirC-smile.svg /Mvh Vostok (disk.) 30 september 2015 kl. 16.16 (CEST)Reply[svara]

Gäller detta även när bildtexten inte utgörs av en (fullständig) mening, utan är exempelvis bara ett namn? Och om inte: Var går gränsen för vad som räknas som en (fullständig) mening? --Pipetricker 5 oktober 2015 kl. 15.23 (CEST)Reply[svara]
På den första frågan skulle jag svara ja. Det är nog så vi brukar göra på svwp. Detta skiljer sig från praxis på enwp, som inte sätter punkt ens efter väldigt långa ofullständiga satser av typen "Ingmar Bergman with his long-time cinematographer Sven Nykvist during the production of Through a Glass Darkly (1960)".--Paracel63 (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 19.50 (CEST)Reply[svara]
Även jag svarar ja på den första frågan. Men jag skriver mycket sällan bara ett namn. Förutom namnet skriver jag på Comic-Con 1999., eller något annat. Utopiantos (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 20.04 (CEST)Reply[svara]

Nobelprisen[redigera | redigera wikitext]

Nu har Nobelpriset i medicin utdelats och från den kinesiska pristagarens synvinkel noterar jag att artiklarna Artemisia annua och Artemisinin saknas. Finns det någon med botaniska och medicinska kunskaper som skulle kunna skapa dessa artiklar? Kanske @Lsjbot: kan bygga ut Malörtssläktet, t.ex.?--ボスニア (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 14.06 (CEST)Reply[svara]

Då var Artemisia annua skapad. --افيراتير (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 15.36 (CEST)Reply[svara]

Omotiverade extra förnamnsinitialer i företags faktarutor[redigera | redigera wikitext]

Det är möjligt att jag i förtid dödade diskussionen WP:Wikipediafrågor#Företags faktarutor, om personnamn med onödiga initialer, genom att för snabbt flytta diskussionen till Malldiskussion:Faktamall företag.

Så tag gärna en titt på Malldiskussion:Faktamall företag#Personnamn skrivna med omotiverade initialer och underrubriken Jobb för en robot?. --Pipetricker 5 oktober 2015 kl. 16.51 (CEST)Reply[svara]

Kvalitetsmätningen oktober[redigera | redigera wikitext]

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
Andel
2021-09-01 8 130 52 7 52 0 104 261 406 0 109 362 431 1 609 16 3 547 48 216 51 763 1,76 %
2021-10-01 7 127 55 3 53 0 105 269 406 1 111 351 432 1 622 12 3 554 48 510 52 064 1,79 %
2021-11-01 7 120 58 2 50 0 133 280 414 1 114 338 434 1 637 23 3 611 48 935 52 546 1,81 %
2021-12-01 8 121 58 7 49 0 136 289 420 0 112 313 433 1 633 29 3 608 49 416 53 024 1,85 %
2022-01-01 5 118 64 8 46 0 117 295 418 0 107 268 435 1 659 37 3 577 49 512 53 089 1,92 %
2022-02-01 6 108 64 10 46 0 84 299 424 0 118 253 429 1 677 44 3 562 49 600 53 162 1,98 %
2022-03-01 7 108 65 10 47 1 60 300 443 0 124 261 432 1 695 46 3 599 49 924 53 523 2,05 %
2022-04-01 9 105 59 7 44 0 47 295 440 0 129 252 433 1 713 63 3 596 50 367 53 963 2,09 %
2022-05-01 12 105 59 8 48 0 73 301 442 0 131 268 429 1 724 38 3 638 50 863 54 501 2,13 %
2022-06-01 8 110 64 8 37 1 79 300 449 0 133 265 435 1 743 5 3 637 51 332 54 969 2,15 %
2022-07-01 7 111 61 9 40 0 93 306 453 0 140 306 435 1 775 5 3 741 51 702 55 443 2,17 %
2022-08-01 7 115 54 9 45 0 85 289 444 1 137 321 435 1 789 9 3 740 51 647 55 387 2,17 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
286 artiklar
kvar att språkvårda

Lägsta noterade antalet kkmallade artiklar någonsin! Resten ungefär som vanligt. Det är tråkigt vi inte kan "knäcka" språkvård, det är möjligt för oinsatta fixa och den är orimligt stor jämfört med likvärdiga städa fluff etc.Yger (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 10.13 (CEST)Reply[svara]

