Albert Lilienberg

För andra betydelser, se Albert Lilienberg (olika betydelser).

Albert Lilienberg, 1910-tal.

Albert Lilienberg, född 15 oktober 1879 i Ronneby, död 27 augusti 1967 i Stockholm, var en svensk stadsplanerare. Han var förste stadsingenjör (stadsplanechef) för Göteborg 1907-27 och 1928-44 var han stadsplanedirektör i Stockholm.

Lilienberg avlade studentexamen 1898, utexaminerades från Kungliga Tekniska Högskolan 1903, företog studieresor i främst Tyskland och USA 1903-05, blev anställd som brobyggnadsingenjör i Halmstad 1906, i Malmö 1907 och som förste stadsingenjör i Göteborg 1907. Han var ordförande i Tekniska samfundet samt lärare i stadsanläggningslära vid Chalmers Tekniska institut.

Göteborg

Kvarteret Maskrosen, byggt 1928-34 vid Gröna Vallen i Kungsladugård. På dessa hus skymmer den stående panelen de nedre planets stenfasad.

Albert Lilienberg var en av de främsta företrädarna för den österrikiske arkitekten Camillo Sittes stadsplanering. Lilienbergs planer utmärktes av terränganpassning med svängda former, där blicken inte skulle försvinna ”ut i intet”. Han arbetade med Sittes ideal om det “slutna rummet” (husen ligger placerade nära gatan, med trädgårdarna på baksidan) och med egna idéer som att stadsbilden på avstånd var det väsentliga.

Med Lilienberg började stadsplanekonsten att övergå till mera teknisk och organisatorisk stadsplanering. Den moderna stadsplaneringen skulle avgöra var man skulle bygga olika typer av bostäder, var industrierna skulle ligga och hur infrastrukturen skulle ordnas.

Lilienberg utarbetade bland annat stadsplaner i Göteborg för Bagaregården (1911), Brämaregården, Gamlestaden, Jakobsdal (1924), Kålltorp (1922), Lorensbergs villastad (1910), Johanneberg (1917), Landala Egnahem (1908), Änggården (1908), Örgryte trädgårdsstad och Kungsladugård (1916) där de senare anlades i en trädgårdsstads-stil. Göteborgsutställningen 1923 inspirerade honom till anordnandet av Götaplatsen.

Lilienberg tillhörde i Göteborg det så kallade Lördagslaget, som samlades om lördagarna bland annat för att dryfta politiska frågor. Sällskapet räknade även bland andra Henrik Almstrand, Leonard Jägerskiöld, Ernst Hagelin, Otto Sylwan, Ludvig Stavenow, Axel Romdahl, Evald Lidén, Otto Lagercrantz, Axel Nilsson, Erland Nordenskiöld, Gösta Göthlin, Erik Björkman och Peter Lamberg.

Stockholm

Albert Lilienberg (till höger), med Sven Markelius ca. 1954.

Stadsplanen för Riksby koloniträdgårdsområde, undertecknad av Lilienberg 30 augusti 1930.

Som nytillträdd stadsplanedirektör lade Lilienberg 1928 fram en generalplan, som blev startskottet för debatten inför 1945 års beslut om Norrmalmsregleringen. Lilienbergs förslag innebar en förlängning av Sveavägen ända fram till Gustav Adolfs Torg i linje med de gamla planerna från Albert Lindhagen och Nicodemus Tessin d.y., något som dock inte kom att förverkligas vid regleringen.

Den 4 maj 1944 lämnade Lilienberg sin tjänst på egen begäran. Kort tid innan hade en inflytelserik markexploatör i staden anmält för borgarrådet Yngve Larsson att Lilienberg bett att få låna en större summa pengar av honom. Till efterträdare utsågs Sven Markelius.

Till Lilienbergs arbeten för Stockholm hör även stadsplanerna för Norra och Södra Ängby i Bromma som han tog fram i samarbete med stadsplaneavdelningens arkitekt Thure Bergentz. Vid sidan av sina insatser i Göteborg och Stockholm utförde Lilienberg mer än 60 stadsplaner för andra samhällen i Sverige.

Lilienberg var ordförande för Svenska kommunaltekniska föreningen från 1929 samt ledamot av Statens kommitté för byggnadsforskning från 1942. Han var som stadsplanedirektör även ledamot av Tunnelbanedelegerade 1940.

Utmärkelser

Riddare av danska Dannebrogsorden; Sankt Olavs orden av första klassen; riddare av Nordstjärneorden (1923); riddare av Vasaorden av andra klassen den 6 juni 1942 samt hedersledamot i Town Planning Institute i London (1914).

Familj

Albert Lilienberg var son till häradshövding Albert Lilienberg och Tekla, född Viklund 1858 i Östersund. Gift 1:o 1909-25 med arkitekt Ingrid Wallberg, dotter till fabrikör Alfred Wallberg och Lotten, född Ericson och 2:o 1928 med Ingrid Maria Uhr - i hennes andra gifte - dotter till apotekare David Uhr och Malin, född Svensson.

Se även

• Generalplan för Stockholm 1928
• Stadsplanering i Stockholm

Referenser

Tryckta källor

• Larsson, Yngve (1960). Nedre Norrmalm - Historiskt och ohistoriskt. Utvidgat särtryck ur Samfundet S:t Eriks årsbok. Stockholm: Norstedt. Libris 1794231 
• Björn Linn (1988) sextio namn ur Göteborgs arkitekturhistoria, Göteborg - Årsbok 1988, Arkitekturmuseet, Stockholm, ISSN 0280-2686
• Göteborgare 1923 : biografisk uppslagsbok, Hugo Brusewitz, Hugo Brusewitz Förlag, Göteborg 1923 s. 187
• Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 13, 114, 116, 146, 226, 232, 234
• Vem är det : Svensk biografisk handbok 1939, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1939 s. 492-493
• Sveriges statskalender för året 1945, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Majt:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1945 s. 211, 950, 968

Vidare läsning

• Bjur, Hans (1984). Stadsplanering kring 1900: med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 490. Göteborg. Libris 7593442. ISBN 91-7032-133-7 
• Bjur, Hans (1986). ”Albert Lilienberg.”. Arkitektur (Stockholm : Arkitektur förlag, 1959-) 1986:1,: sid. 27-31 : ill.. ISSN 0004-2021. ISSN 0004-2021 ISSN 0004-2021.  Libris 2872390

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Albert Lilienberg.
  Bilder & media
• Albert Lilienberg i LIBRIS : 22 poster

Företrädare: Per-Olof Hallman

Stadsplanedirektör i Stockholms stad 1927–44

Efterträdare: Sven Markelius