Christer Fuglesang

Från Wikipedia
Version från den 6 december 2017 kl. 16.12 av TJ Lusitanias (Diskussion | Bidrag) (Rullade tillbaka redigeringar av 195.5.111.113 (diskussion) till senaste version av Larske)
För asteroiden, se 11256 Fuglesang.
Christer Fuglesang
ESA-astronaut/kosmonaut
NationalitetSverige Sverige
Tillståndaktiv
Född18 mars 1957 (67 år)
Nacka, Sverige
Andra yrkendocent i partikelfysik
Tid i rymden26 dygn 17 h 38 min
Urvalsgrupp1992 ESA Group
Antal rymd­promenader5
Rymdpromenad­tid31 timmar 54 minuter
UppdragSTS-116, STS-128
Uppdrags­emblem
UtmärkelserWargentinmedaljen i guld (Kungliga Vetenskapsakademien), NASA Exceptional Service Medal,
IVA:s guldmedalj,
H.M. Konungens medalj,
KTH:s Stora pris,
Integralorden

Arne Christer Fuglesang, född 18 mars 1957 i Nacka, Stockholms län, är docent i partikelfysik, och den första svenska rymdfararen. Han är också författare till några barnböcker.

Christer Fuglesang är Sveriges förste och hittills ende astronaut. Han blev uttagen i ESA-grupp 2 15 maj 1992 tillsammans med fem andra europeiska astronautkandidater. Klockan 20.47 den 9 december 2006 lokal tid (02.47 den 10 december svensk tid) blev Fuglesang den förste svensken i rymden, efter en lyckad start från Kennedy Space Center i Florida. Uppskjutningen uppges ha gått enligt planerna och skedde i bra väderförhållanden. Sex minuter efter start var Discovery uppe i hastigheten 27 000 kilometer i timmen. Efter ytterligare några minuter hade rymdfärjan lagt sig i omloppsbana runt jorden, vilket innebar att Fuglesang för första gången fick befinna sig i frifall motsvarande äkta tyngdlöshet.

2009 deltog Christer Fuglesang i en andra rymdfärjeuppskjutning[1].

Asteroiden 11256 Fuglesang är namngiven efter Christer Fuglesang.

Biografi

Christer Fuglesang övar inför The Celsius Mission.

Karriären

Christer Fuglesang påbörjade sina studier i Teknisk fysik vid Kungliga tekniska högskolan 1975 och blev civilingenjör 1981. Han genomgick forskarutbildning i experimentell partikelfysik vid Stockholms universitet, disputerade 1987 och blev docent 1991. 1989 blev han Senior Fellow vid Cern. Sedan 1999 är han hedersdoktor vid Umeå universitet och har fått samma utnämning av universitetet i Nova Gorica, Slovenien. Han utsågs till affilierad professor vid KTH 2006 och tilldelades Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj 2007. Han invaldes 23 mars 2009 som utländsk ledamot av svenska Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Christer Fuglesang arbetade efter rymdresorna vid ESA i Noordwijk, Nederländerna.[2] År 2012 emottog Christer Fuglesang Kungliga Tekniska Högskolans utmärkelse som Årets Alumn 2012. I april 2013 återvände han till Sverige och är sedan april 2017 professor i rymdfart vid KTH, Den 5 oktober 2016 valdes Christer Fuglesang in som svensk ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien.[3]

Fuglesang har varit verksam vid Cern i flera år. Där bidrog han aktivt till studierna av materiens minsta partiklar, bland annat genom att vara ansvarig för en detektor. Med sig på sina andra rymdresa hade han en handhållen partikeldetektor för mätning av kosmisk strålning (”particle flux demonstrator”), konstruerad av KTH-forskare (bland andra Mark Pearce).

Rymdflygningskarriär

Fuglesang var 1990 en av cirka 6 000 sökande till tjänsterna som europeisk astronaut. Av dessa tävlade 294 i den svenska deluttagningen, som gjordes av en svensk urvalkommitté under ledning av Dag Linnarsson vid Karolinska institutet. Efter en lång uttagningsprocess identifierades fem svenska kandidater, som presenterades för pressen den 24 april 1991 av industriminister Rune Molin. Dessa fem svenskar gick sedan vidare till en europeisk uttagning. Den 15 maj 1992 meddelar ESA att sex européer från Belgien, Frankrike, Italien, Tyskland och Sverige (Christer Fuglesang) uttagits till den europeiska astronautkåren. Fuglesang fick sin grundutbildning till astronaut på European Astronaut Centre i Köln, Tyskland.[4]