När jag använt språkvårdsmallen har det antingen berott på att det är ett omfattande och tidskrävande problem där man praktiskt taget måste gå igenom hela artikeln mening för mening, eller att det är svårt att utföra språkvård eftersom man som lekman inte vet vad som avses. Jag har inte gått igenom artiklar med språkvårdsmall, därför kan jag inte svara på det rent generellt. Fluff är förmodligen enklare eftersom det ofta handlar om enstaka meningar som kan raderas eller skrivas om. Städa kan vara lite vad som, men även om det innebär omfattande arbete ibland verkar inställningen till att åtgärda det vara hög. Att det är betydligt fler språkvårdsmallar verkar också gå långt tillbaka i tiden. Det har varit likadant sedan mätningarna här ovanför började, medan fluff fick en kraftig nedgång i början av 2010 och städa i början av 2012. Efter dessa nedgångar tycks siffrorna i allmänhet hållits nere. /Kyllo|diskutera?| 1 oktober 2015 kl. 11.41 (CEST)Reply[svara]
Att få ned siffrorna rejält tycks vara lite av nyckeln för att lyckas på sikt. Kan man snabbt pressa ned språkvård under 200 finns nog möjlighet till att hålla det ganska bra i framtiden. /Kyllo|diskutera?| 1 oktober 2015 kl. 12.00 (CEST)Reply[svara]
Instämmer. Du kan också titta på tidsparametern. KK, städa, fluff och infoga har inga äldre än 2 år, medan språkvård har många betydligt äldre.Yger (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 12.03 (CEST)Reply[svara]
Språkvård som månadens projekt då? Adville (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 12.16 (CEST)Reply[svara]
Bifalles, jag har redan börjat. /Hangsna (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 12.27 (CEST)Reply[svara]
Kan det ha vidtagits stora åtgärder efter två år mot KK, städa och fluff men inte språkvård? Att språkvård glömts bort eller medvetet valts bort skulle mycket väl kunna vara en förklaring till höga siffror. För problemet med språkvård är inte att det ökar konstant, utan att siffrorna är höga varje månad och år. /Kyllo|diskutera?| 1 oktober 2015 kl. 12.22 (CEST)Reply[svara]
Om man ser på dem som har legat i drygt fem år handlar det om anglicismer och ofullständiga översättningar. Där kan lösningen vara att helt enkelt stryka en del material. Själv lägger jag in mallen när problemen är så stora att jag inte orkar ta tag i dem, i varje fall inte just då. Ofta har jag börjat, men ger upp efter ett tag. Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 14.01 (CEST)Reply[svara]
Ja, jag såg det när jag började gå igenom artiklarna. Översättningar är knepiga. Det känns som att det kräver mycket tid och arbete, särskilt som det ofta är fråga om långa artiklar inom specialområden. Jag har börjat att skriva motivering alternativt radera gamla språkvårdsmallar som är omotiverade. /Kyllo|diskutera?| 1 oktober 2015 kl. 14.47 (CEST)Reply[svara]
Om det finns möjlighet och mallen legat länge samt språkproblemen är omfattande tycker jag att det är bättre att återställa artikeln till en äldre version med bättre språk, även om det innebär att information försvinner. /Ariam (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 14.57 (CEST)Reply[svara]
Jag instämmer med Ariam. Att ta bort mallen kan ibland vara motiverat, men det bör vi vara restriktiva med. Själv har jag ibland avstått från att kommentera, då jag sett problemen som helt uppenbara. Det är möjligt att andra vid en snabb genomläsning gör en annan bedömning. I sådana fall föredrar jag en återkoppling, om någon orkar kontrollera vem som påpekat bristerna. Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 14.59 (CEST)Reply[svara]
Det här exemplet hittar man ibland. Jag fattar inte ett xxxx vad artikeln handlar om, men det beror kanske inte direkt på ett dåligt språk, utan att artikeln är skriven till en vis målgrupp? -- Innocent bystander 1 oktober 2015 kl. 15.10 (CEST)Reply[svara]
Jag raderar den inte om det finns uppenbara brister. Dessutom rör det sig om artiklar som haft mallen i många år. Skulle någon anse att bristerna kvarstår och bör uppmärksammas gör det mer nytta att lägga in mallen på nytt med motivering och aktuellt datum. Jag tycker att det i teorin är en god idé att återställa artikeln. I praktiken kan det dock vara problematiskt, inte minst i äldre artiklar, eftersom: 1. Man kanske inte ser bristerna, vilket kan bero på att bristerna redan är åtgärdade. 2. Man kan bli tvungen att bläddra tillbaka väldigt långt i historiken (när vi talar artiklar med mallar som legat i flera år) 3. Om bristerna inte är relaterade till en specifik redigering kan det vara svårt att avgöra vilken version artikeln ska återställas till. /Kyllo|diskutera?| 1 oktober 2015 kl. 15.23 (CEST)Reply[svara]
Absolut, min inflikning om att återställa handlade främst om när det finns en uppenbar version utan språkliga problem att återställa till, vilket det ofta gör om någon lagt in t.ex. ett dåligt översatt textsjok. /Ariam (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 16.17 (CEST)Reply[svara]
Jag förstår, Ariam. Det är nog användbart i vissa fall och jag tycker att det är bra att du tar upp det. Mitt inlägg kanske var lite otydligt och ledde till missförstånd från flera håll. Det jag menade är att jag håller med om att många äldre mallar beror på dåliga översättningar, där det antingen framgår av motiveringen eller är uppenbart. Dessa mallar raderar jag alltså inte. Men mallar som är omotiverade försöker jag att att motivera utifrån bristerna eller i annat fall radera. Jag tror nämligen att det är lättare för den som städar när det finns en motivering. Dels för att den som städar ska veta mer specifikt vad som behöver göras och dels för att den ska veta när det är åtgärdat och mallen kan raderas. /Kyllo|diskutera?| 1 oktober 2015 kl. 17.04 (CEST)Reply[svara]
Vissa språkvård är lätta, andra är svårare. Exempelvis i Harry Potter (litterär figur) där fans (antar jag?) har pressat in undermålig text utan källor. Att lösa språkvårdsproblemet där är lätt om man bara tar bort texten men svårare om man ska spara något. /Hangsna (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 22.33 (CEST)Reply[svara]
Med t ex språkvård och eller källa behövs som legat länge borde vi kunna yxa ganska rejält? Inget försvinner permanent och såvida texten verkligen är undermålig... man kan notera ändringen på diskussionssidan, eller klistra in saker man tagit bort som eventuellt kan vara av intresse för vidare arbete i artikeln, med källor och bättre formuleringar. Så har jag gjort i några fall nu. (Annars lär det väl ligga kvar i evigheter... men man får förstås se till sammanhang och helhet, göra med försiktighet, så att informationen inte blir obalanserad eller så att man bara tar bort en del av något där allt är lika tveksamt...). flinga 6 oktober 2015 kl. 13.52 (CEST)Reply[svara]

Ny namnrymd för artiklar som inte håller måttet men som har potential[redigera | redigera wikitext]

Just nu pågår en prövning av artikeln Lista över bergskedjor i SFFR. En fråga som ofta kommer upp där, är om huruvida artiklar med svåra kvalitetsbrister ska raderas även om relevansen finns. Jag är av den åsikten, eftersom en dålig artikel skämmer och gör mer skada än om den är raderad. Alla håller inte med mig, kanske främst för att man ser en missad chans att behålla en artikel som kan utvecklas till något bra.

Frågan är om man inte skulle kunna göra båda delarna? Min tanke är att man skapar en ny namnrymd, förslagsvis med namnet Karantän:. Dit skulle man kunna flytta ofärdiga artiklar som har relevans men som har allvarliga kvalitetsbrister. Denna namnrymd kan sedan bli en inspirationskälla för WP-medarbetare att botanisera i, om man vill arbeta med att snygga till artiklar med kvalitetsbrister. Min tanke är inte att man ska massflytta artiklar till denna namnrymd, endast placera de artiklar som är i ett sådant skick att de befinner sig i gränslandet för radering. I SFFR skulle man ha flytt till Karantän: som ett omröstningsalternativ. Stigfinnare (diskussion) 27 september 2015 kl. 13.37 (CEST) Korrigerad Stigfinnare (diskussion) 27 september 2015 kl. 13.38 (CEST)Reply[svara]

