Maria Magdalena kyrka, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°19′8.38″N 18°4′1.98″Ö / 59.3189944°N 18.0672167°Ö / 59.3189944; 18.0672167
Maria Magdalena kyrka
Kyrka
Maria Magdalena kyrka i september 2014.
Maria Magdalena kyrka i september 2014.
Land  Sverige
Län Stockholms län
Ort Stockholm
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Maria Magdalena församling
Plats Södermalm
 - koordinater 59°19′8.38″N 18°4′1.98″Ö / 59.3189944°N 18.0672167°Ö / 59.3189944; 18.0672167
Invigd 1634
Bebyggelseregistret 21300000004720
Planritning, de med svart markerade delarna härrör från 1350-talet
Planritning, de med svart markerade delarna härrör från 1350-talet

Maria Magdalena kyrka (officiellt S:ta Maria Magdalena kyrka) är en kyrka i Stockholm belägen där Bellmansgatan slutar mot Hornsgatan, mellan Mariatorget och SlussenSödermalm. Namnet kommer av Sankta Maria Magdalena och kyrkan tillhör idag Maria Magdalena församling i Stockholms stift. Kyrkan är ett kulturminne.

Maria Magdalena kyrka började byggas omkring 1588 och stod klar 1625. Kyrkan har sedan dess genomgått stora förändringar. Flera arkitekter medverkade vid till- och ombyggnader av kyrkan, bland dem Nicodemus Tessin d.ä., som ritade 1600-talets tillbyggnader och dennes son, Nicodemus Tessin d.y., som ritade västportalen. Efter en förödande brand år 1759 renoverades kyrkan efter ritningar av Carl Johan Cronstedt.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans ursprungliga spira 1650.
Kopparstick av Wolfgang Hartmann.
Tessin d.ä.:s spira från 1676.
Kopparstick i Suecian av Willem Swidde.
Skeppets yttertak, vy mot ost.
Tornet är något vridet mot skeppet.
Kyrkans klockor.
Tornuret inifrån.

Nuvarande kyrkobyggnad började uppföras 1588 på platsen för det tidigare Maria Magdalena kapell. Vid Johan III:s död 1592 avstannade bygget och först två år efter Gustaf II Adolfs död kunde den nya korsformade kyrkan invigas år 1634. Kyrkan är därmed Södermalms äldsta kyrka.

Den vidare utbyggnaden leddes under Nicodemus Tessin d.ä. och senare dennes son Nicodemus Tessin d.y. Kyrkans arkitektur går i barockens stilart, bland annat den smäckra tornspiran som Tessin lät resa 1676, "kanske den vackraste spira Stockholm ägt".

Efter en stor brand 19 juli 1759, vilken även förstörde delar av tornet och brände ned 300 övriga byggnader (se Mariabranden 1759), restaurerades kyrkan mellan åren 1760 och 1763 till sitt nuvarande utseende under ledning av Carl Johan Cronstedt. Det var han som ritade inredningen, som den ser ut idag, i rokokostil. Altartavlan har som motiv Herdarnas tillbedjan och är ett verk av konstnären Louis Masreliez, utförd omkring år 1800. Bevarad från före branden är Tessin d.y.:s västportal (nuvarande huvudingången) från 1716.

Den senaste invändiga restaureringen utfördes år 1927 under arkitekt Israel Wahlmans ledning och den senaste utvändiga förbättringen av kyrkans murverk genomfördes 1986.

Maria Magdalena kyrka har putsade fasader i gult, en sockel av röd sandsten och koppartäckt tak. Kyrkan har en stomme av tegel. Kyrkorummet har gråmålat brädgolv med en rosa textilmatta i mittgången. Runt om på kyrkans väggar återfinns belysningsarmaturer av malm från 1600-talet. Dessa elektrifierats och kompletterades med genombrutna huvar över glödlamporna efter Israel Wahlmans ritningar. I valven hänger tre mindre ljuskronor av mässing.

Planlösning[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans grundplan är korsformig och visar ett enskeppigt långhus med i öster förlagt tresidigt kor och korsarmar. I de fyra vinklarna mellan långhus och tvärskepp finns mindre utbyggnader från olika tidsepoker. Den nordöstra tjänstgör som sakristia, den sydöstra som silverkammare, den nordvästra som kapprum och den sydvästra som kombinerat vigselrum och doprum. Huvudportalen är belägen i väster.

