Formel 1-VM 1981 hade 15 deltävlingar som kördes under perioden 15 mars-17 oktober. Förarmästerskapet vanns av brasilianen Nelson Piquet och konstruktörsmästerskapet av Williams-Ford.
| F1-regler i korthet 1981 |
| Motor |
Över-/turboladdad 1 500 cc
Sug 3 000 cc |
| Max cylindrar |
12 |
| Bilens minimivikt |
585 kg |
| Poängberäkning |
9, 6, 4, 3, 2, 1 |
Grand Prix 1981 [redigera]
Grand Prix utanför VM 1981 [redigera]
Stall, nummer och förare 1981 [redigera]
| Stall/Tillverkare |
Nummer |
Förare |
| Alfa Romeo |
22 |
Mario Andretti, USA |
| 23 |
Bruno Giacomelli, Italien |
| Arrows-Ford |
29 |
Riccardo Patrese, Italien |
| 30 |
Siegfried Stohr, Italien |
Jacques Villeneuve Sr, Kanada |
| ATS-Ford |
9 |
Jan Lammers, Nederländerna |
| 9, 10 |
Slim Borgudd, Sverige |
Brabham
(Brabham-Ford & Brabham-BMW) |
5 |
Nelson Piquet, Brasilien |
| 6 |
Hector Rebaque, Mexiko |
| Emilio de Villota (Williams-Ford) |
37 |
Emilio de Villota, Spanien |
| Ensign-Ford |
14 |
Marc Surer, Schweiz |
Ricardo Londono, Colombia |
Eliseo Salazar, Chile |
| Ferrari |
27 |
Gilles Villeneuve, Kanada |
| 28 |
Didier Pironi, Frankrike |
| Fittipaldi-Ford |
20 |
Keke Rosberg, Finland |
| 21 |
Chico Serra, Brasilien |
| Ligier-Matra |
25 |
Jean-Pierre Jarier, Frankrike |
Jean-Pierre Jabouille, Frankrike |
Patrick Tambay, Frankrike |
| 26 |
Jacques Laffite, Frankrike |
| Lotus-Ford |
11 |
Elio de Angelis, Italien |
| 12 |
Nigel Mansell, Storbritannien |
| March-Ford |
17, 18 |
Derek Daly, Storbritannien |
Eliseo Salazar, Chile |
| McLaren-Ford |
7 |
John Watson, Storbritannien |
| 8 |
Andrea de Cesaris, Italien |
| Osella-Ford |
31 |
Miguel Ángel Guerra, Argentina |
| 31, 32 |
Piercarlo Ghinzani, Italien |
Beppe Gabbiani, Italien |
| 32 |
Giorgio Francia, Italien |
Jean-Pierre Jarier, Frankrike |
| Renault |
15 |
Alain Prost, Frankrike |
| 16 |
René Arnoux, Frankrike |
| Theodore-Ford |
33 |
Patrick Tambay, Frankrike |
Marc Surer, Schweiz |
| Toleman-Hart |
35 |
Brian Henton, Storbritannien |
| 36 |
Derek Warwick, Storbritannien |
| Tyrrell-Ford |
3 |
Eddie Cheever, USA |
| 4 |
Kevin Cogan, USA |
Ricardo Zunino, Argentina |
Michele Alboreto, Italien |
| Williams-Ford |
1 |
Alan Jones, Australien |
| 2 |
Carlos Reutemann, Argentina |
Slutställning förare 1981 [redigera]
Slutställning konstruktörer 1981 [redigera]
Externa länkar [redigera]