Asterix

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Asterix (olika betydelser).
Ej att förväxla med Asterisk.
Asterix
Asterix-logotypen, i sin franska originalversion med accent.
Asterix-logotypen, i sin franska originalversion med accent.
Originaltitel Astérix (ursprungligen Astérix le Gaulois)
Förlag Dargaud
Utgiven 1959– (som tidningsserie)
Antal nummer 34
Redaktion
Manusförfattare René Goscinny
Tecknare Albert Uderzo, Frédéric Mébarki
Färgläggare Albert Uderzo, Thierry Mébarki
Skapare René Goscinny och Albert Uderzo
Originalpublicering
Publicerad i Pilote
Publikationsdatum 1959–
Språk franska
Översättning
Förlag Egmont
Datum 1970–
Volymer 34
Översättare Ingrid Emond m.fl.
Innehåll och relaterat
Huvudpersoner Asterix, Obelix, Idefix m.fl.
Teman Romerska riket, Gallien, parodier
Relaterat verk Oumpa-Pa, Idefix

Asterix (originaltitel: Astérix, ursprungligen Astérix le Gaulois) är en fransk tecknad serie skapad 1959 av René Goscinny (1926-1977) och Albert Uderzo (född 1927). Huvudpersoner i serien är de två gallerna Asterix och Obelix. Serien utspelar sig i romarriket och handlar om en nordgallisk by i det galliska kriget som, med hjälp av en magisk dryck som ger dem övernaturlig styrka står emot den romerska övermakten.

René Goscinny skapade historierna till de första 24 Asterix-albumen (foto från 1971)

Översikt[redigera | redigera wikitext]

Serien debuterade i det första numret av den franska serietidningen Pilote 1959 och har sedan dess givits ut i 34 reguljära seriealbum samt ett specialalbum. Serien var från början ett nära samarbete mellan manusförfattaren René Goscinny och Albert Uderzo, men efter Goscinnys död 1977 har Uderzo fortsatt på egen hand. 2013 kom Asterix hos pikterna'', det första albumet producerat utan vare sig Goscinny eller Uderzo.[1]

Tanken var att göra en tecknad serie som på en gång hyllade hemlandet Frankrike och samtidigt var underhållande. Serien är därför fylld av farsartade sekvenser, satiriska teckningar, och ordvitsar (till exempel är namnet Asterix en lek med det latinska ordet asterisk, det vill säga "liten stjärna" – "*"). Men i bakgrunden finns otroligt mycket detaljer om det vardagliga livet i det romerska riket, om strukturen i den romerska armén och om olika historiska händelser. Redan i den andra rutan i det första albumet nämns till exempel den verklige galliske hövdingen Vercingetorix.

Asterix äventyr blev snabbt storsäljare, och inom kort blev det till och med populärt att försöka få bli intecknad i serien. Bland de som figurerat i serien är Dupondtarna från Tintin och The Beatles samt otaliga franska politiker och sportkändisar.

Albert Uderzo tecknade Asterix från starten 1959 fram till 2009.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Albumen om Asterix utspelar sig omkring 50 f.Kr. och brukar börja i den fridfulla lilla namnlösa by i norra Gallien där Asterix och hans vänner bor. Trots att byn ligger inkilad mellan fyra romerska läger: Babaorum, Aquarium, Laudanum och Lillbonum, har den inte blivit, mer än tillfälligt, intagen av romarna. Hemligheten är druiden Miraculix trolldryck som gör att alla som dricker den blir övermänskligt starka för en period, vilket gör att romarnas försök att besätta byn ständigt slås ned, oavsett hur stora trupper Julius Caesar sänder.

Livet i byn består mestadels av vänskap, vildsvinsjakt och smågnabb mellan fiskhandlaren och smeden, och för all del, trubadurens ideliga försök att få gehör för sina (o)musikaliska uppträdanden. Men friden i byn brukar inte bli långvarig, eftersom det dels ständigt dyker upp nya befälhavare i de fyra romerska lägren, som vill göra sig ett namn genom att kuva de okuvliga gallerna, dels dyker upp olika människor från andra delar av världen (egyptier, goter, spanjorer, korsikaner, indianer, etc, och i senare album även utomjordingar) med uppdrag till den listige krigaren Asterix och hans vän Obelix som genom att han ramlade i grytan med trolldryck när han var liten, permanent är övermänskligt stark.

