Formel 1-VM 1985 hade 16 deltävlingar som kördes under perioden 7 april-3 november. Förarmästerskapet vanns av fransmannen Alain Prost och konstruktörsmästerskapet av McLaren-TAG.
| F1-regler i korthet 1985 |
| Motor | Över-/turboladdad 1 500 cc
Sug 3 000 cc |
|---|
| Max cylindrar | 12 |
|---|
| Bilens minimivikt | 540 kg |
|---|
| Max bränsle | 220 liter/race |
|---|
| Poängberäkning | 9, 6, 4, 3, 2, 1
• Halva poäng gavs om ett lopp stoppades före halva distansen.
• Endast de elva bästa resultaten räknades in i mästerskapet. |
|---|
| Stall/Tillverkare
|
Nummer
|
Förare
|
| Alfa Romeo
|
22
|
 Riccardo Patrese, Italien
|
| 23
|
 Eddie Cheever, USA
|
| Arrows-BMW
|
17
|
 Gerhard Berger, Österrike
|
| 18
|
 Thierry Boutsen, Belgien
|
| Brabham-BMW
|
7
|
 Nelson Piquet, Brasilien
|
| 8
|
Francois Hesnault, Frankrike
|
 Marc Surer, Schweiz
|
| Ferrari
|
27
|
Michele Alboreto, Italien
|
| 28
|
 Rene Arnoux, Frankrike
|
 Stefan "Lill-Lövis" Johansson, Sverige
|
| Ligier-Renault
|
25
|
Andrea de Cesaris, Italien
|
| Philippe Streiff, Frankrike
|
| 26
|
Jacques Laffite, Frankrike
|
| Lotus-Renault
|
11
|
Elio de Angelis, Italien
|
| 12
|
Ayrton Senna, Brasilien
|
| McLaren-TAG
|
1
|
Niki Lauda, Österrike
|
 John Watson, Storbritannien
|
| 2
|
Alain Prost, Frankrike
|
Minardi
(Minardi-Ford & Minardi-Motori Moderni)
|
29
|
Pierluigi Martini, Italien
|
| Osella-Alfa Romeo
|
24
|
Piercarlo Ghinzani, Italien
|
 Huub Rothengatter, Nederländerna
|
| RAM-Hart
|
9
|
 Manfred Winkelhock, Tyskland
|
| Philippe Alliot, Frankrike
|
| 10
|
Philippe Alliot, Frankrike
|
| Kenny Acheson, Storbritannien
|
| Renault
|
14
|
Francois Hesnault, Frankrike[1]
|
| 15
|
Patrick Tambay, Frankrike
|
| 16
|
Derek Warwick, Storbritannien
|
| Spirit-Hart
|
21
|
Mauro Baldi, Italien
|
| Team Haas (Lola-Hart)
|
33
|
 Alan Jones, Australien
|
| Toleman-Hart
|
19
|
Teo Fabi, Italien
|
| 20
|
Piercarlo Ghinzani, Italien
|
Tyrrell
(Tyrrell-Ford & Tyrrell-Renault)
|
3
|
Martin Brundle, Storbritannien
|
| Stefan Bellof, Tyskland
|
| 4
|
Stefan "Lill-Lövis" Johansson, Sverige
|
| Stefan Bellof, Tyskland
|
| Martin Brundle, Storbritannien
|
| Ivan Capelli, Italien
|
| Philippe Streiff, Frankrike
|
| Williams-Honda
|
5
|
Nigel Mansell, Storbritannien
|
| 6
|
 Keke Rosberg, Finland
|
| Zakspeed
|
30
|
Jonathan Palmer, Storbritannien
|
| Christian Danner, Tyskland
|
.svg){kind=small}
Alain Prost
Michele Alboreto
Keke Rosberg
Ayrton Senna
.svg){kind=small}
Nigel Mansell
Stefan Johansson
Niki Lauda
.svg){kind=small}
Thierry Boutsen
Marc Surer
Stefan Bellof
Wikimedia Commons har media som rör Formel 1-VM 1985.