Vi brukar flytta sådana artiklar till en undersida till användarsidan. Edaen (diskussion) 27 september 2015 kl. 13.41 (CEST)Reply[svara]
Hur hittar man sådana artiklar samlade om man vill hjälpa till att fixa dem? /Nesse (diskussion) 27 september 2015 kl. 13.49 (CEST)Reply[svara]
Just nu hittar man dem inte så lätt. En ny namnrymd skulle råda bot på det men jag vill inte förorda det utan tror mer på att skicka det till en användarundersida så att den som "vill ha artikeln" tar ansvar för att den är i ett vettigt skick när man lägger in den i uppslagsverket. I nuvarande läge kan du hitta artiklar som flyttas mellan namnrymder (och här hamnar de när det flyttas från artiklar till en undersida) på denna sida som du kan lägga på bevakningslista om det är intressant. /Hangsna (diskussion) 27 september 2015 kl. 13.52 (CEST)Reply[svara]
Om man vill kunna hitta dem lätt så tror jag att kategorisering av dylika undersidor är en bättre lösning. /ℇsquilo 27 september 2015 kl. 14.16 (CEST)Reply[svara]
Menar du att vi kan märka dem med exempelvis "Kategori:Språkvård" eller menar du med en ny kategori typ "Kategori:Karantänartiklar"? /Hangsna (diskussion) 27 september 2015 kl. 14.45 (CEST)Reply[svara]
Och kategorisering är ju standardmetod för oss att hitta artiklar med åtgärdsbehov Sen om artikelutkast i användarnamnrymden verkligen skall märkas upp för allmän åtkomst för förbättringar är en annan sak... --MagnusA 27 september 2015 kl. 14.21 (CEST)Reply[svara]
Att flytta sidor till en användarundersida är naturligt i det fall artikeln är nyskriven, men i fallet med listan över bergskedjor, så har den legat här länge. Då är frågan vilken användare som helt plötsligt skall bli fosterförälder för den?--Historiker (diskussion) 28 september 2015 kl. 19.37 (CEST)Reply[svara]
Engelska wikipedia har något som liknar den föreslagna karantän-namnrymden, de kallar sin namnrymd Draft: (Se Wikipedia:Drafts) där det ligger halvfärdiga artiklar som till exempel Bamse in Troll Forest. Jag vet inte om det är en bra idé eller inte att införa en sån namnrymd även här, men om man börjar fundera på det så bör man ta en titt på hur det fungerar där först.AlphaZeta (diskussion) 28 september 2015 kl. 21.17 (CEST)Reply[svara]
SVWP har alldeles för stor fördragsamhet med dåligt artikelinnehåll. Uppenbara brister och ofullständig information kan aldrig ligga till grund för kunskap, oavsett hur många ursäktande kvalitetsmallar vi lägger in i texten. Läsaren får inte mer kunskap, bara för att hen blir uppmärksammad på att även de som arbetar med WP vet och förstår att artikeln inte håller måttet. Kvalitetsbrister borde därför emå vara ett gott skäl för ett snabbt och resolut sanitetsarbete som skulle kunna leda till radering. Men i väntan på en gemensam syn rörande det kan man gott samla "betaversioner" med brister i en "karantän". Där gör vi i alla fall inte anspråk på att vara bättre än vi är. Läsarnas intresse av att kunna få del av så god kunskap som möjligt måste alltid väga tyngre än entusiastiska hobbyredaktörers rätt att publicera dåliga artiklar. Lindansaren (diskussion) 28 september 2015 kl. 21.46 (CEST)Reply[svara]

Jag misstänker att vi har ganska olika syn på vad som utgör allvarliga kvalitetsbrister. Om en del i en artikel är missledande eller felaktig tror jag ganska få är mot att den biten raderas rakt av. Men om delar är ok och andra delar kanske lite vaga och källösa tror jag färre är för en radering (som jag tror det i praktiken blir). Var gränsen går för olika innehålls kvalitet tror jag är svårt att ge några generella riktlinjer kring. Jag gjorde för ett tag sedan ett försök att radera påståenden som var utan källor och som varit det länge, men inte ens det var utan protester. --افيراتير (diskussion) 28 september 2015 kl. 22.13 (CEST)Reply[svara]

Efter tidigare diskussioner här som indikerar vi inte vill ha de allra svagaste artiklarna, så har jag mer konsekvent raderat en mängd snuttartiklar som oartiklar, med motivering ingen reell substans, inga källor, oklar relevans (men som sagt om relevansen är självklar, även som kort, så raderar jag inte). Jag har egentligen inte fått protester mot dessa raderingar och att lägga dessa snuttar i egen namnrymd är jag mycket tveksam till, då det ju faktiskt är oklart vad de rör sig om. Och mer relevant än att prata om ny namnrymd, tycker jag vore att diskutera om ytterligare ytterst svaga alster borde raderas, vilket jag dock vet i dagens läge inte har stöd.Yger (diskussion) 29 september 2015 kl. 10.00 (CEST)Reply[svara]

Om vi tänker oss en jättedålig artikel med kvalitetsbrister i alla aspekter, så brukar det finnas en kärna av duglig information, t ex en mening som "X är en stad i Y", eller "X är en Y-ländsk författare". Raderar man artiklar försvinner artikelhistoriken (för vanliga användare). Det jag därför tycker är det vettiga i sådana exempel är därför att radera allt dåligt innehåll i artikeln, utan att för den skull radera artikeln i sig. Endast om artikelämnet rakt igenom är falsk, alldeles för urvattnat (fallet med en lista, om vi tänker oss att den är dåligt faktakollad, hinner inte sätta mig in i det fallet i sig själv just nu, blir lite speciellt... en lista är ju liksom inget ämne utan sitt innehåll) eller icke relevant kan jag se att det finns skäl att radera artikeln med historik (i praktiken finns det väl ganska ofta någon ledning i undermålig text, eller eventuellt på diskussion?), istället för att alternativt rensa friskt i artikeltexten (kanske med notis på diskussionssidan eller i artikelhistoriken, för den som kan ha nytta av det att kanske gräva ifrån). Annorlunda formulerat: jag har inte riktigt förstått skälet till att radera artiklar i sig, istället för att radera innehåll i artiklar. Spontant har jag alltid tyckt att det senare ofta borde vara mer praktiskt. (Jag invänder inte mot Ygers resonemang ovan, däremot.) flinga 29 september 2015 kl. 13.36 (CEST)Reply[svara]

Är ämnet relevant ser jag det oftast som mest naturligt att stryka allt som är felaktigt eller omöjligt att belägga, när man inte har tid och kraft eller källor tillhands för att ersätta innehållet med något bättre. Tostarpadius (diskussion) 29 september 2015 kl. 14.27 (CEST)Reply[svara]
Det är ju inte alltid den metoden fungerar. Ett exempel är ju den artikel som jag gav som exempel i mitt ursprungsinlägg. Denna artikels största brist är att den är inkomplett. Ju mer man stryker, desto mer inkomplett blir den. Stigfinnare (diskussion) 30 september 2015 kl. 08.32 (CEST)Reply[svara]
Jag har här längre upp på sidan föreslagit det som ett möjligt tävlingsämne att komplettera listartiklar (som inte sällan är ofullständiga). Jag kan se en möjlighet i både förslaget om en "Karantän"-rymd (dock inte så den varnar användare från att komma i närheten av dem..) och en kategorimärkning. Det senare ger då fördelen att artikeln finns med i den vanliga artikelnamnrymden för envar att lättare kunna finna (och kanske frestas att arbeta med). Det fins flera skribenter här som uppskattar tävlingar. Skulle det inte vara möjligt att koppla en form av löpande tävlingsheat året runt till sådana "karantänliknande" artiklar och därmed ge en extra uppmärksamhet och inspiration till detta arbete? Jag vet det ibland har förekommit tävlingar med riktiga fysiska priser också, det skulle kanske kunna bli kontentan av de sammanlagda heaten under ett år/halvår?--Bemland (diskussion) 30 september 2015 kl. 16.57 (CEST)Reply[svara]
Stigfinnare: Precis, väl formulerat. Jag tänkte också på det. Men listor är kanske då just ett specialfall? flinga 1 oktober 2015 kl. 01.41 (CEST)Reply[svara]

Jag delar i stort Lindansarens åsikt ovan. Jag har också länge förespråkat att artiklar utan källor borde snabbraderas. Om någon tror att de som inte ids lägga in sina källor första gången skall återkomma för att göra det när artikeln ligger i karantän, så är naturligtvis det en möjlighet. /Dcastor (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 12.12 (CEST)Reply[svara]

