Nederländernas herrlandslag i fotboll

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nederländernas herrlandslag i fotboll
Flag of the Netherlands.svg
Fotbollsförbund Koninklijke Nederlandse Voetbalbond
Förbundskapten Nederländerna Guus Hiddink
Lagkapten Robin van Persie
FIFA-rankning 3 (17 juli 2014)[1]
Flest landskamper Edwin van der Sar
 • Antal landskamper 130
Flest mål Robin van Persie
 • Antal mål 41
Första landskamp
Belgien Belgien 1 - 4 Nederländerna Nederländerna
Antwerpen, Belgien, 30 april 1905)
Största vinst
Nederländerna Nederländerna 11 - 0 San Marino San Marino
(Eindhoven, Nederländerna, 2 september 2011)
Största förlust
Nederländerna Nederländerna 1 - 7 Englands amatörlandslag England
(Haag, Nederländerna, 1 april 1907)
Världsmästerskap
 Spelade mästerskap 10
  Guld 0
  Silver 3
  Brons 1
Olympiska spelen
 Spelade turneringar 7
  Guld 0
  Silver 0
  Brons 3
EM i fotboll
 Spelade turneringar 8
  Guld 1
  Silver 0
  Brons 4

Nederländernas fotbollslandslag, ofta kallat Oranje, är Nederländernas internationella fotbollslag för herrar och kontrolleras av det nederländska fotbollsförbundet Koninklijke Nederlandse Voetbalbond (KNVB). Laget vann EM 1988 och tog sig till VM-final två gånger i rad - 1974 och 1978 - men förlorade bägge finalerna till respektive värdnation, Västtyskland och Argentina. Under sin storhetstid på 1970-talet var laget känt för sin offensiva och publikfriande fotboll, och kallades "Clockwork Orange" för sitt passningsspel. På flera språk benämns laget i vardagligt språk som "Holland".

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den första landslagsuppställningen 1905.

Nederländsk fotboll hade en tidig storhetstid i OS-fotbollens första turneringar men sedan skulle det ta lång tid innan man på nytt blev en stormakt inom fotbollen. Första landskampen spelades mot grannen Belgien 1905, och den vann man med 4-1.

Vid olympiska spelen i Antwerpen 1920 tog Nederländerna brons med Jan de Natris som en av lagets framträdande spelare. Laget åkte ut i semifinalen mot hemmanationen Belgien. Vid olympiaden i Paris 1924 slog man ut Rumänien i åttondelsfinalen men slogs sedan ut av Uruguay i semifinalen. Laget hamnade på en fjärdeplats efter förlust mot Sverige med 1-3. När OS arrangerades på hemmaplan i Amsterdam 1928 fanns stora förväntningar på laget men man åkte ut i åttondelsfinalen mot Uruguay (0-2).

Under 1950- och 1960-talet kvalificerade man sig inte för VM-slutspelen och var alltså i bakvattnet. Men under 1960-talet fick klubbfotbollen fart genom Feyenoord och AFC Ajax. Feyenoord vann Europacupen för mästarlag 1970 och AFC Ajax skulle efter en finalplats 1969 komma att dominera samma turnering med tre raka titlar 1971-1973. Den nederländska fotbollens golden boy Johan Cruyff blev symbolen för den nederländska fotbollens frammarsch. Men det fanns givetvis även andra storspelare: Robert Rensenbrink, Willem van Hanegem, Johan Neeskens.

VM 1974 och 78[redigera | redigera wikitext]

I takt med klubbarnas framgångar skulle också landslaget utvecklas. Med en stomme av Feyenoord- och Ajax-spelare kvalificerade sig Nederländerna för sitt första VM-slutspel sedan 1930-talet 1974. Man hade redan visat sig starkare än tidigare i och med EM-kvartsfinalen 1972. Väl i slutspelet blev man publikfavoriter med det offensiva spel som landslaget blivit känt för. Man kallade det totalfotboll där spelarna kunde byta position och där attackerna var oförutsägbara. Den store ledaren och lagkaptenen var Johan Cruyff. Nederländarna var storfavoriter efter säkra segrar mot bland annat Argentina (4 - 0) och de regerande världsmästarna Brasilien. Men i finalen föll man mot hemmanationen Västtyskland. Framgångarna under 1970-talet fortsatte med EM-brons 1976 och en ny finalplats vid VM i Argentina 1978. Noterbart var att man 1978 var utan Cryuff och efter en något haltande inledning (bl.a. förlust mot Skottland, 2 - 3) återigen föll mot hemmanation. Det skulle krävas förlängning för att skilja lagen åt i Buenos Aires.

