Kål

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kål (art))
Hoppa till: navigering, sök
Kål
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Vildkål
Vildkål
Systematik
Domän Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Kålordningen
Brassicales
Familj Korsblommiga växter
Brassicaceae
Släkte Kålsläktet
Brassica
Art Kål
B. oleracea
Vetenskapligt namn
§ Brassica oleracea
Auktor Linné
Synonymer
Brassica alboglabra L. H. Bailey[2]
Brassica caulorapa DC. Pasq.[2]
Brassica maritima Tardent[3]
Crucifera brassica E.H.L. Krause[3]
Hitta fler artiklar om växter med

Kål (Brassica oleracea) är en art i kålsläktet som hör till familjen korsblommiga växter som har många varieteter.[3][4][5]

Odling[redigera | redigera wikitext]

Kål har troligen odlats i Sverige åtminstone sedan vikingatiden. Hos vitkål (var. capitata f. alba), rödkål (var. capitata f. rubra), savojkål (var. sabauda) och grönkål (var. acephala) används bladen, hos blomkål (var. botrys) och broccoli (var. asparagoides) används istället de omvandlade blomställningarna. Hos kålrabbi (var. gongylodes) används stjälken och hos brysselkål (var. gemmifera) unga sidoskott.

De äldsta beläggen för kålodling härrör från centraleuropa och yngre stenålder. Flera kålarter odlades av kelterna under förromersk tid. Romarna kände till flera arter, bland annat vitkål och blomkål. Hos den romerska överklassen åts främst de späda kålskotten, och den utväxta kålen betraktades främst som det enkla folkets mat.

När kålen kom till norden är omstritt, men troligen skedde det från England under vikingatiden.[6] Vitkål och rödkål blev allmänt kända under medeltiden, medan blomkål omtalas första gången på 1600-talet och blev vanlig på 1700-talet. Brysselkål omtalas första gången omkring 1800.[6]

Varieteter[redigera | redigera wikitext]

Vildkål[redigera | redigera wikitext]

Arten kål som gett upphov till alla olika former av kål är vildkål[4] som finns i norra Spanien, norra och västra Frankrike, Brittiska öarna och på Helgoland i Tyskland.[1] Den vilda formen är minskande, bland annat på grund av fårbete, och är i vissa delar skyddad.[1]

Blomkål[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Blomkål

Blomkål (Brassica oleracea var. botrytis)[4] är en kålsort där själva blomställningen som vanligen är vit är den som äts.

Broccoli[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Broccoli

Broccoli (Brassica oleracea var. italica)[4] är en kålsort där sidoskotten som bildar små runda kålhuvuden som är de som äts.

Grönkål[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Grönkål

Grönkål (Brassica oleracea var. sabellica)[4] är en kålsort med gröna krusiga blad där de gröna bladen äts.

Kålrabbi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kålrabbi

Kålrabbi (Brassica oleracea var. gongylodes)[4] är en kålsort med mycket uppsvälld stambas som äts.

Vitkål[redigera | redigera wikitext]

Vitkålsplantor

Vitkål (B. o. Alba-Gruppen[4], B. o. var. capitata[5], B. o. var. capitata f. alba[7][8]) bildar oftast runda huvuden av tätt runt sammen sittande grön-vita blad.[7]

Vitkålen kommer från södra Europa och odlades flitigt redan i Romarriket. Under äldre medeltid blev vitkålen mindre uppskattad, men fick åter ett uppsving under senmedeltiden, särskilt sedan man lärt sig konservera den som surkål. Under 1700-talet serverades vitkålen ofta stuvad, färserad eller kokt med kött till kålsoppa. Hos allmogen betraktades vitkål som "fin" mat, då den ofta inköptes hos särskilda odlare. Den användes ofta i en redd, vällingliknande kålsoppa.[6]

Under 1800-talet började vitkålen att bli vanligare och odlas av allmogen i Skåne, då på bekostnad av grönkålen.[9]

Vitkål kan användas i till exempel kåldolmar och i bit med lingonsylt. Den innehåller flera vitaminer, till exempel B1,B2 och C. En variant på vitkålen är spetskål.

Kålsoppa gjord på vitkål äts traditionellt på Arvika Mârten (marknaden) varje år.