Euromir 95

I augusti 1993 var Fuglesang en av två ESA-astronauter som valdes ut för att träna inför uppdraget Euromir 95 det kommande året. Specialiserad träning inför det specifika uppdraget som kosmonaut fick han i Stjärnstaden utanför Moskva. I mars 1995 bestämdes det att Fuglesang skulle bli backup till sin ESA-kollega Thomas Reiter som fick ingå i primärbesättning. Hans första rymdfärdsuppdrag blev att arbeta som Crew Interface Coordinator vid markstationen i Kaliningrad under det halvårslånga uppdraget för att stödja besättning på rymdstationen Mir. Mest skulle han vara ett stöd till Thomas Reiter men även en länk mellan Mir och Payloads Operations Control Centre i Oberpfaffenhofen, Tyskland.

Sojuz återinträde

Mellan mars och juni 1996 genomgick Fuglesang träning i Stjärnstaden för att bli befälhavare för återinträde med Sojuzkapsel. Han lärde sig koppla loss Sojuzkapseln från rymdstation, återinträda i jordatmosfären och landa på jorden.

Uppdragsspecialist vid NASA

Fuglesang hälsar till Sverige, Norge och Europa på väg in i rymdfärjan.

1996 flyttade Fuglesang till Houston, Texas, USA för att genomgå Nasas astronautprogram. I augusti 1996 började han träning med Nasas astronautgrupp 16 och blev färdig med den utbildningen i april 1998, då han blev behörig astronaut och kunde bli utvald till uppdrag med rymdfärjan.

Discovery STS-116

  • Uppskjutning: 02.47 den 10 december 2006 (svensk tid). Detta senarelades från sin planerade uppskjutningstid, klockan 03.37 den 8 december 2006 (svensk tid) på grund av dåligt väder över Kennedy Space Center och de tre europeiska nödlandningsplatserna. Beslutet kom bara sekunder innan den planerade uppskjutningen. Vädret såg ut att orsaka ytterligare problem den 10 december, men molntäckena klarnade upp och 9 minuter till start bekräftades från mission control att man tänkte genomföra uppskjutningen.
  • Dockning med ISS: 23.12 den 11 december 2006 (svensk tid) dockade Discovery med ISS.
  • Förberedelser inför rymdpromenad: Christer Fuglesang sov i Quest Airlock under natten mot uppdragets dag fyra.
  • Första rymdpromenaden: Christer Fuglesang och Robert Curbeam gick klockan 21.42 svensk tid den 12 december 2006 ut på rymdpromenad för att inleda arbetet med ISS påbyggnad.
  • Andra rymdpromenaden: Christer Fuglesang och Robert Curbeam påbörjade en rymdpromenad på kvällen svensk tid den 14 december 2006. Den tog fem timmar och betecknades som en framgång. I slutet av rymdpromenaden tackade och skojade markkontrollen med honom på svenska: - Is this fina fisken, Christer? Christer: - Yes, fina fisken. Markkontrollen: - Det är jättebra. Christer: - Ja jättebra.
  • Tredje rymdpromenaden: Klockan 20.13 (svensk tid) den 18 december 2006 började en oplanerad rymdpromenad som utfördes av Curbeam och Fuglesang för att försöka räta ut solpanelen på P6 truss som man haft problem med att dra tillbaks.
  • Landningen: Discovery landade säkert den 22 december klockan 23.32 (svensk tid). Landningen fick flyttas fram lite för att vädret inte riktigt var lämpligt för att Nasa säkert skulle våga ta ner färjan.

Väckningsmusiken var under två dagar speciellt utvald för Fuglesang; dag 6 var det Abbas "Waterloo" och dag 9 Johann Strauss d.y.:s "An der schönen blauen Donau".

Fuglesang ombord på rymdfärjan Discovery.
Fuglesang på rymdpromenad.
Fuglesang vid Kungliga Vetenskapsakademiens högtidssammankomst 2010.
Christer Fuglesang erhåller KTH:s utmärkelse Årets Alumni 2012
Christer Fuglesang på KTH i Stockholm 2012
Christer Fuglesang signerar sin bok Vattenvärlden på NK i Stockholm den 16 december 2012.

Discovery STS-128

Den 15 juli 2008 blev Fuglesang uttagen som uppdragsspecialist till STS-128.

