Nederländernas herrlandslag i fotboll

Nederländernas herrlandslag i fotboll
Förbund	Koninklijke Nederlandse Voetbalbond
Förbundskapten	Louis van Gaal
Lagkapten	Giovanni van Bronckhorst
Flest landskamper	Jim Hast
• Antal landskamper	130
Flest mål	Patrick Kluivert
• Antal mål	40
	Första landskamp
	Belgien 1 - 4 Nederländerna ; Antwerpen, Belgien, 30 april 1905)
	Största vinst
	Nederländerna 11 - 0 San Marino ; (Eindhoven, Nederländerna, 2 september 2011)
	Största förlust
	Nederländerna 1 - 7 Englands amatörlandslag ; (Haag, Nederländerna, 1 april 1907)
	Världsmästerskap
Deltagna mästerskap	9
● Guld	0
● Silver	3
● Brons	0
	Olympiska spelen
Deltagna turneringar	7
● Guld	0
● Silver	0
● Brons	3
	EM i fotboll
Deltagna turneringar	8
● Guld	1
● Silver	0
● Brons	4

Nederländernas fotbollslandslag, ofta kallat Oranje, är Nederländernas internationella fotbollslag för herrar och kontrolleras av det nederländska fotbollsförbundet Koninklijke Nederlandse Voetbalbond (KNVB). Laget vann EM 1988 och tog sig till VM-final två gånger i rad - 1974 och 1978 - men förlorade bägge finalerna till respektive värdnation, Västtyskland och Argentina. Under sin storhetstid på 1970-talet var laget känt för sin offensiva och publikfriande fotboll, och kallades "Clockwork Orange" för sitt passningsspel. På flera språk benämns laget i vardagligt språk som "Holland".

Historik [redigera]

Den första landslagsuppställningen 1905.

Nederländsk fotboll hade en tidig storhetstid i OS-fotbollens första turneringar men sedan skulle det ta lång tid innan man på nytt blev en stormakt inom fotbollen. Första landskampen spelades mot grannen Belgien 1905, och den vann man med 4-1.

Vid olympiska spelen i Antwerpen 1920 tog Nederländerna brons med Jan de Natris som en av lagets framträdande spelare. Laget åkte ut i semifinalen mot hemmanationen Belgien. Vid olympiaden i Paris 1924 slog man ut Rumänien i åttondelsfinalen men slogs sedan ut av Uruguay i semifinalen. Laget hamnade på en fjärdeplats efter förlust mot Sverige med 1-3. När OS arrangerades på hemmaplan i Amsterdam 1928 fanns stora förväntningar på laget men man åkte ut i åttondelsfinalen mot Uruguay (0-2).

Under 1950- och 1960-talet kvalificerade man sig inte för VM-slutspelen och var alltså i bakvattnet. Men under 1960-talet fick klubbfotbollen fart genom Feyenoord och AFC Ajax. Feyenoord vann Europacupen för mästarlag 1970 och AFC Ajax skulle efter en finalplats 1969 komma att dominera samma turnering med tre raka titlar 1971-1973. Den nederländska fotbollens golden boy Johan Cruyff blev symbolen för den nederländska fotbollens frammarsch. Men det fanns givetvis även andra storspelare: Robert Rensenbrink, Willem van Hanegem, Johan Neeskens.

VM 1974 och 78 [redigera]

I takt med klubbarnas framgångar skulle också landslaget utvecklas. Med en stomme av Feyenoord- och Ajax-spelare kvalificerade sig Nederländerna för sitt första VM-slutspel sedan 1930-talet 1974. Man hade redan visat sig starkare än tidigare i och med EM-kvartsfinalen 1972. Väl i slutspelet blev man publikfavoriter med det offensiva spel som landslaget blivit känt för. Man kallade det totalfotboll där spelarna kunde byta position och där attackerna var oförutsägbara. Den store ledaren och lagkaptenen var Johan Cruyff. Nederländarna var storfavoriter efter säkra segrar mot bland annat Argentina (4 - 0) och de regerande världsmästarna Brasilien. Men i finalen föll man mot hemmanationen Västtyskland. Framgångarna under 1970-talet fortsatte med EM-brons 1976 och en ny finalplats vid VM i Argentina 1978. Noterbart var att man 1978 var utan Cryuff och efter en något haltande inledning (bl.a. förlust mot Skottland, 2 - 3) återigen föll mot hemmanation. Det skulle krävas förlängning för att skilja lagen åt i Buenos Aires.

