Virginia Woolf

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Virginia Woolf
Virginia Woolf 1902. Foto: George Charles Beresford
Virginia Woolf 1902. Foto: George Charles Beresford
Född Virginia Adeline Stephen
25 januari 1882
London, Storbritannien
Död 28 mars 1941 (59 år)
nära Lewes, East Sussex, Storbritannien
Yrke författare, förläggare, kritiker
Nationalitet britt Storbritannien
Litterära rörelser modernism
Framstående verk Mot fyren, Ett eget rum, Mrs Dalloway, Orlando
Make/maka Leonard Woolf (1912–1941)
Influenser William Shakespeare, George Eliot, Lev Tolstoj, Marcel Proust, Anton Tjechov, Emily Brontë, Daniel Defoe, E.M. Forster

Virginia Adeline Woolf, född Stephen 25 januari 1882 i London, död 28 mars 1941 nära Lewes i East Sussex, var en brittisk författare och feminist.

Virginia Woolf var en av de tongivande modernistiska författarna och teoretikerna. Hennes experimentella prosa var nydanande och hon anses vara en av 1900-talets viktigaste engelskspråkiga författare. Även litteraturstudierna i The Common Reader fick stort genomslag. Woolf ingick i Bloomsburygruppen.

Virginia Woolf var syster till Vanessa Bell och Thoby Stephen. Hon gifte sig 1912 med Leonard Woolf.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Woolf föddes i London som Adeline Virginia Stephen, som dotter till sir Leslie Stephen och Julia Prinsep Stephen (född Jackson) (1846-1895). Hon utbildades av sina föräldrar i deras hem på 22 Hyde Park Gate, Kensington and Chelsea. Virginias föräldrar hade tidigare varit gifta, och deras makar avled. Hushållet bestod av barn från tre äktenskap: Julias barn med hennes förste make, Herbert Duckworth: George Duckworth (1868-1934); Stella Duckworth (1869-1897); och Gerald Duckworth (1870-1937). Leslie Stephens barn med Minny Thackeray: Laura Makepeace Stephen (1870-1945), som förklarades mentalt funktionshindrad och levde hos föräldrarna tills hon blev inlagd på institution 1891, där hon sedan levde fram till sin död. Och Leslies och Julias gemensamma barn: Vanessa Stephen (1879-1961); Thoby Stephen (1880-1906); Virginia; och Adrian Stephen (1883-1948). I hemmet umgicks författare och konstnärer som George Meredith och Edward Burne-Jones, bland dem också och hon bestämde sig tidigt för att bli författare. Genom brodern Thoby Stephen kom hon i kontakt med den grupp av Cambridgestudenter, som senare kom att bilda kärnan i Bloomsburygruppen, däribland Virginias blivande make Leonard Woolf.[1]

1910 var Woolf med i den grupp som genomförde Dreadnoughtbluffen, då en grupp ungdomar lurade brittiska flottan att de var en grupp etiopiska dignitärer och gavs en rundtur av flottans mäktigaste skepp, HMS Dreadnought.[2]

Woolf debuterade 1915 med romanen Voyage out (svensk översättning 2010, Resan ut) som är en bildningsroman av traditionellt slag men med en kvinnlig huvudperson. I essän Modern fiction (1919) bröt hon med den realistisk romanen genom att fördöma genren, och 1922 började hon i Jacobs room (svensk översättning Jacobs rum 1927) experimentera med romangenren genom att beskriva huvudpersonen utifrån andra personers upplevelser av Jacob. Till fullo utvecklade hon sin teknik i Mrs Dalloway (1925), som skildrar en dag i London, skildrad utifrån de olika karaktärernas upplevelser.[1]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Virginia Stephen gifte sig med författaren Leonard Woolf 1912, och kallade honom under förlovning för en "pengalös jude". Paret delade dock ett nära band, och 1937 skrev Woolf i sin dagbok: "Love-making — after 25 years can’t bear to be separate ... you see it is enormous pleasure being wanted: a wife. And our marriage so complete." De bildade tillsammans Hogarth Press 1917 som kom att ge ut Woolfs arbeten.[3] Woolf träffade Vita Sackville-West 1922. Efter en tentativ start inleddes ett förhållande som skulle hålla genom större delen av 1920-talet.[4] 1928 presenterade hon Sackeville-West med Orlando: A Biography, en fantasybiografi. Efter det att kärleksaffären avslutades, förblev de två vänner till Woolfs död.

Död[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha skrivit klart manuskriptet till sin sista novell Mellanspel (Between the Acts) återkom den depression som hon tidigare lidit av. Kriget och Luftwaffes förstörelse av hennes hem i London, tillsammans med det svala mottagandet av biografin hon skrev om sin vän Roger Fry, förvärrade situationen tills hon inte längre kunde arbeta.[5]

Den 28 mars 1941, istället för ett nytt nervsammanbrott, dränkte sig Woolf genom att fylla sina fickor med stenar och därefter vandra ut i River Ouse nära sitt hem. Hennes kropp hittades inte förrän den 18 april. Hennes man begravde henne under ett träd i trädgården till deras hus i Rodmell i Sussex.

I sitt sista brev till maken skrev hon:

I feel certain that I am going mad again. I feel we can't go through another of those terrible times. And I shan't recover this time. I begin to hear voices, and I can't concentrate. So I am doing what seems the best thing to do. You have given me the greatest possible happiness. You have been in every way all that anyone could be. I don't think two people could have been happier 'til this terrible disease came. I can't fight any longer. I know that I am spoiling your life, that without me you could work. And you will I know. You see I can't even write this properly. I can't read. What I want to say is I owe all the happiness of my life to you. You have been entirely patient with me and incredibly good. I want to say that — everybody knows it. If anybody could have saved me it would have been you. Everything has gone from me but the certainty of your goodness. I can't go on spoiling your life any longer. I don't think two people could have been happier than we have been.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Böcker på svenska

Virginia Woolf i populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

Vem är rädd för Virginia Woolf? och den femfaldigt Oscarsbelönade filmen som byggde på pjäsen ingår hennes namn i titeln, men författaren har egentligen ingen roll i handlingen.

Nicole Kidman belönades med en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll för sin roll som Virginia Woolf i filmen Timmarna (2002). Timmarna var arbetstiteln för Woolfs roman Mrs Dalloway (1925).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000 (uppslagsord Virginia Woolf)
  2. ^ The Dreadnought Hoax
  3. ^ http://www.nytimes.com/2006/12/10/books/review/Messud.t.html?_r=1&n=Top%2fFeatures%2fBooks%2fBook%20Reviews&oref=slogin
  4. ^ http://andrejkoymasky.com/liv/fam/biow3/wool2.html
  5. ^ Lee, Hermione: "Virginia Woolf." Knopf, 1997.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]