När det gäller nyskapade artiklar handlas det ofta resolut. Det stora problemet är bristfälliga alster från svenska Wikipedias barndom. Tostarpadius (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 14.02 (CEST)Reply[svara]
Det här är en svår avvägning mellan å ena sidan att upprätthålla kvalitén på artiklarna, och å andra sidan inte skrämma iväg nybörjarna, och då menar jag de nybörjare som vill bidraga seriöst. Jag träffade på Bokmässan en användare, som skrivit en artikel förra året, vilken resolut raderats med hänvisning till att den inte uppfyllde formerna och endast hade en källa. Artikeln hade substans, men var ren råtext utan wikiformatering och kategorisering, och formuleringarna var inte som de brukar vara i Wikipedias biografiska artiklar. Det fanns även en del fluff. Jag gick igenom artikeln med personen och förklarade vari bristerna bestod och hur den kunde utökas med ytterligare information och källor. Efter detta var personen mycket nöjd och glad och Wikipedia hade fått en ny artikel och en ny användare (konto skapades på mässan, tidigare redigering var gjord oinloggad). Jag vet inte hur mycket personen kommer att bidraga framöver, men den fick nu en positiv bild av Wikipedia, efter att tidigare ha varit oförstående till vad som inträffat.
Så här kan vi naturligtvis inte göra med alla, men vi måste fundera över hur vi bemöter de seriösa nybörjarna, om vi vill att fler skall bidraga till Wikipedias tillväxt.--Historiker (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 19.42 (CEST)Reply[svara]
Jag håller helt med Historiker om att vi verkligen måste ha tålamod med dem som inte ännu "blivit varma i kläderna" och inte lämna dem ute i kylan. Det står väl ingenstans att en skribent måste göra en artikel helt komplett och felfri för att inte raderas? Syftet med WP är ju att vi hjälps åt och kompletterar/korrigerar där det behövs, inte att bestraffa varann med raderingar. Det är mycket lätt att skrämma bort nybörjare, som sedan aldrig mer hörs av – än mindre rekommenderar någon annan att ge sig på det. Min bedömning är att en mycket stor andel artiklar helt saknar källor (eller har inaktuella sådana), inte minst de av ordbokskaraktär, så då blir det verkligen till att massradera i så fall. Det är också ytterst sällan jag ser att "källor behövs"-märkta artiklar verkligen förses med källor, så det är en långsiktig process sannerligen. Alla nya användare vet säkerligen heller inte hur man skriver vissa tecken [ * ] på sin dator, så det finns många hinder för många.--Bemland (diskussion) 2 oktober 2015 kl. 01.40 (CEST)Reply[svara]
Intressant diskussion. Enwp, som på vissa plan hunnit längre i sitt kvalitetsarbete, har infört en liknande funktion/namnrymd – en:Wikipedia:Drafts. I samband med skrivandet av en:Mattias Bärjed märkte jag att även den här funktionen har sina brister (se det fjärde refuserade artikelutkastet). En publicering kan ta frustrerande lång tid, och man är ändå inte säker på att de som bedömer artikeln verkligen har läst den. Ett sådant system även här förutsätter nästan en enklare administration än enwp-modellen. Tycker ni (ändå) att en sådan här funktion skulle kunna funka även här?--Paracel63 (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 19.44 (CEST)Reply[svara]
Jag är skeptisk till att rikta våra resurser på att förbättra usla artiklar. Jag tycker ett sådant system riskerar att skapar en känsla av plikt att hjälpa just där. Jag tror att det är mer fruktbart att skriva om sina egna intresseområden eller utgående från önskelistor och röda länkar. Om vi har en grupp aktiva användare som vill arbeta just med dessa har jag inget emot det, men annars är det antagligen bättre att radera eller radikalt skära ner undemåliga artiklar. --LPfi (diskussion) 6 oktober 2015 kl. 22.10 (CEST)Reply[svara]

Redigering i mobilformat[redigera | redigera wikitext]

Diskussionsavsnitt hitflyttat från Användardiskussion:Vostok
/Vostok (disk.) 3 oktober 2015 kl. 21.22 (CEST)Reply[svara]

Hej! Jag vet inte om detta är rätt ställe att ställa denna fråga men jag prövar! Redigeringssymbolen i mobilformat försvann för någon dag sen. I datorläge funkar det. Jag undrar om detta beror på en förändring i Wikipedias kodning eller om det har med någon uppdatering från Apple att göra? Kanske svårt att svara på... Jag har sökt runt mycket men hittar inget. Om inte du själv vet kanske du känner till någon som är bevandrad i detta? Lite störande tycker jag, då jag i stort sett uteslutande använder mobilen till wikiredigering. Vad tror du, har du någon aning? Tacksam för svar! Weber Sissers (diskussion) 3 oktober 2015 kl. 20.43 (CEST)Reply[svara]

Weber Sissers: Ser du redigeringssymbolen (pennan) på andra språkversioner? Nirmos (diskussion) 4 oktober 2015 kl. 01.01 (CEST)Reply[svara]
Jepp, kollade på engelska och där finns den! Weber Sissers (diskussion) 4 oktober 2015 kl. 11.08 (CEST)Reply[svara]

Tack för svar! Tilläggsinfo: Det fungerar med Safari på iPhone med iOS 6 samt i iOS 8 med webläsarna Mercury och Opera, där syns pennan. Om det kan vara till någon ledning... Weber Sissers (diskussion) 4 oktober 2015 kl. 12.18 (CEST)Reply[svara]

Ännu ett tillägg: Funktionen att fälla ihop rubriker i mobilformat försvann samtidigt. Så gjorde också stjärnan för att lägga till en sida i bevakningslistan. Jag har kollat lite till och det fungerar på alla andra språkversioner jag har kollat. Skumt! Weber Sissers (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 23.05 (CEST)Reply[svara]

Weber Sissers: Fungerar det nu? Nirmos (diskussion) 6 oktober 2015 kl. 10.27 (CEST)Reply[svara]
Nirmos: Nope! Inte i Safari, problemet kvarstår precis som tidigare. Weber Sissers (diskussion) 6 oktober 2015 kl. 13.09 (CEST)Reply[svara]
Nirmos mfl intresserade läsare(?): Nu har funktionen återkommit, åtminstone delvis. Redigeringssymbolen är tillbaka, stjärnan för bevakningslistan likaså. Däremot är det något fel på skrollningen i redigeringsläge så att det inte går att komma längst ner på sidan. Hur mysko som helst, och innebär att jag fortfarande måste använda en annan webläsare för att skriva detta. Men det går åt rätt håll! Weber Sissers (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 19.24 (CEST)Reply[svara]

Sökning på "Hon" och "Han" genom åren[redigera | redigera wikitext]

Jag har sedan maj 2008 ibland sökt på "Hon" och "Han". När jag sökte idag så har helt plötsligt antalet "Han" minskat med över 23000 träffar medan ökningen av "Hon" är mycket liten sedan förra årets sökning? Hur kan detta komma sig? Här ser ni statistiken:

21 april 2011:
Han = 126 719 resultat
Hon = 32 699 resultat
- - - - - - - -
4 december 2012:
Han = 154 228 resultat
Hon = 40 765 resultat
- - - - - - - -
20 augusti 2014:
Han = 191 269 resultat
Hon = 50 036 resultat
- - - - - - - -
7 oktober 2015:
Han = 168 128 resultat
Hon = 50 053 resultat
- - - - - - - -
--AHA (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 10.19 (CEST)Reply[svara]

Kan det ha något med sökmotorn att göra? Den är väl förändrad sen förra året. Är du säker på att alla träffar (varje år) är "han" och inte "Han*", alltså träffar den "handla" eller inte? Jag kan tänka mig att en ändring i sökmotorn skulle kunna påverka just den biten. /Hangsna (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 10.26 (CEST)Reply[svara]
Jag är nästan säker på att jag alltid sökt på "han" med små bokstäver. --AHA (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 11.53 (CEST)Reply[svara]
Jag ser nu att jag var otydlig, jag avsåg inte att peka ut användandet av inledande versal/gemen, bara betona att "han" kanske inte bara träffar explicit "han". Dock kan ju även det vara något som en sökmotor hanterar annorlunda när ändringar sker i den, även om det nog är lite mer långsökt. /Hangsna (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 11.55 (CEST)Reply[svara]
Se kommentar från 2014 på Wikipedia:Projekt kvinnor/Statistik - uppenbarligen inkluderades där hån, hän, han- etc samt andra betydelser av han (alltså inklusive handla) i 187 845 träffar 2014-06-09. Troligen inkluderas dessa träffar även i resultatet för 20 augusti 2014.FBQ (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 12.42 (CEST)Reply[svara]
Då är det troligt att handla finns med i träffarna 2015, och att det bara är träffarna på hån och hän och att de var fler än träffarna på hön.FBQ (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 12.44 (CEST)Reply[svara]
Fast "hän" och "hån" blir väl max 600 träffar. Här handlar det ju om mycket större tal? Eller missförstår jag dig? --AHA (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 12.48 (CEST)Reply[svara]
Det står att även han- inkluderas, då borde ju även hån- och hän- inkluderas, exempelvis händer och hångel. En testsökning borde ge svaret. FBQ (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 14.37 (CEST)Reply[svara]
Fast jag är osäker på om även han- inkluderas? En trunkerad sökning han* får med även dem och då är det över 200.000 artiklar. Kanske var det så under en period 2014 men att sökmotorn inte längre inkluderar han- ? Jaja - inte så viktigt, bara lite konstigt. --AHA (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 15.16 (CEST)Reply[svara]
Resultatet behöver inte vara signifikant; det är bättre att vänta fem år till:-) och se om vi hittar tydliga trender. Om det är signifikant, så skulle det kunna ha den EMÅ positiva orsaken att något fler skribenter anammat ett könsneutralt skrivsätt nu än tidigare. (Har du prövat att leta efter exempelvis "vederbörande" eller "hen" också?) Andra förklaringär självklart också tänkbara. (Matchas nedgången av "han" av en uppgång av "honom", så kunde man tänka sig att några aktiva skribenter ernått ett större genomslag för denna traditionellt sett korrektare objektsböjning av "han".)
En rimlig fråga kunde vara: Är det någon som känns vid av en eller annan orsak ersatt en del "han" med annat i våra artiklar? (Själv ersätter jag normalt både "han" och "hon" med namnet i biografiska artiklar, om det står först efter en rubrik eller i övrigt i ett nytt sammanhang, när jag ser ett syftningsproblem; men detta torde inte ha påverkat din statistik särskilt mycket, tror jag.) Jörgen B (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 16.12 (CEST)Reply[svara]

[redigera | redigera wikitext]

Det har kommit ett förslag och planer på att undersöka hur olika wikis tycker om de banners Wikivoyage har längst upp i deras artiklar (exempel). Dessa skulle kunna ersätta våra (fyrkantiga och gråa) innehållsförteckningar med interaktiva banners med bilder. Vad tycker vi om att undersöka den här idén och designen? Josve05a (prata med mig) 25 september 2015 kl. 13.12 (CEST)Reply[svara]