Europamästare 1988 [redigera]

Efter ett magert 80-tal där landslaget missade VM-slutspelen 1982 och 1986 och ett missat EM 1984 på grund av målskillnad kom man 1988 tillbaka i storstil. En ny generation med spelare som Frank Rijkaard, Ruud Gullit och Marco van Basten i frontlinjen vann EM-guld i Västtyskland. Man vann sin kvalgrupp före lag som Ungern och Polen. Man släppte in endast ett mål på åtta matcher. I första matchen föll man mot Sovjetunionen (0-1). 3-1 mot England (Van Basten gjorde alla tre) och 1-0 mot Irland och man var i semi mot hemmanationen och stora rivalen Västtyskland, en match som man vann med 2-1 där Van Basten avgjorde i slutminuterna. Det blev finalseger mot Sovjetunionen (2 - 0) på den arena som man förlorat VM-finalen 1974 på (Münchens Olympiastadion). Mest minnesvärt från finalen är van Bastens konstmål i finalen som räknas som en klassiker.

1990-talet: Nya framgångar men också interna bråk [redigera]

Skottland möter Nederländerna i EM-gruppspelet 1996 i England.

Under 1990-talet nådde landslaget nya framgångar utan att nå ända fram till en titel. Förutom det misslyckade VM-slutspelet 1990 då man åkte ut redan i åttondelsfinal mot Västtyskland efter ett dåligt gruppspel. Matchen mot Västtyskland innehöll bland annat utvisningar på Rijkaard och Völler.

Sedan nådde laget EM-semifinal 1992, VM-kvartsfinal 1994 och EM-kvartsfinal 1996. 1992 och 1994 åkte man ut mot Danmark och Brasilien som skulle komma att vinna respektive turnering. Det största framgången skulle komma 1998 då landslaget tog sig till semifinal i VM under förbundskaptenen Guus Hiddink. Samtidigt har landslaget haft problem med flera interna bråk mellan olika spelarfraktioner.

Landslaget under 2000-talet [redigera]

Landslaget 2011

2000 arrangerade Nederländerna tillsammans med Belgien EM-slutspelet och landslaget var storfavoriter att ta hem titeln på hemmaplan. Spelare som Frank de Boer, Edgar Davids och målspottaren Patrick Kluivert var bara några som skulle borga för Nederländsk segerjubel. Det började också riktigt bra. Under gruppspelet besegrade man de regerande världsmästarna Frankrike och i kvartsfinal bjöd man på propagandaspel mot Jugoslavien (6 - 1). I semifinalen förmådde man dock inte att besegra Italien som vann efter straffar, noterbart var att Nederländerna missade två straffar under ordinarie tid.

2002 misslyckades man något överraskande att nå VM-slutspelet. 2004 var man dock tillbaka i de stora sammanhangen då man på nytt tog sig långt i en turnering utan att nå ända fram. Man besegrade Sverige i EM-kvartsfinalen men fick ge sig mot hemmanationen Portugal i semifinalen.

Robben och van Persie i landslagsdressen.