Europamästare 1988[redigera | redigera wikitext]

Efter ett magert 80-tal där landslaget missade VM-slutspelen 1982 och 1986 och ett missat EM 1984 på grund av målskillnad kom man 1988 tillbaka i storstil. En ny generation med spelare som Frank Rijkaard, Ruud Gullit och Marco van Basten i frontlinjen vann EM-guld i Västtyskland. Man vann sin kvalgrupp före lag som Ungern och Polen. Man släppte in endast ett mål på åtta matcher. I första matchen föll man mot Sovjetunionen (0-1). 3-1 mot England (Van Basten gjorde alla tre) och 1-0 mot Irland och man var i semi mot hemmanationen och stora rivalen Västtyskland, en match som man vann med 2-1 där Van Basten avgjorde i slutminuterna. Det blev finalseger mot Sovjetunionen (2 - 0) på den arena som man förlorat VM-finalen 1974 på (Münchens Olympiastadion). Mest minnesvärt från finalen är van Bastens konstmål i finalen som räknas som en klassiker.

1990-talet: Nya framgångar men också interna bråk[redigera | redigera wikitext]

Skottland möter Nederländerna i EM-gruppspelet 1996 i England.

Under 1990-talet nådde landslaget nya framgångar utan att nå ända fram till en titel. Förutom det misslyckade VM-slutspelet 1990 då man åkte ut redan i åttondelsfinal mot Västtyskland efter ett dåligt gruppspel. Matchen mot Västtyskland innehöll bland annat utvisningar på Rijkaard och Völler.

Sedan nådde laget EM-semifinal 1992, VM-kvartsfinal 1994 och EM-kvartsfinal 1996. 1992 och 1994 åkte man ut mot Danmark och Brasilien som skulle komma att vinna respektive turnering. Det största framgången skulle komma 1998 då landslaget tog sig till semifinal i VM under förbundskaptenen Guus Hiddink. Samtidigt har landslaget haft problem med flera interna bråk mellan olika spelarfraktioner.

Landslaget under 2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Landslaget 2011

2000 arrangerade Nederländerna tillsammans med Belgien EM-slutspelet och landslaget var storfavoriter att ta hem titeln på hemmaplan. Spelare som Frank de Boer, Edgar Davids och målspottaren Patrick Kluivert var bara några som skulle borga för Nederländsk segerjubel. Det började också riktigt bra. Under gruppspelet besegrade man de regerande världsmästarna Frankrike och i kvartsfinal bjöd man på propagandaspel mot Jugoslavien (6 - 1). I semifinalen förmådde man dock inte att besegra Italien som vann efter straffar, noterbart var att Nederländerna missade två straffar under ordinarie tid.

2002 misslyckades man något överraskande att nå VM-slutspelet. 2004 var man dock tillbaka i de stora sammanhangen då man på nytt tog sig långt i en turnering utan att nå ända fram. Man besegrade Sverige i EM-kvartsfinalen men fick ge sig mot hemmanationen Portugal i semifinalen.

Robben och van Persie i landslagsdressen.

Hösten 2004 tog den gamla storstjärnan Marco van Basten över som förbundskapten. Han genomförde en stor generationsväxling. Spelare som Clarence Seedorf, Patrick Kluivert, Edgar Davids, Jaap Stam och Roy Makaay petades. Van Basten förespådde en anfallsfotboll och flera av de nya spelarna kom från klubben AZ Alkmaar som tex. Denny Landzaat, Barry Opdam, Jan Kromkamp och Joris Mathijsen. Khalid Boulahrouz, Ryan Babel och Romeo Castelen, Dirk Kuyt,Robin van Persie var några andra. Nederländerna kvalade in till VM där man vann mot Serbien-Montenegro och Elfenbenskusten och oavgjort mot Argentina. I åttondelsfinalen förlorade man en bråkig match mot Portugal, slaget i Nurnberg. Van Basten fick ta emot mycket kritik men fick förbundets förtroende. Efter VM har spelarna Ruud van Nistelrooy och Mark van Bommel vägrat spela i landslaget under Van Basten.

