Jakarta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 6°16′S 106°48′Ö / 6.267°S 106.800°Ö / -6.267; 106.800
Jakarta
Ibu Kota Jakarta
Huvudstad
Bilder på Jakarta uppifrån och ner: Gamla stan i Jakarta, Selamat Datang monumentet, Panorama över jakarta med Wisma 46 i mitten, Gelora Bung Karno Stadion, Taman Mini Indonesen park, National monument, Merdeka President palats,  Istiqlal Moské.
Bilder på Jakarta uppifrån och ner: Gamla stan i Jakarta, Selamat Datang monumentet, Panorama över jakarta med Wisma 46 i mitten, Gelora Bung Karno Stadion, Taman Mini Indonesen park, National monument, Merdeka President palats, Istiqlal Moské.
Flag of Jakarta (vectorised).svg
Flagga
Jakarta COA.svg
vapen
Motto: Jaya Raya (Indonesiska)(betydelse: Victorious and great)
Land  Indonesien
Delstat Jakarta
Höjdläge m ö.h.
Koordinater 6°16′S 106°48′Ö / 6.267°S 106.800°Ö / -6.267; 106.800
Yta 7,641,51 km²
 - Land 664,01 km²
 - Vatten 6,977,5 km²
Folkmängd 9 588 198 (2010)
 - Storstadsområde 28 019 545 (2010)
Guvernör Fauzi Bowo
Tidszon WIB (UTC+7)
Jakarta på kartan över Indonesien
Red pog.svg
Jakarta
Jakarta på kartan över Indonesien.
Centrala Jakarta

Jakarta (även Djakarta, distriktnamn Jakarta Raya eller DKI Jakarta, före 1949 Batavia) är huvudstaden i Indonesien och är belägen på ön Java. Staden hade 8 839 247 invånare 2008[1]. Storstadsregionen, som benämns Jabodetabekjur (namnet är en akronym av namnen på de städer och distrikt som ingår: Jakarta, Bogor, Depok, Tangerang, Bekasi och Cianjur), är en av världens folkrikaste och hade 25,7 miljoner invånare 2005) på en yta av 8 771 km².

Staden ligger vid Jakartaviken i västra delen av ön där floden Ciliwung mynnar i havet. Utanför staden finns jordbruksmark och delvis regnskog. Till stadens yta tillhör 105 större öar som ligger cirka 45 km norr om Jakartas centrum. De kallas Kepulauan Seribu ("Tusen öarna").

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den äldsta bosättningen här anlades på 400-talet. 1527 erövrades Jakarta av det muslimska sultanatet Bantam.[2] Den erövrades 1619 av det Nederländska Ostindiska Kompaniet vars generalguvernör Jan Pieterszoon Coen lät anlägga en handelsstation här. Den kallades då Batavia och behöll det namnet till 1949. Det ursprungliga Batavia var beläget lågt belägna och sumpiga områden och 1808 grundades i stället "Nya Batavia" eller "Weltevreden" 3 kilometer söder om den gamla staden. 1811 besattes staden av britterna men återlämnades 1816 till Nederländerna.[3]

Stadens gamla centrum har kanaler efter nederländskt mönster.


Administration[redigera | redigera wikitext]

Jakarta är officiellt inte en stad utan ett speciellt distrikt (Daerah Khusus Ibukota, DKI) med status som landets huvudstad och styrs av en guvernör istället för en borgmästare. Distriktet är på samma administrativa nivå som landets provinser. Jakarta är indelad i fem stadsområden (kota, tidigare kommun, kotamadya) som styrs var för sig av en borgmästare, samt ett distrikt (kabupaten) som styrs av en regent.

Lista över stadsområden i Jakarta:

Jakartas enda distrikt (kabupaten):

Klimatet[redigera | redigera wikitext]

Jakarta ligger i den tropiska klimatzonen. Medeltemperaturen över hela året är 26,2 °C och den genomsnittliga nederbördsmängden 1 799 mm. Den lägsta genomsnittliga temperaturen med 25,6 °C inträffar i februari och den högsta med 26,7 °C i oktober.