Under uppdragen möter de två vännerna (och Obelix hund, Idefix) ofta stereotypa företrädare för de områden som de besöker - till exempel de hårdföra vikingarna eller de kolugna britterna, men framför allt de olycksdrabbade piraterna som alltid lyckas komma i vägen för Asterix och Obelix äventyr, vilket oftast innebär att de får sitt piratskepp sänkt.

Ett stort mått av latinska ordspråk och citat förekommer i olika sammanhang i berättelserna.

Skadade[redigera | redigera wikitext]

Under de många striderna med romare och andra folkslag har en stor grupp figurer skadats och avbildats som skadade i albumen. En grupp läkare gick systematiskt igenom de 34 Asterix-albumen för att undersöka hur många traumatiska hjärnskador som avbildats där - de undersökte det hela genom att undersöka de avbildade skadorna och sedan utvärdera hur svåra dessa var genom att titta på Glasgow coma scale (GCS). Forskarna fann 704 fall av drabbade figurer, av vilka samtliga var vuxna och 99,1 procent av dem var män. Av dessa hade hela 98,8 procent blivit skadade genom trubbigt våld och de återstående 1,1 procenten hade skadats genom strypning (98 procent av dem hade skadats då de överfallits). Cirka 50 procent av de skadade hade fått ett allvarligt trauma, även om ingen avlidit av skadorna.[2] Av de skadade var 63,9 procent romare.[3] Forskarna fann det svårt att förklara det faktum att samtliga av de skadade överlevde.[4]

Gästande figurer[redigera | redigera wikitext]

Den uppmärksamme läsaren hittar också verkliga eller fiktiva personer insmugna i berättelserna, särskilt rik på sådana är Asterix i Belgien där man kan se den berömde cyklisten Eddy Merckx liksom detektiverna som är kända i Tintins äventyr, Dupontarna. Flera gånger har också tecknaren ritat in sig själv och manusförfattaren som statister eller bifigurer i albumen. Många av de verkliga figurerna är franska politiker, tv-personligheter eller skådespelare vilka kanske inte alltid är så kända i Sverige. Sean Connery gör en spionroll som Nollnollsix i Asterix på irrvägar och i det antika London (Asterix och britterna) finner vi fyra barder misstänkt lika medlemmarna i The Beatles.

Figurer ur serien Asterix, på en vägg i tyska Ludwigshafen. Från vänster: Lillefix/Lillfixan, Troubadix, Obelix, Asterix och Idefix. Genom väggkartans förstoringsglas syns den del av Gallien som Caesar inte lyckats lägga under sig – en by med uppstudsiga galler omgivna av fyra romerska härläger.

Figurer[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Figurer i Asterix

Huvudpersoner[redigera | redigera wikitext]

Asterix[redigera | redigera wikitext]

Asterix är seriens huvudperson och hjälte. Han är bland de kortaste i den lilla galliska byn, men blir stark av trolldrycken som Miraculix tillreder. Asterix är blond och har som alla andra galler mustascher samt en hjälm med stora vingar på. Hans bär ett svart linne, röda byxor och i bältet ett mindre svärd (som han dock sällan behöver använda). Han är väldigt klipsk, vilket är hans största tillgång då trolldrycken inte finns till hands.

Obelix[redigera | redigera wikitext]

Obelix är Asterix bäste vän och seriens andra huvudperson. Han är extremt välväxt, inte lika intelligent som Asterix och bär på längden blåvit-randiga byxor för att inte framstå som tjock. Han har rött hår, med två stora flätor som hänger vid ansiktet och mustasch. Obelix arbetar som bautastensleverantör och använder sin styrka framför sin intelligens, men är ändå välmenande. Obelix är konstant stark sedan han föll i grytan med trolldryck som barn, något som gjort att det skulle vara farligt för honom att dricka mer trolldryck, till hans förtret eftersom han är väldigt förtjust i både mat och dryck. Hans favoriträtt är grillade, nyfångade vildsvin, som han kan äta många av och gärna fångar själv. Han är annars en trogen husse åt sin hund, Idefix.

