Baku

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om staden. För varelsen i japansk mytologi, se Baku (mytologisk gestalt).
Koordinater: 40°23′43″N 49°52′56″Ö / 40.39528°N 49.88222°Ö / 40.39528; 49.88222
Baku (Bakı)
Huvudstad
Baku seal.PNG
Stadsvapen
Land  Azerbajdzjan
Höjdläge
Koordinater 40°23′43″N 49°52′56″Ö / 40.39528°N 49.88222°Ö / 40.39528; 49.88222
Area 2 130 km²
Folkmängd 2 045 815 (2011 [1])
Befolkningstäthet 900 invånare/km²
Grundad ~500-talet
Tidszon AZT (UTC+4)
 - sommartid AZST (UTC+5)
Postnummer AZ1000
Riktnummer 994 (Azerbajdzjan) + 12 (Baku)
Baku i Azerbajdzjan
Red pog.svg
Baku i Azerbajdzjan
Webbplats: BakuCity.az
Kaspiska havet vid Baku.

Baku (azerbajdzjanska: Bakı, Baky) är huvudstaden i Azerbajdzjan. Den ligger vid den kaspiska kusten på Apsjeronhalvöns sydsida. Med cirka 2 045 815 invånare[1] (2011) är den landets största stad. I hela storstadsområdet lever dock hela 3 miljoner människor, varav många är flyktingar.

Baku har tre dominerande stadsdistrikt: den gamla staden (İçəri Şəhər, itjäri sjächär), den stad som växte upp kring sekelskiftet 1900 på grund av oljeexploateringen och den sovjetiskt byggda staden. Stadens muromgärdade historiska stadskärna blev år 2000 upptagen på Unescos världsarvslista[2]. Det mesta av muren och tornen som blev förstärkta efter den ryska erövringen år 1806 står sedan den persiska tiden. Kvarter av trånga gator och gamla hus är åskådliga. Bland annat är Sjirvansjahernas palats mycket berömt.

Baku är indelat i elva administrativa distrikt: Azizbajov, Binagadi, Garadagh, Narimanov, Nasimi, Nizami, Sabail, Sabuntju, Chataj, Surachany och Jasamal.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Bakus historia

Det har funnits bebyggelse i området sedan antiken. Den första skriftliga källan som hänvisar till staden Baku är från 500-talet.[3] Namnet kommer antingen av persiskans Bagh-Kuh, "Guds berg", eller bad kube, "vindarnas stad". Staden var persisk från 1509 och blev rysk år 1806.

Den enorma utbredningen av bebyggelsen som skedde i andra hälften av 1800-talet berodde på oljeboomen. 1873 kom svensken Robert Nobel, Alfred och Ludvig Nobels äldre bror, till Baku. Han grundade oljebolaget Nobel Brothers Petroleum Producing. På några år hade detta företag blivit ett ledande oljebolag på världsmarknaden. Oljekungarna stod för en stor del av utbyggnaden av stadens centrala delar i den europeiska stilen.

Oljeboomen tog ett tillfälligt stopp 1917 då inbördeskrig och interventionskrig följde på den ryska revolutionen. Industriägarna och "oljekungarna" fråntogs all egendom och måste lämna landet. Somliga av dem blev även fängslade och avrättade.[källa behövs] Armeniska bolsjeviker tog makten i Baku och 1918 iscensattes i staden en massaker på den azerbajdzjanska befolkningen[4]. Kort därefter intogs staden befriad av azerbajdzjanska frivilliga soldater med hjälp av trupper skickade av Turkiet. Mellan 1918 och 1920 var Baku huvudstaden i det självständiga Azerbajdzjan innan landet införlivades med Sovjetunionen.

Baku blev huvudstad i Azerbajdzjanska SSR då denna bildades den 28 april 1920. En transkaukasisk federation bildades den 20 november 1920 med uppgift att sluta fred mellan de olika transkaukasiska folken.[källa behövs] Dock härjade fortfarande azerbajdzjanska nationalister, vilka senare led nederlag mot den nya autonoma sovjetrepubliken, Transkaukasiska SFSR.[källa behövs] Kommunisten Sergej Kirov ledde arbetet med att restaurera oljeproduktionen i Baku och han kunde 1922 konstatera: "Om ni erinrar er den kyrkogård, som oljefälten utgjorde efter mussavatisternas herravälde, så skall ni säkert instämma med mig i, att vi utan tvivel har vunnit kolossala framgångar."

