Alpjärnsparv
| Alpjärnsparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Järnsparvar Prunellidae |
| Släkte | Prunella |
| Art | Alpjärnsparv P. collaris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Prunella collaris | |
| Auktor | Scopoli, 1769 |
| Utbredning | |
 | |
Alpjärnsparv (Prunella collaris) är en fågel i familjen järnsparvar.
Utseende och läte
Alpjärnsparven är en stor järnsparv med en längd på 15-17,5 cm och en vikt på 25-35 gram. Den har ett grått huvud och grått bröst. Undersidan är strimmigt rödbrun och ovansidan svart, grå och brunstrimmig. Dess vingtäckare är svarta och i fräsch höstdräkt tydligt avgränsade av två vita vingband. I fräsch höstdräkt syns också den fint svart- och vitvattrade strupen där det vita oftast bara syns som en smal horisontell fläck när man ser fågeln frontalt. Den vassa näbben är svart med en gulorange näbbrot.
Sången är snabb och varierad. Den har även ett kraftigt lärklikt läte och ett trastlikt.
Utbredning, biotop och taxonomi
Alpjärnsparven förekommer lokalt i Europa och allra nordvästligaste Afrika och över stora delar av Asien. Den återfinns i högalpina miljöer, vanligtvis på 1800-3500 meters höjd och föredrar kalfjäll med stenblock och låga örter. Den är i huvudsak en stannfågel men gör förflyttningar i höjdled för att dra sig undan den värsta kylan och snön.
Taxonomi
Eftersom den är en stannfågel och lever på förhållandevis isolerade lokaler som avgränsas av biotopgränser, det vill säga lågland, så är det genetiska utbytet mellan olika lokala populationer så pass litet att det går att urskilja ett antal olika populationer åt.
Clements et al. 2015 delar upp den i nio underarter:[2]
- P. c. collaris – nordvästra Afrika samt i bergstrakter i västra och centrala Europa, söderut till Italien, Slovenien och nordöstra Serbien och österut till Karpaterna
- P. c. subalpina – bergstrakter från sydöstra Europa till Kreta och västra Turkiet
- P. c. montana – Kaukasus till norra Irak och södra Iran
- P. c. rufilata – Tadzjikistan till norra Afghanistan, västra Xinjiang i västra Kina och sydöstra Tibet
- P. c. whymperi – västra Himalaya, från Kashmir till Garhwal och Kumaon
- P. c. nipalensis – östra Himalaya till sydvästra Kina (östra Xinjiang till norra Yunnan) och sydöstra Tibet
- P. c. tibetana – nordvästra Kina (norra Xinjiang, södra Qinghai och Gansu) till östra Tibet
- P. c. erythropygia – bergskedjan Altaj till norra Kina, Ochotska havet, Korea och Japan
- P. c. fennelli – bergsområden i Taiwan
I Sverige har den påträffats tillfälligt 15 gånger till och med 2014, samtliga i Skåne, Blekinge, på Öland eller Gotland.[3]
Ekologi
Den bygger sitt bo i skrevor bland klippor och lägger 3-4 ljusblå, 23 millimeter stora ägg. Äggen ruvas av båda föräldrarna i cirka 15 dagar. Den ses ofta i små grupper, även under häckningstid. Alpjärnsparven livnär sig av insekter och frön.
Referenser
Noter
- ^ Birdlife International 2012 Prunella collaris Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 14 mars 2016.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
- ^ Alpjärnsparv, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
Tryckta källor
- Christopher Perrins; David Attenborough (1986). Fågelliv i Europa. Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 158. ISBN 91-34-50909-7