Julbord

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Julbord ombord på skärgårdsbåten Gustavsberg VII år 1990.
Ett norskt julbord.

Ett julbord är en buffésmörgåsbord – med julmat som serveras företrädesvis i Sverige och Finland kring jul. Flera rätter, som julskinka, köttbullar, Janssons frestelse, sill och prinskorv brukar förekomma på ett julbord, med vanligt förekommande regionala variationer.

Julbordet har sina rötter i vikingarnas midvinterblot, men få av rätterna på dagens julbord är från äldre tider, med dopp i grytan, julkorv och lutfisk som undantag. Flera idag allmänt accepterade julbordsrätter, som köttbullar, julskinka, prinskorv och gravlax, blev inte vanliga förrän under 1900-talet, och köttbullarna blev först vanliga under 1970-talet. Som dricka serveras ofta julöl och julmust.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta julbordet härrör från vikingarnas midvinterblot.[1]

Under 1900-talets början efterfrågades en allt mer perfekt jul, vilket även syntes på utvecklingen av julbordet. Husmodern lagade många smårätter som dekorerades och pyntades.[2] Innan 1900-talet var lutfisk, dopp i grytan, sylta, julkorv och gröt de traditionella julrätterna, men under 1900-talets början började flera smårätter komma fram, såsom ägg, fisk och rödbetor. Anledningen till ökningen av rätter ligger i att man under 1880-talet kunde konservera mat mer, vilket underlättade smörgåsbordet. Innan 1800-talets andra hälft förtärdes huvudsakligen färsk mat, för att dra en skiljelinje mellan resten av årets insaltade eller torkade kost.[3]

Doppet i grytan är kanske det allra äldsta inslaget. Det har funnits med mycket, mycket länge ... det vi vet är att det rör sig om en blandning av hedniska och kristna inslag. Under hednatiden utnyttjades grisens alla delar, och förutom doppet är sannolikt olika typer av julkorvar och syltor de äldsta ingredienserna som fortfarande finns kvar.
— Christina Fjellström, professor i måltidsforskning vid Uppsala Universitet.[1]

Få av de rätter som i dag är populära åts under julen även innan 1800-talet. Få undantag är kalvsyltan och julkorven, medan julskinka, prinskorv, gravlax, ägghalvor med löjrom, sill, rödkålssallader och så vidare är senare julrätter.[1] Julskinkan blev inte vanlig förrän under 1900-talet, eftersom skinkan, som kommer från en fin del av grisen, förr sparades till senare tillfällen. Istället serverades då ofta grishuvud. Under 1700-talet blev skinkan vanlig på vissa herrgårdar, men inte hos allmänheten. Flera av de gamla rätterna, som även inkluderar grisfötter, blir allt ovanligare på julbordet.[1]

Köttbullar blev inte en del av julbordet förrän under 1970-talet.[3] Fram till 1960-talet var smörgåsbordet och julsmörgåsbordet mycket olika rätter, men från 1970-talet övertog julsmörgåsbordet rätter från smörgåsbordet till exempel köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse. Under 1970-talet gick den separata jullunchen (med doppet i grytan och skinkan) och julmiddagen (med lutfisk och risgrynsgröt) ihop med julsmörgåsbordet, och doppet och lutfisken blev rätter på ett mycket stort julsmörgåsbord.[källa behövs]

Allt gammalt skall man ej bibehålla, alla gamla bruk behöva ej upprätthållas men julen skall, hoppas vi, firas efter samma linjer som hittills.
Husmoderns köksalmanack för 1938.

Att äta julbord på restaurang blev populärt först efter första världskriget, och serverades då från några söndagar före jul, medan det i dag kan börja serveras redan i november.[3] och under 1970-talet blev det populärt bland företag att bjuda anställda på julbord.[4]

Maträtter[redigera | redigera wikitext]

I dag associeras ett stort antal rätter till julbordet, både mer ålderdomliga samt lite modernare rätter. På grund av det stora antalet rätter kan man dela in dem i flera grupper. Vanligt är dock olika typer av inlagd sill, sillsallad, gravad lax, lutfisk, julskinka, olika korvar, sylta, rödbetssallad, Janssons frestelse, köttbullar, risgrynsgröt, revbensspjäll, potatis, olika kålsorter och vörtbröd. Till dessert serveras ofta ris à la Malta. Till julbordet dricks julmust, mumma, svagdricka, porter eller julöl. Snaps är vanligt förekommande.

Bland de populäraste rätterna på julbordet finns julskinkan, sill, köttbullar, Janssons frestelse och prinskorv.[1]

Lokala specialiteter[redigera | redigera wikitext]

Då julbordet uppstått ur traditionen att ställa till med fest till jul har dess prägel i landet fått olika status. Man har traditionellt ätit "det som funnits tillgängligt" och ansetts som exklusivt nog för fest.[källa behövs] Detta illustreras av nedanstående lista på olika varianter på det svenska julbordet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Johansson, Roland. ”Doppet och korven äldst på julbordet”. Göteborgsposten. http://www.gp.se/matdryck/1.508720-doppet-och-korven-aldst-pa-julbordet. Läst 23 december 2010. 
  2. ^ ”Julbordets historia”. Julbordsguiden. http://julbordsguiden.se/redaktionellt/julbord/julbordets-historia.html. Läst 10 augusti 2011. 
  3. ^ [a b c] Larsdotter, Anna (12/2004). ”Julbord - dukat för frossa”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1043. Läst 23 december 2010. 
  4. ^ Jenny Andén Angelström (18 oktober 2011). ”Från midvinterblot till julbord”. Julbordevents. http://www.julbordevents.se/node/59. Läst 19 december 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]