Baku blev huvudstad i det återigen självständiga Azerbajdzjan då Sovjet splittrades 1991.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Baku ligger vid den västra sidan av det kaspiska havet. I närheten av staden ligger flera lervulkaner (Kejraki, Bogch-bogcha, Lökbatan med flera) och saltsjöar (exempelvis Bojuksjor och Chodasan).

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Baku har ett tempererat-halvtorrt klimat (enligt Köppens system: BSk) med varma, torra somrar, kalla och ibland blöta vintrar, och starka vindar året om. Till skillnad från många andra städer med liknande klimat har Baku sällan extremt varma somrar. Detta beror huvudsakligen på stadens nordliga latitud och faktumet att staden ligger på en halvö i det kaspiska havet. Baku och Apsjeronhalvön, som staden ligger belägen på, är den torraste delen av Azerbajdzjan (den årliga nederbörden är runt eller mindre än 200 mm per år). Majoriteten av denna nederbörd faller vid andra årstider än på sommaren, men ingen av årets månader är särskilt nederbördsrik. Under sovjettiden var Baku med dess många soltimmar och torra klimat ett populärt resmål för invånarna. Stadens historia som ett industriellt centrum i Sovjetunionen har lett till att den är en av de mest förorenade städerna i världen.[5]

Medeltemperaturen i juli och augusti ligger på 26,4 °C och mycket lite nederbörd faller under perioden. Under sommaren sveper chazrivindarna som bringar svalka. Vintrarna är kalla med viss nederbörd och med en medeltemperatur i januari och februari på 4,3 °C. Under vintern blåser chazrivindarna vilket leder till låga temperaturer.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 8 8 11 17 22 27 30 30 26 20 14 10
 Lägsta medeltemp. 2 2 5 9 14 18 21 21 18 13 8 3
 Nederbörd 42,6 52,2 48,3 27,6 20,2 11,5 6,6 15,6 59,5 106,1 67,7 53,4

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Baku taxi

Ekonomin i staden är baserad på oljefyndigheter. Tillgångar av olja har varit kända sedan 700-talet. Sedan år 1400 utvanns olja av invånarna för eget bruk. Kommersiell utvinning började år 1872 och i början av 1900-talet var Bakus oljefält de största i världen och täckte hälften av världens produktion. Vid sekelskiftet år 2000 var en stor del av Azerbajdzjans oljereserver slut och nya borrningar görs nu endast ute i havet.

Under andra världskriget spelade oljan från Baku en viktig roll i de sovjetiska truppernas seger, eftersom Röda arméns stridsvagnar och flygplan tankades med bränsle från staden emedan de stora oljefyndigheterna i Sibirien ännu ej var funna. Tyskarna försökte med en storoffensiv i det sydöstliga Ryssland att få kontroll över Bakus oljeindustri, vilket misslyckades efter slaget vid Stalingrad.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Suny, Ronald Grigor (1972) (på eng). The Baku commune 1917-1918: class and nationality in the Russian revolution. Studies of the Russian Institute / Columbia University, 0588-5477. Princeton, N.J.: Princeton Univ. Press. Libris 5140275. ISBN 0-691-05193-3 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Population Baku at the beginning of 2011”. http://www.azstat.org/region/az/002.shtml. Läst 2011. 
  2. ^ ”Walled City of Baku with the Shirvanshah's Palace and Maiden Tower” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/list/958. Läst 2012-06-11. 
  3. ^ ”Azerbaijan - Walled City of Baku with the Shirvanshah's Palace...”. Arkiverad från originalet den 2 januari 2008. http://web.archive.org/web/20080102011734/http://worldheritage.heindorffhus.dk/frame-AzerbaijanBaku.htm. Läst 14 oktober 2007. 
  4. ^ ”March 1918 Massacre in Baku”. visions.az. http://www.visions.az/history,137/. Läst 30 november 2011. 
  5. ^ M. Luck, Tiffany (26 februari 2008). ”The World's Dirtiest Cities” (på engelska). Forbes. http://www.forbes.com/2008/02/26/pollution-baku-oil-biz-logistics-cx_tl_0226dirtycities.html. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]