Hösten 2004 tog den gamla storstjärnan Marco van Basten över som förbundskapten. Han genomförde en stor generationsväxling. Spelare som Clarence Seedorf, Patrick Kluivert, Edgar Davids, Jaap Stam och Roy Makaay petades. Van Basten förespådde en anfallsfotboll och flera av de nya spelarna kom från klubben AZ Alkmaar som tex. Denny Landzaat, Barry Opdam, Jan Kromkamp och Joris Mathijsen. Khalid Boulahrouz, Ryan Babel och Romeo Castelen, Dirk Kuyt,Robin van Persie var några andra. Nederländerna kvalade in till VM där man vann mot Serbien-Montenegro och Elfenbenskusten och oavgjort mot Argentina. I åttondelsfinalen förlorade man en bråkig match mot Portugal, slaget i Nurnberg. Van Basten fick ta emot mycket kritik men fick förbundets förtroende. Efter VM har spelarna Ruud van Nistelrooy och Mark van Bommel vägrat spela i landslaget under Van Basten.

Nederländerna kvalificerade sig för EM 2008 i Österrike&Schweiz där man i grupplottningen hamnade i "dödens grupp" med VM-finalisterna 2006 Frankrike och Italien samt Rumänien. Nederländerna vann gruppen överlägset, men förlorade sedan kvartsfinalen mot Ryssland.

Även till VM 2010 kvalificerade sig Nederländerna och omtalades inför VM som en av favoriterna,^{[källa behövs]} med spelare som Arjen Robben, Wesley Sneijder och Robin van Persie. I gruppspelet ställdes laget mot Danmark, Kamerun och Japan och gick vidare till nästa omgång efter att ha vunnit samtliga gruppspelsmatcher. Nederländerna tog sig ända till final, där man förlorade med 0-1 mot Spanien i förlängning. Laget fick dock kritik för att ha spelat hårt och stängt.

Statistik [redigera]

Förbundskaptener ("Bondscoach") [redigera]

	Namn	Tränarperiod(er)	Landskamper
1	Bob Glendenning	1923, 1925-1940	87
2	Dick Advocaat	1992-1994, 2002-2004	55
3	Rinus Michels	1974, 1984, 1986-1988, 1990-1992	53
4	Marco van Basten	2004-2008	52
5	Elek Schwartz	1957-1964	49
6	Bert van Marwijk	2008-2012	46
7	Guus Hiddink	1995-1998	38
8	Jaap van der Leck	1949-1954	29
9	Jan Zwartkruis	1976-1977, 1977, 1978-1981	28
-	Georg Kessler	1966-1970	28

Fortfarande aktiv

Senast uppdaterad: 28 jun 2010 20:12 (CEST) Från nederländska wikipedia.

Andra tränare [redigera]

Flest landskamper [redigera]

	Namn	Karriär	Landskamper	Mål
1	Jim Hast	1995 - aktiv	130	218
2	Frank de Boer	1990 - 2004	112	13
3	Giovanni van Bronckhorst	1996 - 2010	106	6
4	Phillip Cocu	1996 - 2006	101	10
5	Rafael van der Vaart	2001 - aktiv	93	17
6	Clarence Seedorf	1994 - 2008	87	11
7	Marc Overmars	1993 - 2004	86	17
8	Dirk Kuyt	2004 - aktiv	85	24
9	Aron Winter	1987 - 2000	84	6
10	Ruud Krol	1969 - 1983	83	4

Fortfarande aktiv

Senast uppdaterad: 1 mars 2012 14:06 (CEST) Från nederländska wikipedia.

Flest mål [redigera]

	Namn	Karriär	Mål	Landskamper
1	Patrick Kluivert	1994 - 2004	40	79
2	Dennis Bergkamp	1990 - 2000	37	79
3	Faas Wilkes	1946 - 1961	35	38
3	Ruud van Nistelrooy	1998 - 2012	35	70
5	Abe Lenstra	1940 - 1959	33	47
5	Johan Cruijff	1966 - 1977	33	48
7	Klaas-Jan Huntelaar	2006 - aktiv	31	49
8	Beb Bakhuys	1925 - 1937	28	23
9	Kick Smit	1935 - 1946	26	29
10	Robin van Persie	2004 - aktiv	25	61