Första franska republiken
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Frankrikes historia | |
  Denna artikel är en del av en serie |
|
| Tidsaxel | |
|---|---|
| Gallien (–486) | |
| Frankrike under medeltiden (486–1453) | |
| Hundraårskriget (1337–1453) | |
| Tidigmoderna Frankrike (1453–1789) | |
| Franska revolutionen (1789–1799) | |
| Första republiken (1792–1804) | |
| Första kejsardömet (1804–1814) | |
| Bourbonska restaurationen (1814–1830) | |
| Julimonarkin (1830–1848) | |
| Andra republiken (1848–1852) | |
| Andra kejsardömet (1852–1870) | |
| Tredje republiken (1870–1940) | |
| Vichyregimen (1940–1944) | |
| Frankrikes provisoriska regering (1944–1946) | |
| Fjärde republiken (1946–58) | |
| Femte republiken (1958–) | |
|
Frankrike-portalen |
Som en följd av den franska revolutionen och det därpå följande avskaffandet av monarkin, utropades den första republiken av det franska folket 21 september 1792. Det var den första större europeiska nationen på många sekler som övergick från monarki till republik och innebar det första steget i utvecklingen mot ett Europa dominerat av liberala demokratier.
Den första republiken varade till 1804 då republikens förste konsul Napoleon Bonaparte utropade sig till kejsare.
Konstitutionellt kan republiken uppdelas i
Emellertid har många enskilda händelser – septembermassakern, slaget vid Valmy, skräckväldet – och viktiga grupperingar – jakobinerna, hébertisterna, haft en sådan betydelse under perioden att dessa offentliga institutioner periodvis haft en underordnad roll.