  • Uppskjutning: 05.59 den 29 augusti 2009 (svensk tid) på fjärde försöket.
  • Dockning*: kl. 02.54 den 30 augusti svensk tid dockade Discovery med ISS.
  • Första rymdpromenaden*: Under flygdag 7 genomförde Fuglesang tillsammans med Danny Olivas en rymdpromenad där de bland annat installerade och satte på plats en ny ammoniaktank på ISS.
  • Andra rymdpromenaden*: Under flygdag 9 genomförde Fuglesang tillsammans med Danny Olivas en rymdpromenad, där de hade tre uppdrag. De lyckades med alla tre; bland annat var ett av uppdragen att installera 2 nya GPS-antenner.
  • Landning: 12 september 2009 kl. 02.53 svensk tid.

Under STS-128 blev Fuglesang den enda personen som inte varit amerikan eller ryss som gjort mer än tre rymdpromenader. Efter hans två rymdpromenader under STS-128 har han sammanlagt gjort fem rymdpromenader.

Fuglesangs totala EVA-tid under hans fem rymdpromenader är 31 timmar och 54 minuter vilket placerar honom på 29:e plats över personer med mest tid från rymdpromenader i historien (den 14 september 2009).

Väckningsmusiken var under två dagar speciellt utvald för Fuglesang; dag 6 var det Louis Armstrongs "What a Wonderful World" och dag 13 Rod Stewarts "Sailing".

Rymdfärder

Fuglesang har sammanlagt tillbringat drygt 26 dagar och 17 timmar i rymden.

Noterbart är att Fuglesang är behörig både som astronaut och kosmonaut, det vill säga både som amerikansk och rysk rymdfarare. Han är den förste person som inte är från USA eller Ryssland som gjort fler än tre rymdpromenader.

Familj och fritid

Fuglesang är gift med Elisabeth, född Walldie, också hon examinerad civilingenjör från KTH – teknisk fysik. Tillsammans har de barnen Malin, Denise och Rutger. Christer Fuglesang har en svensk mor och en norsk far. Efternamnet Fuglesang är norska för fågelsång.

Fuglesang var med och introducerade frisbee som tävlingsform i Sverige. Han blev svensk mästare i grenen Maximum Time Aloft 1978 och han har tävlat i VM. Grenen handlar om att hålla frisbeen i luften så länge som möjligt. Han satte under uppdraget STS-116 världsrekord i den nya kategorin Galactic MTA genom att hålla en frisbee i luften drygt 20 sekunder. Rekordet bevittnades på plats av Thomas Reiter och direktsändes i TV4. Han gillar utförsåkning och fullföljde 1985–1987 tre maratonlopp i Stockholm, samtliga med tider runt 3.15–3.16, vilket är i klass med en elitmotionär.

Hans intressen är bland annat idrott, segling, skidåkning, frisbee, spel och läsning. Fuglesang är supporter av Djurgårdens IF, och inför en av Djurgårdens första hemmamatcher i fotbollsallsvenskan 2007 flögs han in med helikopter och ner på Stockholms Stadions gräsplan till en ceremoni där han hyllades av "sin" klubb. Även studenterna i Lund har visat sin uppskattning av Fuglesangs insatser: Inför Lundakarnevalen 2010 var han en av "nedräknarna", och i samband med karnevalens invigning avgöts hans näsa, vilken numera pryder plats 151 i Nasoteket inom Akademiska Föreningen i Lund.

Aktion mot alternativmedicin

Under Almedalsveckan i Visby 2011 deltog Fuglesang i föreningen Vetenskap och Folkbildnings aktion mot alternativmedicin. Tillsammans med tio andra medlemmar i föreningen svalde han en överdos (tio gånger mer än rekommenderad) av det homeopatiska medlet Coffea Alfaplex[5] för att visa på att homeopatiska preparat är verkningslösa.[6][7] Fuglesang sa efteråt att han inte kände sig påverkad av överdosen.[8]

Schackpartiet mot Dagens Nyheters läsare

Christer Fuglesang presenterar sig som en inbiten schackspelare, och under sin andra rymdfärd (STS-128) utmanade han läsarna av Dagens Nyheters webbplats som spelade korrespondensschack mot Christer innan och under själva rymdfärden. Läsarna kunde rösta på tre alternativa drag som valdes ut av Richard Wessman på Dagens Nyheters webbplats. Efter 30 drag erkände sig Christer Fuglesang besegrad och gav upp.[9]

Christer Fuglesang i populärkultur

Christer Fuglesang porträtterades av Henrik Schyffert i ett återkommande inslag i tv-serien Percy Tårar från 1996, där han tränas för (men aldrig får komma iväg på) en rymdresa. Fuglesang har också parodierats i tv-serien Hey Baberiba. Rockbandet The Movements har gjort en temaskiva om Fuglesang som gavs ut 2009 i samband med hans andra rymdfärd.

I Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst som är SVT:s julkalender 2012 dyker Christer Fuglesang upp där han spelar sig själv.

Rymdresan 3D är en dom-film om Christer Fuglesangs rymdresor. Där agerar han både framför kameran och var teknisk expert i produktionen. Filmen producerades av och visas sedan 2012 på Visualiseringscenter C i Norrköping.[10]

Rockbandet Skraeckoedlan har skrivit en låt som är inspirerad av Fuglesang. Låten heter Fågelsång och återfinns på bandets skiva Äppelträdet.

Konstnären Richard Krantz har gjort verket "Christer F", en skulptur gjuten i gips, som referens till Christer Fuglesang.[11]

Bibliografi

Allmän bibliografi

Barnböcker

  • Fuglesang, Christer; Rymdresan: Markus och Marianas rymdäventyr med farbror Albert. SF, Fri Tanke förlag (2010). ISBN 9789186061142
  • Fuglesang, Christer; Vattenvärlden: Markus och Marianas äventyr med farbror Albert. Barnbok, Fri Tanke förlag (2012). ISBN 9789186061456
  • Fuglesang, Christer; Sifferplaneten: Markus och Marianas rymdäventyr med farbror Albert. SF, Fri Tanke förlag (2012). ISBN 9789186061319
  • Fuglesang, Christer; Det svarta hålet: Markus och Marianas äventyr med farbror Albert. Barnbok, Fri Tanke förlag (2013). ISBN 9789186061661
  • Fuglesang, Christer och Hall, Jesper; Schackjakten: Farbror Albert lär dig det klassiska spelet. Barnbok, Fri Tanke förlag (2015). ISBN 9789187513718

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Kättström, Dag (6 december 2009). ”Vy från ovan: Christers andra resa”. ""10"". s. 12. http://www.popast.nu/arkiv/nummer-4-december-2009. 
  2. ^ ”Fuglesang får tung post hos ESA”. Populär Astronomi. 4 februari 2010. Arkiverad från originalet den 21 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140221222431/http://www.popast.nu/2010/02/fuglesang-far-tung-post-hos-esa.html. Läst 9 juli 2013. 
  3. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademien - Christer Fuglesang, Per-Olof Wickman och Igor Abrikosov invalda i akademien”. www.kva.se. http://www.kva.se/Nyheter/2016/christer-fuglesang-per-olof-wickman-och-igor-abrikosov-invalda-i-akademien/. Läst 27 oktober 2016. 
  4. ^ Börje Lundberg, Svenska Rymdäventyr, sidan 80-89 (Trafik-Nostalgiska Förlaget, ISBN 978-91-86853-61-7
  5. ^ ”Därför tar jag en överdos”. Svenska Dagbladet. 7 juli 2011. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/orimligt-ge-skattemedel-till-bluffmedicin_6309298.svd. 
  6. ^ Shang, Aijing m.fl.: ”Are the clinical effects of homoeopathy placebo effects? Comparative study of placebo-controlled trials of homoeopathy and allopathy”, The Lancet, sid. 726-732, Vol 366, 2005.
  7. ^ Ernst, Edzard: ”A systematic review of systematic reviews of homeopathy”, British Journal of Clinical Pharmacology, sid. 577-582, Vol 54, 2002.
  8. ^ ”Fuglesangs överdos”. Expressens webb-tv. 7 juli 2011. http://tv.expressen.se/nyheter/utrikes/1.2492403/fuglesangs-overdos. 
  9. ^ ”Spela schack med Christer Fuglesang”. Dagens Nyheter. 15 april 2009. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/schack-christer-fuglesang. 
  10. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5543436
  11. ^ ”Christer F : richard krantz”. www.richardkrantz.org. http://www.richardkrantz.org/index.php/project/christer-f/. Läst 27 oktober 2016. 

Allmänna källor

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Christer_Fuglesang&oldid=42191317”