Mora stenar

Fragment av minnesstenar från monumentet

Träsnitt om konungaval ur Olaus Magnus Historia om de nordiska folken.

Mora sten var ett monument där kungaval hölls under Sveriges medeltid. Monumentet låg på Mora äng i Lagga socken, i nuvarande Knivsta kommun, omkring en mil sydost om Uppsala. Platsen ligger ungefär mitt emellan de centrala tingsplatserna för de gamla folklanden Attundaland och Tiundaland.

Mora ting

Vid Mora sten hölls Mora ting, där de svenska kungarna valdes och hyllades under medeltiden. Kungen ställdes på en flat sten när han valts och folket som valt hyllade honom.

I äldre Västgötalagen sägs: "Sveaer egho konung at taka ok sva vraekae". (Svear äga konung att taga, så ock att vräka)

Upplandslagen och Södermannalagen säger: "De tre folklanden, det är Tiundaland, Attundaland och Fjädrundaland, skall första taga konung. Valet blir sedan stadfäst genom att först Upplands lagman och därefter de andra lagmännen i riket, en efter en, dömde den nye kungen till hans värdighet, vilket skedde när han red Eriksgatan.

Valda kungar

1. Magnus Ladulås, vald år 1275, den förste kung som det finns belägg för att han valts vid Mora^{[källa behövs]}
2. Magnus Eriksson, vald 1319
3. Håkan Magnusson, vald i februari 1362
4. Albrekt av Mecklenburg, vald i februari 1364
5. Erik av Pommern, vald den 23 juli 1396
6. Kristofer av Bayern, vald den 13 september 1441
7. Karl Knutsson (Bonde), vald den 28 juni 1448
8. Kristian I, vald den 2 juli 1457

1362 fick också Finland rätten att skicka sina representanter till kungaval.

Mora stenar

Huset som idag rymmer fragmenten av minnesstenarna

Invid Mora sten stod Mora stenar (ett antal andra stenar med inskrifter som talade om tidigare kungar och dessas val). När en kung hade valts placerades en mindre sten, en minnessten, på den större Mora sten under regeringstiden. När en ny kung valts placerades minnesstenen vid sidan av Mora sten. Några av minnesstenarna finns kvar och förvaras i dag i byggnaden som visas på bilden. Ett av fragmenten är känt som stenen Tre Kronor eftersom det är ett av de tidigaste kända exemplen på användande av Tre kronor som svensk rikssymbol. Fragmentet är en del av minnesstenen från valet av Albrekt av Mecklenburg.

Med Mora sten och Mora stenar (eller minnesstenarna) avses alltså helt olika stenar. Monumentet Mora sten förstördes sannolikt avsiktligt omkring år 1515. Legenden säger att Sten Sture den yngre flyttade den till hemlig plats för att förhindra att den danske kungen krönte sig till kung av Sverige. Gustav Vasa och Johan III lär bägge ha försökt återställa platsen men utan framgång. Det kan även ha varit så att Gustav Vasa bidragit till att stenen försvann, då han eftersträvade kunglig arvsrätt, istället som för tidigare, genom kungaval. Vart Mora sten egentligen har tagit vägen har aldrig kunnat utredas. En dryg kilometer sydost om huset med Mora stenar finns ett stenblock som en del menar är Mora sten. Det har inte kunnat bevisas, varför det får betraktas som en ren spekulation.

Huset över Mora stenar

Byggnaden, där stenar och fragment förvaras, har ritats av Carl Wijnbladh och uppfördes 1770. Dess position är N 59° 47′ 54", E 17° 46′ 47".

Mora stenar är idag ett byggnadsminne.

Namnet Mora

Namnet Mora är enligt några tolkningar härlett ur ett gammalt ord för äng som befinner sig på vattenrik mark. Mora stenar befinner sig längs utefter Långhundraleden, den viktiga vattenvägen till Uppsala, på gränsen mellan två gamla folkland, Attundaland och Tiundaland.

Rastplatsen Mora stenar

I samband med att E4 byggdes om (fram till 2007) anlades av Vägverket en rastplats på den norrgående sidan av motorvägen, med namnet Mora stenar. Rastplatsen ligger bara några hundra meter från minnesbyggnaden. Farhågor har framförts för att rastande bilister ska ta de dekorativa stenarrangemangen vid rastplatsen för ett historiskt monument. Man kan nå minnesbyggnaden över Mora stenar via den norra av de båda grindarna i stängslet kring rastplatsen, följa en stig tills man når en mindre landsväg och sedan gå höger ett tiotal meter. Denna stig är inte nämnvärt skyltad.

Se även

• Lagga församling
• Eriksgata
• Gamla Uppsala
• Långhundraleden
• Sconestenen, en skotsk motsvarighet till Mora sten

Källor

• Larsson, Lars-Olof (2003). Kalmarunionens tid: från drottning Margareta till Kristian II (utgåva Andra upplagan). Stockholm: Bokförlaget Prisma. ISBN 9151842173. http://books.google.com/books?id=qO-yMAAACAAJ&dq=Kalmarunionens+tid&hl=sv&ei=URR2TujeKZT34QTZpey7DQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CDIQ6AEwAA 
• Carlsson, Gottfrid (1945). Medeltidens nordiska unionstanke. Stockholm: Gebers. ISBN 9900079248. http://books.google.com/books/about/Medeltidens_nordiska_unionstanke.html?id=n1TUAAAAMAAJ