Hästkastanj

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hästkastanj
Kasztan oo001.JPG
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Kinesträdordningen
Sapindales
Familj Kinesträdsväxter
Sapindaceae
Släkte Hästkastanjesläktet
Aesculus
Art Hästkastanj
A. hippocastanum
Vetenskapligt namn
§ Aesculus hippocastanum
Auktor L.
Hastkastanje.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) är en art i familjen kinesträdsväxter från centrala Balkan och östra Bulgarien. Arten förekommer planterad eller förvildad i Sverige upp till och med Gästrikland.

Hästkastanjen förekom före senaste istiden över stora områden, men fanns efter dess slut endast kvar i vissa reliktområden på Balkan. Den klarar idag bara av att spridas med människans hjälp, och det har antagits att den tidigare spridits med hjälp av någon av de större utdöda växtätararterna, möjligen Uroxen.[1]

Utseende och ekologi[redigera | redigera wikitext]

Hästkastanj är ett träd som liknar ek i form och storlek, och blir nästan lika gammalt, men växer snabbare till full storlek. Dess blad är uppemot 25 cm långa och sammansatt fingrade med sågtandade kanter. Trädet slår ut tidigt (i skånska parker ofta redan i mitten av april) och när knopparna öppnas, är de unga delarna täckta av ljusbruna hår. Löven tar sedan en vecka att växa till full storlek. Blomningen är mer värmeberoende, men vanligen blommar hästkastanjerna två-tre veckor efter det att bladen vuxit färdigt. Om hösten syns ljusberoendet ofta tydligt genom att träd avlövas sist i närheten av ljuskällor som till exempel gatulampor.

Nyutslagna blad på våren.

Blommorna är vita med rosa eller gula fläckar, zygomorfa och fribladiga och sitter i stora upprättstående klasar. Kastanjens frukt är en kapsel med ett mycket tjockt och taggigt skal, som innehåller ett, två eller ibland tre blanka bruna frön, som ibland kallas "kastanjer". Aesculus-träd med frukter utan taggar är arten stinkhästkastanj, A. glabra,[2] även hybriden rödblommig hästkastanj förekommer som parkträd.

Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Frön från hästkastanjer innehåller bland annat aescin och är därför oätliga. Det finns dock ett antal djur, exempelvis vissa hjortar och hästar, som kan bryta ned den giftiga substansen i hästkastanjer. Detta är sannolikt orsaken till att man kallar detta trädet hästkastanj. Hästkastanjer är giftiga för människor, inte så farligt vid ett enstaka tillfälle men värre vid upprepad förtäring[3]. Hästkastanjer är inte nära släkt med äkta kastanjer utan namnet syftar bara på likheten hos frukter och frön.

Hästkastanjen i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Frön (kastanjer) från hästkastanjer

I de nordiska länderna förekommer äkta kastanj sällan och många litterära syftningar på "kastanj" avser hästkastanj. Ett sådant exempel är i Gustaf Frödings dikt "Skalden Wennerbom" med stroferna:

"Och han somnar in, han går till vila, / parkens medlidsamma kronor sila / litet ljus kring skalden Wennerbom, / milt kastanjen regnar ned sin blom, / flaskan ligger tom, / krypen härs och tvärs däröver kila." [4]

Där är det hästkastanjens blom som avses, eftersom den äkta kastanjens blommor är vindpollinerade och oansenliga. Hästkastanjens blomfällning är däremot spektakulär, vilket beror på att de lossnar innan de vissnat och torkat och alltså är vackra även då de fallit.

I "Blomsterfesten i täppan" av Elsa Beskow finns sången om "Fru kastanjeblom och hennes söner" och även här gäller det hästkastanj[5].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Europeiska kulturlandskap, Urban Emanuelsson. s 53.
  2. ^ Aldén, Björn; et al. (1998). Kulturväxtlexikon. Natur och Kultur. Sid. 32. ISBN 91-27-33-907-6 
  3. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3 nr 88, sid 51
  4. ^ Gustaf Fröding, Nya dikter, 1894
  5. ^ Elsa Beskow, Blomsterfesten i täppan, 1914. ISBN 91-638-3194-5, sid 22-23.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]