George S. Patton

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
George S. Patton
Pattonphoto.jpg
George S Patton Signature.svg
George S. Patton som generallöjtnant.
Information
Smeknamn Old Blood and Guts
Född 11 november 1885
San Gabriel, Los Angeles County, Kalifornien, USA
Död 21 december 1945 (60 år)
Heidelberg, Baden-Württemberg, Tyskland
I tjänst för USA
Försvarsgren USA:s armé
Tjänstetid 1909–1945
Grad General
Befäl Se: befattningar
Slag/krig Pancho Villa-expeditionen
*Slaget vid San Miguelito
Första världskriget
*Slaget vid Saint-Mihiel
*Meuse-Argonne-offensiven
Andra världskriget
*Operation Torch
*Operation Husky
*Invasionen av Normandie
*Lorraineoffensiven
*Ardenneroffensiven
Utmärkelser Distinguished Service Cross (2)
Distinguished Service Medal (3)
Silver Star (2)
Legion of Merit
Bronze Star
Purpurhjärtat
Bathorden
Brittiska Imperieorden

George Smith Patton, född 11 november 1885 i San Gabriel, Los Angeles County, Kalifornien, död 21 december 1945 i Heidelberg, Baden-Württemberg (i sviterna av en bilolycka 9 december 1945), var en amerikansk militär; general från 14 april 1945.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Patton var en färgstark pansargeneral under andra världskriget som uppmärksammades för sina segrar i kriget men också för sitt hårda styre och sina uttalanden i pressen. När de allierade landsteg i Nordafrika i november 1942 under befäl av generallöjtnant Dwight D Eisenhower var Patton chef för en amerikansk styrka som erövrade Marocko. Patton blev 6 mars 1943 befälhavare för 2:a amerikanska kåren som ingick i 18 armégruppen under den brittiske generalen Harold Alexander. Motståndet utgjordes av axelmakternas Armégrupp Afrika, som bildats 22 februari 1943 och bestod av tyska och italienska trupper med generalfältmarskalk Erwin Rommel som befälhavare men redan 10 mars blev generalöverste Hans-Jürgen von Arnim ny befälhavare. Axelmakterna kapitulerade i Nordafrika 13 maj 1943. Patton var därefter chef för den amerikanska 7:e armén 10 juli - 31 december 1943. Pattons trupper deltog i erövrandet av Sicilien 10 juli - 17 augusti 1943 och Patton intog slutligen Messina 16 augusti. Från 25 januari 1944 till 7 oktober 1945 ledde Patton den amerikanska 3:e armén i Nordvästeuropa, bland annat under Ardenneroffensiven. Han utmärkte sig fram till krigets slut som en av de allierades främsta befälhavare på slagfältet. Efter kriget blev han militärguvernör i Bayern. Från 7 oktober 1945 fram till sin död var han chef för 15:e armén. Patton blev brigadgeneral 1 oktober 1940, generalmajor 4 april 1941, generallöjtnant 12 mars 1943 och general 14 april 1945.

Patton deltog i Olympiska sommarspelen 1912 i Stockholm och blev 5:a i modern femkamp. I november 1945 besökte han åter Sverige efter blivit inbjuden av den svenska regeringen. Dåvarande arméchefen general Archibald Douglas bjöd på middag på Täcka uddenDjurgården. Patton träffade också det svenska femkampslaget från 1912, och gjorde en dags besök hos Upplands regemente i Uppsala. Patton lär också ha träffat kung Gustaf VTullgarn.[1] En månad efter Sverigebesöket omkom han i en bilolycka i trakten av Heidelberg i Tyskland. Patton ligger idag begravd på en amerikansk krigskyrkogård i Luxemburg.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Dåvarande kavallerilöjtnant George S. Patton designade 1913 USA:s sista fastställda militära sabelmodell; m/1913.

Tre amerikanska stridsvagnar har officiellt fått sina namn efter Patton, M46 Patton, M47 Patton och M48 Patton. Vidare kom en stridsvagnen inofficiellt att kallas M60 Patton. Patton skrev de delvis självförhärligande memoarerna Mitt krig. År 1970 kom filmen Patton - pansargeneralen med George C. Scott i rollen som Patton.

År 2005 framröstades general Patton till USA:s främste general genom tiderna framför både Robert E. Lee, John Pershing och George Washington.

En gång sa patton: "A good plan violently executed this week is better than a perfect plan executed next week".

Befattningar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”General George S. Patton”. Ekenholm.se. http://www.ekensholm.se/Patton/pat1.htm. Läst 14 oktober 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]