Vilken banner? -- Innocent bystander 25 september 2015 kl. 13.55 (CEST)Reply[svara]
Låt innehållsförteckningarna vara just innehållsförteckningar och inget annat. En vertikal lista med klickbara rubriker. Exempelvis här på Bybrunnen - som kan ha både många och långa rubriker - skulle det bli fruktansvärt ohanterligt om rubrikerna ligger på rad och dessutom av någon konstig anledning bildsatta (av vem?). Börjar färg och form bli viktigare än innehållet i detta uppslagsverk? --MagnusA 25 september 2015 kl. 13.58 (CEST)Reply[svara]
Jag instämmer helt med MagnusA. Tostarpadius (diskussion) 25 september 2015 kl. 14.40 (CEST)Reply[svara]
(Rapporterar bara det jag hört.) Tror det skulle kunna vara en finess, alternativt en betafunktion som skulle kunna fungera i huvudnamnrymden, i vissa utvalda artiklar troligen. Jag vet inte. Josve05a (prata med mig) 25 september 2015 kl. 14.58 (CEST)Reply[svara]
Möjligen på speciella sidor, såsom nybörjarkursen, användarportalen och välkomstsidan. Å andra sidan tycker jag det finns en poäng i att sådana sidor liknar artiklarna i sitt upplägg. "Banners" må fungera i en reseguide, men jag håller med om att de inte är lämpliga här. Som finess eller betafunktion fungerar de inte (annat än som experiment med avsikt att senare införa det generellt), då någon måste välja bilderna för att det skall vara någon idé med det hela. Helt OK att fråga oss, dock. --LPfi (diskussion) 25 september 2015 kl. 15.34 (CEST)Reply[svara]
I kategorier tror jag att de skulle kunna fylla en funktion. Vi har ju redan nu navigeringsmallar högst upp i vissa kategorier. /ℇsquilo 25 september 2015 kl. 15.46 (CEST)Reply[svara]
@LPfi: Jag tror den kan extrahera den överta bilden i en artikel kanske, eller ev. visa en banner, fast utan bild (eller en "standardbild" för biografiartiklar, filmartiklar etc.) Josve05a (prata med mig) 25 september 2015 kl. 15.49 (CEST)Reply[svara]
Det är ingen som har påstått att färg och form börjar bli viktigare än innehållet. Givetvis inte. Däremot kan man prata om färg och form ändå. Utopiantos (diskussion) 25 september 2015 kl. 19.08 (CEST)Reply[svara]
Det var en fråga, inte ett påstående. Möjligen en ganska retorisk fråga efter de senaste årens utveckling. I Josve05as exempel syns knappt själva innehållsförteckningen bland alla bilder. --MagnusA 25 september 2015 kl. 19.21 (CEST)Reply[svara]
Svaret på frågan är då nej, färg och form är inte viktigare än innehållet. Men jag tycker inte heller att vi ska byta till den innehållsförteckningen. Den nuvarande ger en mycket bättre överblick. Utopiantos (diskussion) 25 september 2015 kl. 19.30 (CEST)Reply[svara]
Ett litet förtydligande: När jag följer länken till Josve05s exempel så hamnar jag på mobilversionen av Wikitravel. Där ser innehållsförteckningen helt normal ut. I bannern står det i stället "Africa > North Africa > Egypt". Det är det utseende som jag tycker passar bra i kategorier. Innehållsförteckningen på desktopversionen tycker jag inte om. /ℇsquilo 26 september 2015 kl. 08.58 (CEST)Reply[svara]
Naturligtvis är formen en del av upplevelsen när man tar del av innehållet i en encyklopedi. Personligen är jag dessvärre inte så förändringsbenägen och tycker den form jag är van vid är bäst.
Jag ser desktopversionen. I det här fallet tycker jag problemet är "tårta på tårta", rubrikerna ser ut som flikar. Vi har redan flikar för diskussion, historik, redigera etc. Dessa är det få användare som ser redan innan, med bannern försvinner de helt. Det vore intressant om det finns några tankar på om eller hur dessa ska särkiljas från rubriker.
Sen tycker jag inte flikar är rätt sätt för rubriker i löptext, de lämpar sig bättre för att komma till en ny artikel (som navigationsruta) än ett avsnitt inom en artikel eller till en specialsida (som diskussion, historik, redigera).
--LittleGun (diskussion) 26 september 2015 kl. 09.24 (CEST)Reply[svara]
Apropå förslaget/exemplet: hur ser denna formen av innehållsförteckning ut när det saknas tillagd bild? Jag såg förresten just någon webbläsarplugin igår som utlovade att lägga innehållsförteckningen "flytande" med rullningen i artikeln, alltså alltid synlig. Jag vet inte om jag mest skulle stört mig på det, men jag kan ju se en praktisk fördel med att hela tiden kunna hoppa mellan rubriken (sålänge en sådan finess också går att stänga av). En fördel med Wikivoyages nya variant på innehållsförteckning är väl att den är mindre skrymmande i brödtexten, tänker jag, den ger inte så långt tomrum som vår ger (om man inte använder TOC_HÖGER, eller hur det skrivs). Tar ingen ställning annars, och lite skeptisk till för mycket interaktiva funktioner på en sida. flinga 29 september 2015 kl. 20.14 (CEST)Reply[svara]
Hello, and apologies for posting in English :). So, just a hint that Catalan Wikipedia will be activating the option for Wikiperoject and userspace namespace to test it for a while Is this something that you would like to try? Would you like to go with different ideas for the banner itself? Thanks :) --Melamrawy (WMF) (diskussion) 29 september 2015 kl. 22.20 (CEST)Reply[svara]
Måste erkänna att jag fortfarande inte sett någon banner på Wikivoyage, inte ens oinloggad såg jag någon (för att försäkra mig om att mitt bannerfilter på meta inte tog bort något). När jag tittade in via en platta, hittade jag en variant på den klassiska TOC'en, men ännu ingen banner. Något som "flyter" i sidan, vill jag absolut inte se. Det finns få finesser i browsern jag hatar mer än det. -- Innocent bystander 30 september 2015 kl. 07.37 (CEST)Reply[svara]
Jo, faktiskt så känner jag lite likadant.. :^) Hur motsägelsefullt det nu än låter, men jag var även inne på det ovan. Däremot lät det praktiskt på pappret, så att säga, när man läser om det och tänker funktionsmässigt. Därför lyfte jag det här. (Även en gammaldags meny i en egen frame i vänstermarginal t ex flyter på ett sätt med, ändå upplever jag inte dem som lika störande.) flinga 2 oktober 2015 kl. 23.52 (CEST)Reply[svara]
So just an update that Catalan Wikipedia used it this way. Thanks --Melamrawy (WMF) (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 21.34 (CEST)Reply[svara]

Saknade bilder[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Efter många om och men så har jag äntligen fått tummen ur och förbättrat det verktyg som en gång hette "Coords without pics". Enklare namn och snabbare implementation och snyggare GUI gör att det nu finns en Missing Photos för svenskspråkiga Wikipedia. Kom gärna med idéer och förslag på förbättringar (och bege er gärna ut och fotografera). /Fluff?Fluff! 5 oktober 2015 kl. 22.30 (CEST)Reply[svara]

Fantastiskt! Ser snyggt ut. Den gamla är nu tydligen en omdirigering till den nya. Last updated finns nu. 116 000 missing photos över hela världen i artiklar som har koordinater. Lite hackigt, men det är mycket lite. Kan man stänga av suggestions från flickr? Utopiantos (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 22.46 (CEST)Reply[svara]
I dagsläget går det inte att stänga av flickr-förslagen, skall försöka fixa till det! /Fluff?Fluff! 6 oktober 2015 kl. 05.59 (CEST)Reply[svara]
Så kul! Blev genast inspirerad att fara ut och foto!--Skogsfrun (diskussion) 8 oktober 2015 kl. 07.08 (CEST)Reply[svara]

Har nya EU-domen relevans för WF?[redigera | redigera wikitext]

Jag såg i DN en notis om en nyligen avkunnad dom i EU-domstolen, som enligt notisen akulle få stora konsekvenser för Google och Facebook med flera. Enligt notisen försvinner nu en undantagsbestämmelse, som gjort det möjligt att föra över personuppgifter om kunderna obehindrat från EU till USA. Domstolen är tydligen (mot bakgrund av Snowdens avslöjanden) inte helt övertygad om att uppgifterna inte förs vidare till exempelvis NSA, och anser därför att USA inte längre kan ses som en "trygg hamn".

Har vi redan någon grundligare artikel om detta?

Har någon någon idé om huruvida ändringarna också skulle kunna slå mot Wikimedia foundations verksamhet? Jörgen B (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 16.29 (CEST)Reply[svara]

Det tror jag inte. Wikipedia hanterar ju inte personuppgifter på det sätt som Google och Facebook gör. /ℇsquilo 8 oktober 2015 kl. 10.47 (CEST)Reply[svara]

Rubrik i stubbar[redigera | redigera wikitext]

Diskussion flyttad till Wikipediadiskussion:Disposition#Rubrik i stubbar. --MagnusA 9 oktober 2015 kl. 11.39 (CEST)Reply[svara]

Skrivstuga om information för flyktingar[redigera | redigera wikitext]

Imorgon (torsdag 8 oktober) har vi en skrivstuga för att förbättra information till flyktingar på Wikimedia Sveriges kontor i Stockholm. Välkommen att vara med på plats (och skriv gärna upp er då) eller på distans om det passar bättre. Runt 18-tiden byter vi på kontoret hattar och slutar vara (WMSE) och blir våra vanliga volontäranvändare, men det går att komma tidigare eller senare också. Hjälp gärna till genom att i listan över artiklar att fokusera på föreslå andra artiklar som är relevanta eller prioritera bland artiklarna. /Haxpett (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 16.03 (CEST)Reply[svara]