Idefix[redigera | redigera wikitext]

Idefix är Obelix lilla vita hund, som är en mycket trogen följeslagare. Han gillar träd och blir lika upprörd varje gång ett träd fälls eller blir skadat, vilket Obelix lätt gör av misstag. Vad Idefix är för sorts ras är okänt.

Miraculix[redigera | redigera wikitext]

Miraculix är den gamle finurlige druid som är vän med Asterix och som tillreder grytan med trolldryck som krävs för att Asterix och de andra i byn ska bli starka och oövervinnerliga för romarna, med undantag av Obelix som Miraculix inte låter smaka av grytan, sedan han föll i den som barn. Miraculix är vithårig och har långt skägg och en vit druiddräkt med en röd mantel. Hans viktigaste redskap är guldskäran som han samlar mistlar med (mistlar är en av de viktigaste ingredienserna i trolldrycken). Förutom trolldrycken kan Miraculix koka ihop andra magiska drycker.

Övriga figurer[redigera | redigera wikitext]

  • Majestix är hövding i den lilla byn där Asterix bor och även god vän till Asterix. Som alla galler uppskattar han god mat, gärna som hans fru Bonemine tillreder.
  • Bonemine (med smeknamnet Mina) är Majestix fru och lagar god mat och är ofta intresserad av det senaste från Lutetia (Paris).
  • Crabbofix (fr. Ordralfabétix) säljer fisk tillsammans med sin fru. Det uppstår ofta konflikter med smeden Smidefix och de andra i byn huruvida hans fiskar verkligen är färska, vilket lätt eskalerar till storskaliga slagsmål.
  • Senilix är en gammal, men märkligt viril man, som är gift med en betydligt yngre kvinna.
  • Smidefix är smed i den lilla byn. Han är Troubadix störste icke-beundrare, och det är oftast han som ser till att skalden förhindras att utföra sitt kall. Annars råkar han ofta i gräl med fiskhandlaren Crabbofix.
  • Troubadix är byns skald som till sin egen förtjusning komponerar "musik", vars framförande ingen annan i den lilla byn uppskattar. För det mesta bakbinds Troubadix och förses med munkavle inför de byfester som ofta avslutar de äventyr Asterix varit med om. Men så länge han inte sjunger så är han omtyckt av alla.
  • Julius Caesar spelar också en viktig roll i de tecknade serierna om Asterix. I denna serie har Rom ockuperat hela Gallien, utom just den lilla by som Asterix och Obelix bor i, vilket retar Caesar till vansinne.

De romerska lägren[redigera | redigera wikitext]

Det är 4 olika läger som belägrar den galliska byn: Aquarium, Babaorum, Laudanum och Lillbonum. Av någon underlig anledning har det romerska lägret Laudanum blivit kraftigt diskriminerat i handlingarna och medverkar bara i tre album, varav två där handlingen utspelar sig tillsammans med de tre andra lägren. När det gäller de andra lägren är antalet medverkan jämnare fördelat.

  • Aquarium medverkar i albumen: Gudarnas hemvist, Rosen & svärdet, Obelix på galejan, Asterix och tvedräkten samt Asterix & son.
  • Babaorum medverkar i albumen: Tvekampen, Asterix och skatten, Asterix i Spanien, Asterix på Korsika, Obelix & Co, Asterix och tvedräkten samt Asterix & son.
  • Laudanum medverkar i albumen: Asterix i Belgien, Asterix och tvedräkten samt Asterix & son.
  • Lillbonum medverkar i albumen: Asterix och hans tappra galler, Asterix som gladiator, Gallien runt, Asterix och spåmannen, Asterix på irrvägar, Asterix och tvedräkten samt Asterix & son.

Citat[redigera | redigera wikitext]

  • "De är inte kloka, de där romarna." (Franska: "Ils sont fous, ces romains")(Latin:"Delarant isti romani"). Detta är Obelix' stående kommentar till romarnas "påhitt", som han även kommenterar de flesta andra folkslag Asterix och Obelix stöter på, exempelvis korsikaner (i "Asterix på Korsika") och indianer (i "Resan över atlanten").

