Jesu födelse

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kristi födelse länkar hit, för västvärldens dateringssystem se tideräkning.
Ärkeängeln Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon ska föda Jesus. Läs vidare Bebådelsen. Målning (1824) av Aleksandr Andrejevitsj Ivanov.

Jesu födelse har spelat en stor roll för kristendomen och andra religiösa rörelser där man tror på Jesus. Den firas som den kristna julen. Enligt kristen tradition är Jesus jungfrufödd, genom att Maria, Jesu mor blev havande av helig Ande (Lukasevangeliet 1:35). Även muslimer tror på Jesu jungfrufödelse, vilken omnämns i islams heliga skrift, Koranen.[1]

Den västerländska tideräkningens standard för numrering av år bygger på ett tidigt medeltida försök att räkna åren från Jesu födelse. Det var munken Dionysius Exiguus i Rom som utvecklade systemet med att räkna årtalen efter Kristi födelse, som en del i hans arbete med att kunna datumbestämma påsken.

Källor till berättelser om Jesu födelse[redigera | redigera wikitext]

Forskare vet inte exakt vilket år eller dag som Jesus föddes. Enligt Matteusevangeliet och Lukasevangeliet ägde Jesu födelse rum under Herodes regeringstid som varade fram till kungens död år 4 f.Kr.[2] Emellertid beskriver Lukasevangeliet att Jesus föddes i samband med den första skattskrivningen av de romerska provinserna Syrien och Judeen, under Quirinius, vilken inträffade år 6 e.Kr.[3] Bibelforskare har traditionellt försökt att förena dessa uppgifter, men vissa forskare ser detta som ett misstag av författaren till Lukas evangelium.[4] Det är dock mycket möjligt att det i Lukasevangeliet talas om dels en folkräkning under kejsar Augustus och dels den skattskrivning i provinsen Syrien som hölls år 8 f.Kr. då Quirinius hade det militära ansvaret för provinsen.[5] Den allmänna uppfattningen bland bibelforskare är idag ett födelsedatum som inföll mellan åren 7 och 4 f.Kr.[6]

Av de fyra evangelierna är det bara Matteus- och Lukasevangeliet som redogör för Jesu genealogi.[7] Redogörelserna i de båda evangelierna är dock väsentligt olika[8] och samtida lärda ser i allmänhet släkttavlorna som teologiska konstruktioner.[9] Vissa har menat att Matteus vill understryka att Jesus var ett messianskt barn av kunglig härstamning, då han nämner kung Salomo, medan Lukas släktforskning är prästerlig och nämner Levi.[10] En annan förklaring som Peter Fjellstedt anger är att Lukas visar Marias stamtavla, medan Matteus visar Josefs.[11] Båda släkttavlorna visar att Jesus var släkt med kung David och därigenom även med Abraham. Listorna mellan Abraham och David är identiska, men skiljer sig åt mellan David och Josef. Matteus börjar med Salomo och fortsätter med kungarna i Juda rike till den sista kungen, Jojakin. Efter Jojakin avslutas raden kungar då Juda erövrades och folket fördes bort till Babylon. Således visar Matteus att Jesus var en avkomling till kungarna i Israel. Lukas släktforskning är längre än Matteus och går tillbaka till Adam och ger fler namn mellan David och Jesus.

Denna artikel är en del i en serie om
Christian cross.svg
Jesus

Jesu liv enligt Nya testamentet
Jesus Kristus
Jesu födelse
Jesu undervisning
Jesu liknelser
Jesusord
Kristi förklaring
Jesu lidande och död
Jesu uppståndelse
Kristi återkomst

Kontext och perspektiv
Kristus
Kristologi
Messiasprofetior och Jesus

Historicitet
Jesu historicitet
Ahistoriska hypotesen

 Denna tabell: visa  diskussion  redigera 

Jesu liv börjar enligt Lukasevangeliet i staden Nasaret i Galileen i nuvarande Israel. Det berättas där hur ängeln Gabriel besökte en ung israelitisk kvinna vid namn Maria och förkunnade att hon skulle föda en son som skulle kallas "den Högstes son" (alltså Guds son). Det skulle ske genom den Helige Ande, utan medverkan av någon man. Marias trolovade Josef var alltså enligt Nya Testamentet inte far till barnet, och Maria betraktas i den kristna kyrkan traditionellt som jungfru. Josef nämns bara ett fåtal gånger, när författarna beskriver Jesu barndom. Han nämns inte en enda gång i texterna efter att Jesu offentliga verksamhet börjat.