Info för flyktingar på svenska? Mycket lovvärt och viktigt. Men en tanke vore väl kanske att också försöka rekrytera skribenter som kan de största flyktingspråken (arabiska? pashto?) och se till att det står något vettigt om Sverige och svenskt flyktingmottagande på de språkens wikipedior också. Det är ju de språken som nyanlända faktiskt kan tänkas läsa. Artikeln om Sverige på pashto-wp lämnar en del övrigt att önska, kan jag säga utan att alls kunna språket. Lsj (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 16.16 (CEST)Reply[svara]
@Lsj:: Som det står på sidan: Under skrivstugan arbetar vi främst på svenska och engelska, för senare översättning till arabiska och andra språk med hjälp av vår internationella gemenskap. Det är en del av planen. /Haxpett (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 16.27 (CEST)Reply[svara]
Ok, jag borde kanske ha läst länken innan jag kommenterade. Smiley.svg Lsj (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 16.52 (CEST)Reply[svara]
Njae, det skulle bli så lite diskussion då. Roligare så här. /Haxpett (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 17.15 (CEST)Reply[svara]

Vad går detta ut på? Vårt syfte är väl inte att lämna aktuell samhällsinformation? Vi kommer aldrig att kunna hålla den uppdaterad ens om vi ville. Vi har viktigare uppgifter att fylla inom det encyklopediska området. Tostarpadius (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 19.34 (CEST)Reply[svara]

Syftet är att göra en insats för att artiklar som är encyklopediskt relevanta inom detta ämnesområde också är välskrivna, uttömmande och ordentligt källbelagda. Ainali diskussionbidrag 7 oktober 2015 kl. 21.21 (CEST)Reply[svara]
Ett mycket gott initiativ. Frågan är dock möjligen hur man vet vad som verkligen skrivs om Sverige på de utländska sidorna i denna kontext. Det hade kanske varit bra att ha kontakt med sådana skribenter/översättare i vårt närområde? Kanske kunde vara dags att skapa invandrargemenskaper för skribenter på olika språks WP i anknytning till Wikimedia Sverige för en närmare kontakt- och översättningsmöjlighet?--Bemland (diskussion) 9 oktober 2015 kl. 05.30 (CEST)Reply[svara]
Jag förstår fortfarande inte vad detta går ut på. Vi skriver ett uppslagsverk, vilket är något helt annat än att bygga upp en webbplats för praktiskt användbar information. Tostarpadius (diskussion) 9 oktober 2015 kl. 05.39 (CEST)Reply[svara]
Jag kan föreställa mig många fall där ett uppslagverk kan ge praktiskt användbar information för någon som är oinsatt i ett ämne. Till exempel för att ge en vidare förståelse av det ämnet så att man vet vilken information det är man borde söka efter och vilka söktermer som kan vara användbara. Ainali diskussionbidrag 9 oktober 2015 kl. 07.26 (CEST)Reply[svara]
Ja, visst kan man ha nytta av uppgifter här också i vardagslivet, även om det inte är syftet (kunskap har ett egenvärde). Tostarpadius (diskussion) 9 oktober 2015 kl. 17.25 (CEST)Reply[svara]

Hjälp att ta bort länk till annat språk[redigera | redigera wikitext]

Hejsan! Jag misslyckades just med att försöka radera iw-länken till enwp (som där är en omdirigeringssida) om musikgruppen Daffodils. Dessutom lyckas jag heller inte återställa mina redigeringar här. Skulle någon kunna rätta till detta, gärna ta bort länken? /Mvh Vostok (disk.) 9 oktober 2015 kl. 11.21 (CEST)Reply[svara]

 Fixat - Skivsamlare (diskussion) 9 oktober 2015 kl. 11.49 (CEST)Reply[svara]

Varför länkar denna wikireferens till enwp när alla parametrar avser ruwp?[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, Околоточный надзиратель, 9 oktober 2015.

Luke (diskussion) 9 oktober 2015 kl. 16.43 (CEST)Reply[svara]

 Fixat här. /Hangsna (diskussion) 9 oktober 2015 kl. 16.57 (CEST)Reply[svara]
Snabba ryck! Tack så hemskt mycket. Luke (diskussion) 9 oktober 2015 kl. 17.06 (CEST)Reply[svara]

Problem med finska kommunartiklar[redigera | redigera wikitext]

På ett par kommunartiklar, som Tyrnävä och Ylivieska, syns Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "Statmallen_Befolkning_i_Finlands_kommuner" definieras flera gånger med olika innehåll. Detta efter att jag gjort någon mindre redigering, som att lägga till länkar. Konstigt nog syns samma sak i sidversionerna före minredigering, t.ex. här. K9re11 (diskussion) 10 oktober 2015 kl. 19.01 (CEST)Reply[svara]

Nu märkte jag samma fel i Helsingfors, som jag inte redigerat på ett par veckor, så det verkar inte bero på mig. K9re11 (diskussion) 10 oktober 2015 kl. 19.07 (CEST)Reply[svara]

 Fixat Det var mallen {{Kommun Finland}} som behövde justeras så att inte samma referens används flera gånger på ett felaktigt sätt. --Larske (diskussion) 10 oktober 2015 kl. 19.47 (CEST)Reply[svara]

Fotografer önskvärda vid riksmötets öppnande 2015[redigera | redigera wikitext]

Tisdagen den 15 september hålls riksdagen högtidliga öppnande kl. 14.00 där talmannen Urban Ahlins ska begära att kung Carl XVI Gustaf förklarar riksmötet 2015/2016 öppnat. Dessutom ska Göran Rosenberg hålla ett högtidstal i Storkyrkan i samband med riksmötets öppnande. Detta brukar vara ett gyllene tillfälle till att fotografera "högvilt" som saknar ett foto i sin artikel, ex.:

  • Centerpartiet: ca 24% dvs 4 av 22 av Centerpartiets riksdagsledamöter saknar foto varav en är Kristina Yngwe.
  • Folkpartiet: ca 25% dvs 5 av 19 av Folkpartiets riksdagsledamöter saknar foto varav en är Christer Nylander
  • Kristdemokraterna: 50% dvs 8 av 16 av Kristdemokraterna riksdagsledamöter saknar foto varav en är Annika Eclund
  • Moderaterna: ca 30% dvs 27 av 87 av Moderaternas riksdagsledamöter saknar foto varav en är Amir Adan
  • Miljöpartiet de gröna: ca 40% dvs 9 av 25 av Miljöpartiets riksdagsledamöter saknar foto varav en är Anders Schröder
  • Socialdemokraterna: ca 38% dvs 40 av 115 av Socialdemokraternas riksdagsledamöter saknar foto varav en är Alexandra Völker
  • Sverigedemokraterna: ca 50% dvs 23 av 47 Sverigedemokratiska politiker saknar foto, varav en är Adam Marttinen
  • Vänsterpartiet: ca 50 % dvs 9 av 21 av Vänsterpartiets riksdagsledamöter saknar foto varav en är Nooshi Dadgostar.