Latinska citat[redigera | redigera wikitext]

Ett stort mått av latinska ordspråk och citat förekommer i olika mer eller mindre passande situationer i serien:

  • "Alea iacta est" – "Tärningen är kastad", yttrat av en romersk soldat, då de klätt ut en av de sina till tillfångatagen galler, och efter Asterix och Obelix tror sig befriat honom från romarna.
  • "Morituri te salutant!" – "Vi som skall dö, hälsar dig", som gladiatorerna förutsätts säga till kejsaren då de kommer in på arenan. Yttras ironiskt av en romersk soldat, då han konfronteras av en mycket mindre soldat, vilken dock honom ovetande fått av styrketrolldrycken.
  • "O tempora, o mores" – "O tider, o seder".
  • "Vade retro!" – "Vik hädan!" Yttrat av en romersk vakt som råkar ut för Asterix och Obelix.
  • "Vae victis" – "Ve de besegrade!" Yttrat av en romersk soldat, som hänger på en gren efter att Asterix har "passerat".
  • "Veni, vidi, vici" – "Jag kom, jag såg, jag segrade"; Den romerska prefekten (i Rosen och svärdet) fantiserar att han ska säga till Cæsar då denne frågar "Quid novi, fili?" – "Vad nytt, min gosse?" Hans förväntningar kommer dock på skam.
  • "Quod erat demonstrandum" – "Vilket skulle bevisas"; Den romerska adjutanten Filurius (i Tvekampen) menar att det fortfarande finns tid att tillfångata Miraculix.
  • "Dulce et decorum est pro patria mori!" – "Det är ljuvt och passande att dö för fäderneslandet!"; Den romerske soldaten och blivande spionen Plusominus då det hettar till på riktigt i Tvekampen.

Seriealbum[redigera | redigera wikitext]

De utgivna albumen listas nedan i kronologisk ordning efter ursprungspublicering. Inom parentes anges utgivningsår i respektive land. Tabellen kan också sorteras efter svensk utgivning (klicka på trianglarna vid rubrikerna).

Nr Originaltitel Nr Svensk titel
1 Astérix le Gaulois (1961) 1 Asterix och hans tappra galler (1970)
2 La serpe d'or (1962) 10 Asterix och guldskäran (1973)
3 Astérix et les Goths (1963) 9 Asterix och goterna (1973)
4 Astérix gladiateur (1964) 11 Asterix som gladiator (1973)
5 Le Tour de Gaule d'Astérix (1965) 12 Gallien runt (1973)
6 Astérix et Cleopatre (1965) 2 Asterix och Kleopatra (1970)
7 Le combat des chefs (1966) 4 Tvekampen (1971)
8 Astérix chez les Bretons (1966) 5 Asterix och britterna (1971)
9 Astérix et les Normands (1967) 3 Asterix och vikingarna (1970)
10 Astérix Legionnaire (1967) 6 Asterix drar i fält (1971)
11 Le bouclier arverne (1968) 7 Romarnas skräck (1971)
12 Astérix aux jeux olympiques (1968) 8 Asterix på olympiaden (1972)
13 Astérix et le chaudron (1969) 13 Asterix och skatten (1974)
14 Astérix en Hispanie (1969) 14 Asterix i Spanien (1974)
15 La zizanie (1970) 15 Asterix och tvedräkten (1975)
16 Astérix chex les Helvêtes (1970) 16 Asterix i Alperna (1975)
17 Le domaine des dieux (1971) 17 Gudarnas hemvist (1975)
18 Les lauriers de César (1972) 18 Caesars lagerkrans (1976)
19 Le devin (1972) 19 Asterix och spåmannen (1976)
20 Astérix en Corse (1973) 20 Asterix på Korsika (1977)
21 Le cadeau de César (1974) 21 Caesars gåva (1977)
22 La grande traversée (1975) 22 Resan över Atlanten (1977)
23 Obelix et compagnie (1976) 23 Obelix & Co (1978)
24 Astérix chez les Belges (1979) 24 Asterix i Belgien (1979)
25 Le grand Fossé (1980) 25 Det stora bygrälet (1980)
26 L'Odyssée d'Astérix (1981) 26 Asterix på irrvägar (1981)
27 Le Fils d'Astérix (1983) 27 Asterix & Son (1983)
28 Astérix chez Rahàzade (1987) 28 Asterix i Indien (1987)
29 La rose et le glaive (1991) 29 Rosen och svärdet (1991)
30 La galère d'Obélix (1996) 30 Obelix på galejan (1996)
31 Astérix et Latraviata (2001) 31 Asterix och Latraviata (2001)
32 Astérix et la rentrée gauloise (2003) 32 Åter till Gallien (2006)
33 Le ciel lui tombe sur la tête (2005) 33 Himlen faller ner över hans huvud (2006)
34 Asterix – Livre d'or (2009) 34 Asterix och Obelix födelsedag – Den gyllene boken (2009)
35 Astérix chez les Pictes (2013) 35 Asterix hos pikterna (2013)