Nederländerna kvalificerade sig för EM 2008 i Österrike&Schweiz där man i grupplottningen hamnade i "dödens grupp" med VM-finalisterna 2006 Frankrike och Italien samt Rumänien. Nederländerna vann gruppen överlägset, men förlorade sedan kvartsfinalen mot Ryssland.

Även till VM 2010 kvalificerade sig Nederländerna och omtalades inför VM som en av favoriterna,[källa behövs] med spelare som Arjen Robben, Wesley Sneijder och Robin van Persie. I gruppspelet ställdes laget mot Danmark, Kamerun och Japan och gick vidare till nästa omgång efter att ha vunnit samtliga gruppspelsmatcher. Nederländerna tog sig ända till final, där man förlorade med 0-1 mot Spanien i förlängning. Laget fick dock kritik för att ha spelat hårt och stängt.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Förbundskaptener ("Bondscoach")[redigera | redigera wikitext]

Namn Tränarperiod(er) Landskamper
1 Bob Glendenning 1923, 1925-1940 87
2 Dick Advocaat 1992-1994, 2002-2004 55
3 Rinus Michels 1974, 1984, 1986-1988, 1990-1992 53
4 Marco van Basten 2004-2008 52
5 Elek Schwartz 1957-1964 49
6 Bert van Marwijk 2008-2012 46
7 Guus Hiddink 1995-1998 38
8 Jaap van der Leck 1949-1954 29
9 Jan Zwartkruis 1976-1977, 1977, 1978-1981 28
- Georg Kessler 1966-1970 28
  Fortfarande aktiv

Senast uppdaterad: 28 jun 2010 20:12 (CEST) Från nederländska wikipedia.


Andra tränare[redigera | redigera wikitext]


Flest landskamper[redigera | redigera wikitext]

Namn Karriär Landskamper Mål
1 Edwin van der Sar 1995 - 2008 130 0
2 Frank de Boer 1990 - 2004 112 13
3 Rafael van der Vaart 2001 - aktiv 109 25
4 Giovanni van Bronckhorst 1996 - 2010 106 6
5 Wesley Sneijder 2003 - aktiv 104 27
6 Phillip Cocu 1996 - 2006 101 10
Dirk Kuijt 2004 - aktiv 101 24
8 Robin van Persie 2005 - aktiv 89 46
9 Clarence Seedorf 1994 - 2008 87 11
John Heitinga 3004 - aktiv 87 7
  Fortfarande aktiv

Senast uppdaterad: 6 juli 2014 Från nederländska wikipedia.


Flest mål[redigera | redigera wikitext]

Namn Karriär Mål Landskamper
1 Robin van Persie 2004 - aktiv 46 89
2 Patrick Kluivert 1994 - 2004 40 79
3 Dennis Bergkamp 1990 - 2000 37 79
4 Faas Wilkes 1946 - 1961 35 38
Klaas-Jan Huntelaar 2006 - aktiv 35 64
Ruud van Nistelrooy 1998 - 2012 35 70
7 Abe Lenstra 1940 - 1959 33 47
Johan Cruijff 1966 - 1977 33 48
9 Beb Bakhuys 1925 - 1937 28 23
10 Wesley Sneijder 2003 - aktiv 27 104
  Fortfarande aktiv

Senast uppdaterad: 5 juli 2014 Från nederländska wikipedia.