Rödkål[redigera | redigera wikitext]

Rödkål

Rödkål, (B. o. var. rubra[4], B. o. var. capitata f. rubra[10][11]), är liksom vitkål format till ett hårt knutet huvud med mer eller mindre violettröda blad.[11] Rödkål är vanligen tvåårig men odlas som ettårig och skördas före eventuell blomning, som kan ske redan första året. Den odlas till exempel i begränsad omfattning i södra Sverige.

Rödkål är en vanlig rätt på julbordet i delar av Sverige.[11] Rödkålen strimlas och kokas tillsammans ingredienser som ger kålen en mjuk, söt och syrlig smak. Ingredienser som ofta används är sirap, vinbärssaft, olja och äpplen. Rödkålen serveras varm på julbordet, främst till julskinkan.

Rödkål kan också användas som indikator i kemiska laborationer.[12][13]

Broccolo[redigera | redigera wikitext]

Broccolo
Frukt och grösakshandel av Pieter Aertsen, 1569.

Broccolo säljs ofta under namnet romanesco och kallas i folkmun för korallkål. Broccolo är en hybrid mellan broccoli och blomkål. Den liknar blomkål i formen med vackert stjärnformade blomanlag. Färgen är ljusgrön och smaken är mild. Den kan användas på samma sätt som blomkål. Broccolo är dessutom vacker rå eller lättkokt till garnering.

Broccolo är känslig för uttorkning och etylengas. Den producerar även etylengas.[förtydliga] Förvaras kallt, 2‒4 ℃.

Grönsaken importeras från bland annat Italien och Frankrike augusti–mars. Svenskodlad finns den mitten av maj–slutet av juli.

Broccolo används ofta som exempel på en naturlig fraktal.[14]

Övriga varieteter[redigera | redigera wikitext]

Följande varieteter listas till Brassica oleracea:

Gaser[redigera | redigera wikitext]

Kål, liksom exempelvis bönor och lök, innehåller stora mängder svårsmälta kolhydrater. Dessa måste därför jäsas av bakterierna i tjocktarmen innan näringsämnena kan tas tillvara. Denna process skapar gaser.[15] Förvällning av kålen gör det lättare för matsmältningen och mindre mängd gas bildas.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Holubec, V., Uzundzhalieva, K., Vörösváry, G., Donnini, D., Bulińska, Z. & Strajeru, S. 2011 Brassica oleracea Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2014-02-16.
  2. ^ [a b] Brassica oleracea L.”. ITIS Integrated Taxonomic Information System. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=23062. Läst 16 februari 2014. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2013). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2013 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2013/details/species/id/7145739. Läst 16 februari 2014. 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at] ”Brassica oleracea L.”. SKUD Svensk kulturväxtdatabas. Sveriges lantbruksuniversitet. http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=25768. Läst 16 februari 2014. 
  5. ^ [a b c d e f g h] ”Art: Brassica oleracea - kål”. Dyntaxa Svensk taxonomisk databas. Sveriges lantbruksuniversitet. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/220442?changeRoot=True. Läst 16 februari 2014. 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  7. ^ [a b] ”vitkål”. Nationalencyklopedien. http://www.ne.se/vitk%C3%A5l. Läst 16 februari 2014. 
  8. ^ ”Vitkål”. www.odla.nu. http://www.odla.nu/vaxtlexikon/koksvaxter/vitkal. Läst 16 februari 2014. 
  9. ^ Arbete och redskap kap. 8 Matberedning, Nils-Arvid Bringéus.
  10. ^ ”rödkål”. Nationalencyklopedien. http://www.ne.se/r%C3%B6dk%C3%A5l. Läst 16 februari 2014. 
  11. ^ [a b c] ”Rödkål”. www.odla.nu. http://www.odla.nu/vaxtlexikon/koksvaxter/rodkal. Läst 16 februari 2014. 
  12. ^ ”Rödkål - en naturlig universalindikator”. Skolkemi. Umeå universitet. http://school.chem.umu.se/Compiled/rodkal.html. Läst 16 februari 2014. 
  13. ^ ”KRC:s databas med laborationer”. Kemilärarnas resurscentrum. Stockholms universitet. http://www.krc.su.se/page.php?pid=114&cat=9&level=1. Läst 16 februari 2014. 
  14. ^ Jörgen Städje. ”Mandelbrot - forskningen fortsätter”. IDG.se. http://www.idg.se/2.1085/1.431735/mandelbrot--forskningen-fortsatter. Läst 16 februari 2014. 
  15. ^ ”Gasbesvär”. 1177 Vårdguiden. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Gasbesvar/. Läst 16 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]