Det 35:e albumet gavs ut (hösten) 2013, med en ny tecknare.[5] På svenska fick det titeln Asterix hos pikterna.[6]

Förlag och svenska översättningar[redigera | redigera wikitext]

I Frankrike gav förlaget Dargaud ut alla äventyren i album, fram till nummer 24 (1979). Album 25 var det första som gavs ut på det egna förlaget Éditions Albert René, som Albert Uderzo grundade 1979, två år efter René Goscinnys död. Därefter skedde också (ett kortvarigt) förlagsbyte, eftersom just album 25 på svenska kom ut på Bonniers Juniorförlag. Från och med album 26 skötte Hemmets Journals Förlag (senare Serieförlaget/Egmont) åter den svenska utgivningen.

Det finns två olika översättningar av album 1–8. Albumen översattes ursprungligen av Björn Ragnarsson åren 1970–1972 och nyöversattes 1979–1980[7][8][9] av Ingrid Emond. Detta gjordes i samband med Hemmets Journals nytryckningar av alla tidiga album (1979–89, album 1–25), där den maskinsatta textningen byttes ut mot en handtextad variant.

De olika översättningarna under framför allt 1970-talet innebär att namngivning av vissa bifigurer inte blivit helt konsekventa. Dessa kan därför ha olika namn i olika upplagor.

Asterix blev under 1970-talet en stor försäljningsframgång för Hemmets Journals Förlag och kom regelbundet i nya upplagor. Sammanlagt har alla de första tio albumen kommit i 4–6 upplagor, medan albumen 11–28 tryckts om åtminstone en gång. Album 29 och senare har endast tryckts i en upplaga. Samtidigt nytrycktes alla de hittillsvarande albumen i de två samlingsutgivningarna av serien; 1985–1986 kom album 1–27 i sju tjocka volymer, och 2001–2006 kom album 1–33 i 13 volymer.[10]

Svenska översättare:

  • Björn Ragnarsson [1–8] (1970–72, Hemmets Journals Förlag)
  • Ingrid Emond [1–34] (1973–2009, Hemmets Journals Förlag/Serieförlaget/Egmont Kärnan; inklusive nyöversättningar av ovanstående)
  • Rebecca Alsberg [25] (1980, Bonniers Juniorförlag)
  • Per A.J. Andersson [35] (2013, Egmont Kids Media Nordic)

I andra media[redigera | redigera wikitext]

Filmer[redigera | redigera wikitext]

Flera av Asterix äventyr har filmatiserats:

  1. 1967 - Asterix och hans tappra galler (Astérix le Gaulois) (tecknad film)
  2. 1968 - Asterix och Kleopatra (Astérix et Cléopâtre) (tecknad film)
  3. 1976 - Asterix 12 stordåd (Les douze travaux d'Astérix) (tecknad film)
  4. 1985 - Asterix – gallernas hjälte (Astérix et la surprise de César) (tecknad film)
  5. 1986 - Asterix och britterna (Astérix chez les Bretons) (tecknad film)
  6. 1989 - Asterix – bautastenssmällen (Astérix et le coup du menhir) (tecknad film)
  7. 1994 - Asterix i Amerika (På tyska: Asterix in Amerika) (tecknad film; producerad i Tyskland)
  8. 1999 - Asterix och Obelix möter Caesar (Astérix et Obélix contre César) (spelfilm)
  9. 2002 - Asterix & Obelix: Uppdrag Kleopatra (Astérix & Obélix: Mission Cléopâtre) (spelfilm)
  10. 2006 - Asterix och vikingarna (Astérix et les Vikings) (tecknad film)
  11. 2007 - Asterix på olympiaden (Astérix aux jeux olympiques) (spelfilm)
  12. 2012 - "Asterix och Obelix och britterna" (Astérix et Obélix : Au service de Sa Majesté") (spelfilm)

Spel[redigera | redigera wikitext]

Utanför media[redigera | redigera wikitext]

1965 nådde serien Asterix nya popularitetsnivåer. Den kom bland annat att få ge namn Frankrikes första rymdsatellit, som sköts upp i november samma år.