Totalt finns det 219 i Kategori:Illustrationsbehov-svensk politiker. Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter finns men sidan är inaktuell. Därför efterlyses nya deltagare till fotograferande av riksdagsledamöter. Är det någon eller några som kan tänka sig fotografera vid riksmötet 2015/2016 öppnande på tisdag? Kanske behövs det skapas ett specifikt Wikipedia:Projekt fotografera riksdagsledamöter vid riksmötets öppnande 2015? Mvh --Allexim (diskussion) 9 september 2015 kl. 20.44 (CEST)Reply[svara]

Är det någon som har mejlat och frågat om de inte kunde släppa bilderna på deras hemsida under fri licens?/Bro 9 september 2015 kl. 21.44 (CEST)Reply[svara]
Jag kommer att lägga mig i bakhåll på Stallbron, Storkyrkobrinken och Norrbro. Det brukar passera mycket högvilt där en dag som den... /ℇsquilo 10 september 2015 kl. 13.01 (CEST)Reply[svara]
@Esquilo: Tack för detta! Mycket bra att du finns på plats!
@Bro: Nej, jag tror inte det är någon som har skickat e-brev till nya riksdagsledamöter efter valet 2014. De förra skrev jag till och fick "ja" från några till att någon från Wikipedia fotograferade dem enskilt vid riksmötets öppnande(jag tror det var 2012?). ℇsquilo fotograferade några av dem enskilt då, efter uppgörelse om tid och plats.
--Allexim (diskussion) 10 september 2015 kl. 16.57 (CEST)Reply[svara]
Jag har flera gånger tidigare påpekat att när jag pratat personligen med några riksdagsmän, så förstår de inte riktigt "fri licens". Plus att de inte vill att bilderna ska användas kommersiellt utan deras medgivande. Så jag säger "lycka till" med att övbertyga om fri licens. (Inte så att jag tycker liensen är fel, utan att jag tror inte man når fram till den som beslutar) --Janwikifoto (diskussion) 10 september 2015 kl. 23.08 (CEST)Reply[svara]
Det där med att bli kontaktad för enskilt fotograferande tyckte inte jag var någon större hitt. Det blev ett jäkla rännande för ganska få bra bilder. Det gick lättare att fotografera enskilt i fjol när jag hittade Roland Utbult, Thomas Finnborg och Michael Svensson på Stallbron. Jag förklarade för dem vem jag var och vad jag gjorde och sedan började de ropa in andra ledamöter att också bli fotograferade, bland annat Björn Söder, Per Bill, Margareta Cederfelt och Jessica Polfjärd. /ℇsquilo 11 september 2015 kl. 10.00 (CEST)Reply[svara]
@Esquilo: Ok. Jag misstänkte att det var så eftersom du aldrig kontaktade mig för anordnande av enskilt fotograferande av ledamöter vid riksmötets öppnande. --Allexim (diskussion) 11 september 2015 kl. 22.09 (CEST)Reply[svara]
För övrigt så har jag och Janwikifoto fått pressackreditering och blivit med i fotopoolen. Det betyder att jag och Janne kommer att stå med resten av pressen vid ingången på Riksplan när konungen, ledamöterna och gästerna anländer. Jag kommer att ta stillbilder och Janne kommer att filma. /ℇsquilo 12 september 2015 kl. 08.25 (CEST)Reply[svara]
Toppen! /Hangsna (diskussion) 12 september 2015 kl. 10.03 (CEST)Reply[svara]
Facebook like thumb.pngGillar --Allexim (diskussion) 12 september 2015 kl. 23.02 (CEST)Reply[svara]

Nej. Vi har INTE fått fotopool. Besked om sådant kommer först under måndagen. Det vi har fått, bekräftat, är att vara med inne i Riksdagshuset, alltså se ceremonin, och fotografera inne i huset. Ev. fotopool får vi besked om under måndagen. --Janwikifoto (diskussion) 13 september 2015 kl. 23.05 (CEST)Reply[svara]

Inte nu, men nu, har vi fått fotopool. Dock inte på Riksplan, utan Janne får sitta på pressläktaren och jag får fota från balkongen och ena fotogluggen. (Att fota från gluggen tror jag kommer att bli toppen.) Dessutom får vi chansen att mingla med riksdaglsledamöterna på Sammanbindningsbanan efter ceremonin. På förmiddagen kommer jag att stå på Stallbron som jag brukar. Förhoppningsvis hinner jag äta lunch också, men det är tveksamt. /ℇsquilo 14 september 2015 kl. 11.33 (CEST)Reply[svara]
Lunchpaus. Jag har stått på Stallbron nu på förmiddagen och fått bilder på ett tiotal ledamöter. Det är lite dåligt väder, så det är inte så mycket folk som det brukar vara. I god tid till kl 13 ska jag vara på plats på norra balkongen. /ℇsquilo 15 september 2015 kl. 11.08 (CEST)Reply[svara]
Lycka till! Gissar att en del använde Rännarbanan istället för Stallbron eftersom det var lite dåligt väder? --Allexim (diskussion) 15 september 2015 kl. 13.06 (CEST)Reply[svara]
ℇsquilo och Janwikifoto, berätta för oss om jakten! Utopiantos (diskussion) 17 september 2015 kl. 20.32 (CEST)Reply[svara]
Här finns relevant kategori på Commons. Ainali diskussionbidrag 17 september 2015 kl. 23.45 (CEST)Reply[svara]
Mycket fint! Ainali, det finns väl bara ett fåtal platser för allmänheten uppe på läktarna, hur många var ni där uppe och hur gjorde ni för att få plats? Utopiantos (diskussion) 18 september 2015 kl. 23.05 (CEST)Reply[svara]
@Utopiantos: ℇsquilo och Janwikifoto stod inte på allmänhetens läktare utan i särskild fotopoolsplats. Wikimedia Sverige hjälpte till med intyg för wmse:Fotoackreditering som de själva ansökte om. Jan Ainali (WMSE) (diskussion) 18 september 2015 kl. 23.59 (CEST)Reply[svara]

Synpunkter om Riksmötets öppnande efterlyses[redigera | redigera wikitext]

Vi är 2 som fått ackreditering och poolplats. För att göra det lättare för andra att få ackreditering, nästa gång, tror jag det är bra att visa på ett bra resultat. Riksdagens presstjänst (som vi pratat med) är intresserad av att Riksdagen syns. Så hur gör man för att materialet ska synas maximalt på wikipedia?

Kan man imorgon kväll när bilder kommit in få något under första sidan aktuella händelser? Kan någon åta sig att fixa det, så jag hinner med annat?

Vad för video är mest intressant? Någon föreslog kanske något som passar in i https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagens_h%C3%B6gtidliga_%C3%B6ppnande

Jag tror att ett större bild-galleri under Sveriges Riksdag och/eller Riksmötets öppnande vore bra för att riksdagen och andra ska hitta bilder. (Via Commons är det bara bildbyråer som hittar, det förfelar lite syftet att nå ut till allmännheten). Kan någon hjälpa till med det?

Riksmötets öppnande, de verkar finnas flera artiklar som handlar om varje års öppnande. Ska det vara flera självständiga artiklar? Känner någon för att skriva mer och aktuellt material?

Andra synpunkter på vilket material vi ska försöka få fram? Eller vad som är ointressant? --Janwikifoto (diskussion) 14 september 2015 kl. 17.15 (CEST)Reply[svara]

@Janwikifoto: Du nämner här ovan denna länk men jag tror du egentligen menade Riksmötets öppnande