Enligt Lukasevangeliet fick paret till följd av ovan nämnda folkräkning bege sig till staden Betlehem, strax söder om Jerusalem. Maria födde där sin son och lade honom i en krubba (matho) för djur, eftersom det var fullbelagt i härbärget. I samband med födelsen uppenbarade sig en stor grupp änglar för några herdar i närheten. Enligt Matteus evangelium fick den unga familjen en tid senare besök av stjärntydare (de tre vise männen) som kom resande österifrån med gåvor till barnet i form av guld, rökelse och myrra. Männen frågade i hovet i Jerusalem om judarnas nyfödde konung. Kung Herodes den store blev misstänksam över denne "konung" och lät döda alla gossebarn under 2 år i trakten (se Barnamorden i Betlehem). Jesu familj lyckades dock fly till Egypten och återvände först när kungen var död. De bosatte sig i Nasaret för att undvika att leva under Herodes son och efterträdare Herodes Archelaos styre.[12] När Jesus var 12 år besökte han enligt Lukasevangeliet Jerusalems tempel och förde kloka samtal med de lärda. Det finns inga uppgifter i Nya Testamentet om vad Jesus gjorde eller var han befann sig mellan 12- och 30-årsåldern.

I Markusevangeliet, Bibel 2000, kallas Jesus för en snickare. Matteus säger enligt Bibel 2000 att han var son till en snickare. Det grekiska ordet som används i evangeliet är tekton som betyder "byggmästare", vilket tyder på att han kan ha varit en hantverkare, till exempel en timmerman.

Jesu födelse i konst och berättelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Jesu födelse.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Koranen, Suratu Al-Imran verser 45, 47 och 59.
  2. ^ Edwin D. Freed, Stories of Jesus' Birth, (Continuum International, 2004), sidan 119.
  3. ^ Geza Vermes,The Nativity: History and Legend, London, Penguin , 2006, sidan 22.
  4. ^ Exempelvis, James Douglas Grant Dunn, 'Jesus Remembered', (Eerdmans, 2003) sidan 344. Likaså, Erich S. Gruen, 'The expansion of the empire under Augustus', i The Cambridge ancient history Volym 10, sidan 157, Geza Vermes, The Nativity, Penguin 2006, p.96, W.D Davies and E. P. Sanders, 'Jesus from the Jewish point of view', i The Cambridge History of Judaism ed William Horbury, vol 3: the Early Roman Period, 1984, Anthony Harvey, A Companion to the New Testament (Cambridge University Press 2004), p221, Meier, John P., A Marginal Jew: Rethinking the Historical Jesus. Doubleday, 1991, v. 1, p. 213, Brown, Raymond E. The Birth of the Messiah: A Commentary on the Infancy Narratives in Matthew and Luke. London: G. Chapman, 1977, p. 554, A. N. Sherwin-White, pp. 166, 167, Fergus Millar Millar, Fergus (1990). "Reflections on the trials of Jesus". A Tribute to Geza Vermes: Essays on Jewish and Christian Literature and History (JSOT Suppl. 100) [eds. P.R. Davies and R.T. White]: 355-81, Sheffield: JSOT Press.  repr. in Millar, Fergus (2006). ”The Greek World, the Jews, and the East”. Rome, the Greek World and the East (University of North Carolina Press) "3": ss. 139–163. 
  5. ^ http://www.brogren.nu/skattskrivningen.htm
  6. ^ James D. G. Dunn, Jesus Remembered, Eerdmans Publishing (2003), sidan 324.
  7. ^ Se Matteusevangeliet 1:1-17 och Lukasevangeliet 3:23-28.
  8. ^ Joseph A. Fitzmyer, The Gospel According to Luke I-IX. Anchor Bible. Garden City: Doubleday, 1981, s. 499–500; I. Howard Marshall, The Gospel of Luke (The New International Greek Testament Commentary). Grand Rapids: Eerdmans, 1978, s. 158.
  9. ^ Bienert, Wolfgang E. (2003). [9780664227210 "The Relatives of Jesus"]. i Wilhelm Schneemelcher, Robert McLachlan Wilson. New Testament Apocrypha: Gospels and Related Writings. Westminster John Knox Press. s. 487. 9780664227210.
  10. ^ Howard W. Clarke, The Gospel of Matthew and Its Readers, Indiana University Press, 2003, s.1
  11. ^ Fjellstedt, P. Peter Fjellstedts bibel (Ny upplaga). Sid. 11, band III 
  12. ^ Se Matteusvangeliet 2:19-23.