Satelliter[redigera | redigera wikitext]

Den första franska satelliten sköts upp i rymden 26 november 1965, som del i den pågående rymdkapplöpningen. Frankrike blev därmed tredje land som av egen kraft placerat föremål i rymden. Satelliten, 42 kg tung, gavs ursprungligen namnet A-1. Den allt mer populära franska serien – succén med Astérix et Cléopâtre under 1965 bidrog till att de kommande albumen snart såldes i miljonupplagor – med sin typiskt franska karaktär, bidrog till att satellitens smeknamn Astérix även kom att bli officiellt namn.[11]

När det europeiska rymdprogrammet 24 december 1979 sköt upp sin första satellit i rymden, hade denna officiellt namnet CAT-1 (Capsule Ariane Technologique).[12] Men den 1 600 kg tunga tingesten gavs snart det rätt så passande smeknamnet Obélix.

Parc Astérix[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Parc Astérix

Våren 1989 öppnades en nöjespark tillägnad Asterix och hans galler i Plailly, 30 km norr om Paris. Parc Astérix är en av de mest välbesökta i sitt slag i Frankrike och tog 2007 emot 1 620 000 besökare[13].

Asterix är känd långt utanför serievärlden. Här är slovakiska militärens helikoptrar nummer 0222 ("Asterix") och 0223 ("Idefix").

Kulturreferenser[redigera | redigera wikitext]

  • I avsnittet Husbands and Knives av animerade TV-serien Simpsons besöker Lisa Simpson en ny affär där Tintin och Asterix står i en hylla med seriealbum.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Phalippou, Alexandre (2013-10-25): ”"Astérix" : on a lu le premier bébé de Ferri et Condrad. Au niveau de Goscinny et Uderzo?”. Huffingtonpost.fr. Läst 16 november 2013. (franska)
  2. ^ Kamp et al. (2011): 1352.
  3. ^ Kamp et al. (2011): 1353.
  4. ^ Kamp et al. (2011): 1354.
  5. ^ "Astérix revient en BD fin 2013 avec un nouveau dessinateur". Tf1.fr, 2012-10-11. Läst 11 januari 2013. (franska)
  6. ^ Küchler, Teresa (2013-10-28): "Yes Scotland tar åt sig stöd av Asterix". Svd.se. Läst 16 november 2013.
  7. ^ Goscinny, René; Uderzo Albert, Emond Ingrid 1925- (1979). Asterix och hans tappra galler. Hemmets journal. ISBN 91-7300-842-7 
  8. ^ Goscinny, René; Uderzo Albert, Emond Ingrid 1925- (1981). Asterix på olympiaden. Hemmets journal. ISBN 91-7300-527-4 
  9. ^ Goscinny, René; Uderzo Albert, Emond Ingrid 1925- (1981). Asterix och goterna (Ny utg.). Hemmets journal. ISBN 91-7300-836-2 
  10. ^ Eliasson Thomas, Nederman Ulf, Hallin Jakob, red (2011). Alla serier i Sverige 1907-2011. Alvglans. ISBN 978-91-7556-126-4  sid 44–46
  11. ^ Etienne, Jean (2005-11-30): "Il y a 40 ans, la fusée Diamant lançait le premier satellite français". Futura-sciences.com. Läst 15 november 2013. (franska)
  12. ^ "Astérix, 1er satellite français". Image-cnes.fr. Läst 15 november 2013. (franska)
  13. ^ http://www.dlrpmagic.com/today/images/2008/03/16-attendance-03.gif

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

  • Marcel A. Kamp & Philipp Slotty & Sevgi Sarikaya-Seiwert & Hans-Jakob Steiger & Daniel Hänggi (2011). ”Traumatic brain injuries in illustrated literature: experience from a series of over 700 head injuries in the Asterix comic books” (på engelska). Acta Neurochir (Springer-Verlag) "153": sid. 1351-1355. doi:10.1007/s00701-011-0993-6. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]