Fotbollsdräktens historia[redigera | redigera wikitext]

Kit left arm black.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
1974
Kit left arm shoulder stripes black stripes alt.png
Lagfärger
Kit body blackcollar.png
Lagfärger
Kit right arm shoulder stripes black stripes alt.png
Lagfärger
Kit shorts adidasonwhite.png
Lagfärger
Kit socks color 3 stripes black.png
Lagfärger
1978
Kit left arm Ned1988.png
Lagfärger
Kit body Ned1988.png
Lagfärger
Kit right arm Ned1988.png
Lagfärger
Kit shorts adidasonwhite.png
Lagfärger
Kit socks color 3 stripes white.png
Lagfärger
1988
Kit left arm shoulder stripes white stripes alt.png
Lagfärger
Kit body collarwhite.png
Lagfärger
Kit right arm shoulder stripes white stripes alt.png
Lagfärger
Kit shorts adidasonwhite.png
Lagfärger
Kit socks color 3 stripes white.png
Lagfärger
1990
Kit left arm whiteborder.png
Lagfärger
Kit body ned94.png
Lagfärger
Kit right arm whiteborder.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
1994
Kit left arm thinblackborder.png
Lagfärger
Kit body ned98.png
Lagfärger
Kit right arm thinblackborder.png
Lagfärger
Kit shorts black stripes.png
Lagfärger
Kit socks band black.png
Lagfärger
1998
Kit left arm blackborder.png
Lagfärger
Kit body nether00h.png
Lagfärger
Kit right arm blackborder.png
Lagfärger
Kit shorts white stripes.png
Lagfärger
Kit socks band black.png
Lagfärger
2000
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
2006, 2014

Laguppställning[redigera | redigera wikitext]

Följande laguppställning gällde 9 juli 2014.

# Pos. Namn Födelsedatum (ålder) Matcher Mål Klubb
1 MV Jasper Cillessen 22 april 1989 (25 år) 15 0 Nederländerna Ajax
22 MV Michel Vorm 20 oktober 1983 (30 år) 14 0 Wales Swansea City
23 MV Tim Krul 3 april 1988 (26 år) 6 0 England Newcastle United
2 F Ron Vlaar 16 februari 1985 (29 år) 31 1 England Aston Villa
3 F Stefan de Vrij 5 februari 1992 (22 år) 19 1 Nederländerna Feyenoord
4 F Bruno Martins Indi 8 februari 1992 (22 år) 22 2 Nederländerna Feyenoord
5 F Daley Blind 9 mars 1990 (24 år) 19 1 Nederländerna Ajax
7 F Daryl Janmaat 22 juli 1989 (25 år) 20 0 Nederländerna Feyenoord
12 F Paul Verhaegh 1 september 1983 (30 år) 3 0 Tyskland Augsburg
13 F Joël Veltman 15 januari 1992 (22 år) 3 0 Nederländerna Ajax
14 F Terence Kongolo 14 februari 1994 (20 år) 2 0 Nederländerna Feyenoord
6 MF Nigel de Jong 13 november 1984 (29 år) 76 1 Italien Milan
8 MF Jonathan de Guzmán 13 september 1987 (26 år) 13 0 Wales Swansea City
10 MF Wesley Sneijder 9 juni 1984 (30 år) 105 27 Turkiet Galatasaray
11 MF Arjen Robben 23 januari 1984 (30 år) 82 26 Tyskland Bayern Munich
16 MF Jordy Clasie 27 juni 1991 (23 år) 10 0 Nederländerna Feyenoord
18 MF Leroy Fer 5 januari 1990 (24 år) 7 1 England Norwich City
20 MF Georginio Wijnaldum 11 november 1990 (23 år) 12 1 Nederländerna PSV
21 MF Memphis Depay 13 februari 1994 (20 år) 10 2 Nederländerna PSV
9 A Robin van Persie 6 augusti 1983 (30 år) 91 47 England Manchester United
15 A Dirk Kuyt 22 juli 1980 (34 år) 103 24 Turkiet Fenerbahçe
17 A Jeremain Lens 24 november 1987 (26 år) 26 8 Ukraina Dynamo Kyiv
19 A Klaas-Jan Huntelaar 12 augusti 1983 (30 år) 65 35 Tyskland Schalke 04

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”FIFA/Coca-Cola World Ranking”. Fifa. 5 juni 2014. http://www.fifa.com/worldranking/rankingtable/index.html. Läst 9 juli 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]