Under monsunen uppträder ofta översvämningar, till exempel låg i början av februari 2007 tre fjärdedelar av staden under vatten och fram till 5 februari räknades 29 dödsoffer. Översvämningen var allvarligare än flodkatastrofen 2002 som krävde 21 människoliv.[4]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 29,9 30,3 31,5 32,5 32,5 31,4 32,3 32 33 32,7 31,3 32
 Lägsta medeltemp. 24,2 24,3 25,2 25,1 25,4 24,8 25,1 24,9 25,5 25,5 24,9 24,9
 Nederbörd 402 284 219 131 113 90 58 61 64 101 128 204


Demografi[redigera | redigera wikitext]

År 2004 hade Jakarta totalt 12 575 214 invånare[källa behövs]. Av dessa utgjorde javaneser 35%, betawi 28%, sundaneser 15% och kineser 6%, övriga etniska grupper utgjorde 16%. De största religionerna i staden är islam 86%, protestantism 6%, katolicism 4%, buddhism 4% och hinduism. De mest använda språken i staden är indonesiska, betawi, javanesiska och sundanesiska.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

En skulptur och skyskrapor i Jakarta

Som ekonomisk och politisk huvudstad i Indonesien har Jakarta attraherat många utländska och nationella immigranter vilket har resulterat i att Jakarta har en mångkulturell befolkning. Många av immigranterna kommer från andra delar av Java vilket resulterat i en blandning av olika dialekter (bland annat javanesiska och sundanesiska), maträtter och sedvanor. Betawi (Orang Betawi eller personer från Batavia) är en term som används för att beskriva de personer som bodde runt Batavia från omkring 1800-talet. Orang Betawi härstammar främst från olika sydostasiska etniska grupper som blev förda eller inflyttade till Batavia och inkluderar personer från olika delar av Indonesien. Dessa immigranters språk och kultur är särskilt sundanesisk och javanesisk.

Det har också funnits ett kinesiskt samhälle i Jakarta i århundraden. Officiellt utgör de 6% av Jakartas totala invånarantal.

Jakarta har flera olika kulturella centra, bland annat Senayancentret. Traditionell musik finns ofta på högklassiga hotell, bland annat wayang- och gamelanframträdanden. Som största indonesiska stad lockar Jakarta många regionala talanger med förhoppningar om en större publik och framgång.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Indonesiens universitet (UI)

Jakarta är hem för många universitet. Det äldsta av detta är Indonesiens universitet (UI) men mycket av denna verksamhet har nu flyttats till Depok. Jakarta International School (JIS), Australian International School, Gandhi Memorial School, BINUS International University och British International School är några av de internationella skolor som finns.

Som landets största stad och huvudstad har Jakarta ett stort antal studenter från olika delar av Indonesien, många av dessa lever i sovsalar eller i kollektiv. Likt andra stora städer i asiatiska länder finns det ett större antal professionella skolor som utbildar inom de flesta ämnen, som mandarin och datorkunskap.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Jakarta är hem för det populära fotbollslaget Persija som ofta spelar sina matcher på stadionet Lebak Bulus. Det största stadionet är Bung Karno stadion med plats för mer än 100 000 åskådare vilket gör den till en av de största i hela världen.

För volleyboll finns det också en sporthall i Kelapa Gading i norra Jakarta. Den har kapacitet för 7 000 åskådare och är huvudarenan för det nationella volleybollslaget. Många internationella volleybollmatcher har avgjorts i denna stadion.

Sportkomplexet Senayan består av många sportarenor, till exempel fotbollsarenan Bung Karno, Madya Stadium, Istora Senayan, en skyttehall, tennisbana och golfbana. Senayankomplexet byggdes för de asiatiska spelen år 1959.

Jakarta var en av värdstäderna under Asiatiska mästerskapet i fotboll 2007

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Penduduk Provinsi DKI Jakarta: Penduduk Provinsi DKI Jakarta Januari 2008 (Demographics and Civil Records Service: Population of the Province of Jakarta January 2008
  2. ^ Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000 (uppslagsord Jakarta)
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. Sid. 260-261 
  4. ^ Tagesschau: Überschwemmungen in Indonesien – Chaos und Seuchengefahr in Jakarta, 5 februar 2007 (tyska).
  5. ^ ”World Weather Information Service – Jakarta”. World Meteorological Organization. http://worldweather.wmo.int/043/c00310.htm. Läst 30 September 2013. 
  6. ^ ”Weather Averages for Jakarta, Java, Indonesia Climate.htm”. climatemps.com. http://www.jakarta.climatemps.com/. Läst 20 September 2013. 
  7. ^ Cappelen, John; Jensen, Jens. ”Indonesien – Jakarta, Java” (på Danish). Climate Data for Selected Stations (1931–1960). Danish Meteorological Institute. sid. 128. http://www.dmi.dk/dmi/tr01-17.pdf. Läst 9 March 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]