Enköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Enköpings kommun
Kommun
Enköping vapen.svg
Land  Sverige
Län Uppsala län
Landskap Uppland
Domsaga Uppsala domsaga
Läge 59°38′8″N 17°4′35″Ö / 59.63556°N 17.07639°Ö / 59.63556; 17.07639Koordinater: 59°38′8″N 17°4′35″Ö / 59.63556°N 17.07639°Ö / 59.63556; 17.07639
Centralort Enköping
Areal 1 323,82 km² (2013-01-01)[1]
82:a största (av 290)
 - land 1 178,5 km²
 - vatten 145,32 km²
Folkmängd 40 920 (2014-06-30)[2]
59:e största (av 290)
Befolkningstäthet 34,72 invånare/km²[2][1]
121:a högsta (av 290)
Kommunkod 0381
Enköping Municipality in Uppsala County.png
Webbplats: www.enkoping.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Enköpings kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Enköping.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Altuna, Biskopskulla, Boglösa, Bred, Enköpings-Näs, Fittja, Fröslunda, Frösthult, Giresta, Gryta, Hacksta, Hjälsta, Holm, Husby-Sjutolfts, Härkeberga, Härnevi, Kulla, Kungs-Husby, Lillkyrka, Litslena, Långtora, Löt, Nysätra, Simtuna, Sparrsätra, Svinnegarn, Teda, Tillinge, Torstuna, Torsvi, Vallby, Veckholm, Villberga, Vårfrukyrka och Österunda samt större delen av Arnö socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Enköpings stad från medeltiden som 1863 bildade en stadskommun. Den 1 januari 1943 upplöstes Arnö landskommun.

I området fanns även från 30 maj 1919 till 31 december 1951 Grillby municipalsamhälle.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Lagunda (av tio tidigare kommuner), Norra Trögd (av sex kommuner), Södra Trögd (av sex kommuner), Åsunda (av sju kommuner) samt Fjärdhundra (av sex kommuner i Västmanlands län).

Enköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Enköpings stad och de fem kommunerna bildade 1952. Samtidigt ändrades länsgränsen när området som motsvarat Fjärdhundra överfördes till Uppsala län.[3]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Enköpings tingsrätts domsaga och ingår från 2005 i Uppsala tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En blå sköld med fyra korsformigt ställda liljor av guld.

I det äldsta sigillet från 1300-talet finns liljorna med. Det har att göra med att liljan är en symbol för jungfru Maria, som gett namn åt Vårfrukyrkan. Som vapen fastställdes det av Kungl. Maj:t år 1928. Trots det stora antalet äldre enheter som 1971 bildade kommunen fanns endast Enköpings eget vapen och det registrerades för den nya kommunen i PRV år 1974.

Orter[redigera | redigera wikitext]

Tätorter 2010[5]
Tätort Folkmängd
Enköping &&&&&&&&&&021121.&&&&&021 121
Örsundsbro &&&&&&&&&&&01813.&&&&&01 813
Hummelsta &&&&&&&&&&&01002.&&&&&01 002
Grillby &&&&&&&&&&&&0972.&&&&&0972
Fjärdhundra &&&&&&&&&&&&0951.&&&&&0951
Bredsand &&&&&&&&&&&&0465.&&&&&0465
Lillkyrka &&&&&&&&&&&&0301.&&&&&0301
Haga &&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0257
Småorter 2010[6]
Småort Folkmängd
Märsön 215
Skolsta 114
Hjälstaby och Vängsta 108
Kolarvik 84
Hammarsudd 72
Tibble och Lundby 79
Ekolsund 79
Rotbrunna 69
Ådalen och Högsberga 69
Bredsand södra och Skogsbo 64
Korsbacken 60
Gästre 59
Svinnegarn 59
Säva 51

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Enköpings kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
31 875
1975
  
31 911
1980
  
32 720
1985
  
32 881
1990
  
34 862
1995
  
36 453
2000
  
36 606
2005
  
38 422
2010
  
39 759
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Anna Wiklund Moderaterna


Mandatfördelning 1970–2010[redigera | redigera wikitext]


Valår V S MP SPI SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 22 14 6 1 5
22 14 6 5
49 86,9
42 7
1973 1 21 16 4 1 6
21 16 4 6
49 89,4
39 10
1976 1 20 16 4 1 7
20 16 4 7
49 89,4
37 12
1979 1 21 14 4 1 8
21 14 4 8
49 88,0
33 16
1982 1 24 14 2 10
24 14 10
51 89,3
36 15
1985 1 23 12 5 10
23 12 5 10
51 87,7
34 17
1988 1 22 2 12 5 9
22 12 5 9
51 83,0
34 17
1991 1 20 1 2 11 4 2 10
20 11 4 10
51 83,9
33 18
1994 2 23 2 11 4 9
23 11 4 9
51 84,4
29 22
1998 3 18 2 12 2 3 11
3 18 12 3 11
51 79,40
29 22
2002 3 18 2 2 12 4 3 7
3 18 12 4 3 7
51 77,50
29 22
2006 2 18 2 1 11 2 2 13
18 11 13
51 79,41
29 22
2010 2 16 4 2 7 2 2 16
16 4 7 16
51 82,20
28 23
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Enköpings tätortsbussar är kollektivtrafiken i Enköpings tätort. Sambus AB kör på uppdrag av Upplands lokaltrafik.

Det finns sju linjer (2011): 201, 202, 211, 212, 213, 214 och 220.

I övriga kommunen körs bussar av bland annat Nobina på uppdrag av Upplands lokaltrafik, linjen 804 går mot Uppsala via Örsundsbro, 774 går direkt till Uppsala utan stopp, 803 går mot Bålsta via Ekolsund, 874 går mot Västerås via Hummelsta och 876 går mot Strängnäs via Märsön. Även SJ och Swebus kör tåg respektive bussar i kommunen, vilket förbinder kommunen med andra delar av landet.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 170 bevarade runstenar i Enköpings kommun. En av de mer kända, med en bild av Tors fiskafänge, är U 1161 vid Altuna kyrka.

Genom en lång satsning från kommunen har Enköping skapat sig ett namn i trädgårdsvärlden för sina många parker av olika storlek. Den största parken heter Drömparken. Arbetet med parkerna är känt i trädgårds- och stadsplaneringssammanhang.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Kända enköpingsbor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Enköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Tätorter 2010” (pdf). Statistiska Centralbyrån. 16 juni 2011. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 28 augusti 2011. 
  6. ^ ”Småorter 2010” (pdf). Statistiska Centralbyrån. 15 oktober 2012. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2010A01/MI0811_2010A01_SM_MI38SM1203.pdf. Läst 31 mars 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]