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Orgelfasaden gestaltades år 1774 av arkitekt C. F. Adelcrantz, och anses som ett av den svenska rokokons bästa verk i sitt slag. Nuvarande orgel med 50 stämmor är byggd 1927 av Åkerman & Lunds Orgelbyggeri. 1961 gjordes en mindre omdisponering på grund av orgelrörelsen. År 1994-1995 restaurerades orgeln av Åkerman & Lund, den fick då 1927 års disposition. Den räknas som ett av de finaste bevarade senromantiska orgelverken i Sverige.

Manual I Manual II Manual III Pedal Koppel
Principal 16’ Borduna 16’ Gedackt 16’ Principal 16’ I/P
Principal 8’ Principal 8’ Bassetthorn 8’ Subbas 16’ II/P
Gamba 8’ Fugara 8’ Violin 8’ Violon 16’ III/P
Dubbelflöjt 8’ Gemshorn 8’ Salicional 8’ Ekobas 16’ II/I
Borduna 8’ Dolce 8’ Eolin 8’ Kvinta 10 23 III/I
Oktava 4’ Flûte harmonique 8’ Voix céleste 8 ’ Violoncell 8’ III/II
Flöjt 4’ Kvintadena 8’ Rörflöjt 8’ Gedackt 8’ I4’/I
Kvinta 2 23 Fugara 4’ Flauto amabile 8’ Oktava 4’ II4’/II
Oktava 2’ Flûte octaviante 4’ Unda maris 8’ Kontrabasun 32’ II16’/I
Kornett 5 kor Flageolette 2’ Salicet 4’ Basun 16’ III16’/III
Trumpet 16’ Kornett 3 kor Ekoflöjt 4’ Trumpet 8’ 3 fria kombinationer för vardera P-I-II-III
Trumpet 8’ Klarinett 8’ Waldflöjt 2’ Piano, Mezzoforte, Forte, Tutti
Corno 8’ Euphon 8’ Automatisk pedalväxel - Oboe 8’ Crescendo för II-III
Reistersvällare

År 1986 erhöll kyrkan ytterligare en orgel som placerades på södra sidoläktaren (orgelbyggare: S. Magnusson). I koret finns även en liten orgel från 1993.

Tornet, klockorna och tornuret[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande tornet i nyklassicistisk stil stod färdigt först 1825 och var gestaltat av Carl Fredrik Sundvall. Tornet lär innehålla byggnadsmaterial från tornet för det begravningskapell som stod på platsen långt tidigare, nämligen "S:ta Maria Magdalen kapell", tidigast omtalat i skrift 1352 och kompletterat med ett torn omkring 1430. Kyrkans ursprungliga tornhuv och spira var betydligt högre och spetsigare än den nuvarande som framgår av ett kopparstick av Johan Sasse från 1650-52. Även Tessin d.ä.:s tornhuv från 1676 var slankare och högre.

Efter branden 1759 uppfördes en provisorisk tornhuv, vilken inte ersattes förrän 1824 med den nuvarande. Tornet står något snett i förhållande till kyrkans mittaxel och avslutas upptill av ett lanterninkrönt och kopparklädd rundtempel. Högst upp finns ett förgyllt kors. Tornets höjd är 55 meter över marken (motsvarande 72,98 meter över havet) inklusive kors och det är 180 trappsteg upp till utsiktsplattformen.[1]

Kyrkans storklocka är senast omgjuten 1898 av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm, men materialet härstammar från klockorna som smälte vid branden 1759. 1912-års klocka är en omgjutning av en tidigare klocka från 1760, även den utförd av Bergholtz. De övriga två klockorna är gjutna av Meyerska styckgjuteriet 1759 respektive 1760. Storklockan bär inskriptionen:

LOFVEN VÅR GUD FOLK!
LÅTEN HANS LOF VIDA HÖRDT VARDA!
PS. 66. 8.

Ett av Maria Magdalena kyrkas ursprungliga tornur drevs av ett urverk tillverkat av Christopher Polhems Stjärnsunds manufakturverk. Verket står numera på Tekniska Museet i Stockholm. År 1910 installerades ett mekaniskt urverk av firman Linderoths urfabrik vid Drottninggatan 28. Numera drivs kyrkans fyra tornur av ett elektriskt verk från Westerstrand & Söner.

Kyrkogården[redigera | redigera wikitext]

Kyrkogården har varit i bruk sedan 1350-talet då en kunglig donation bestämde att ett begravningskapell skulle uppföras. Längs kyrkogårdens södra sida ligger gravkor byggda mellan 1709 och 1777. De är snarlika med putsade murar uppdelade av pilastrar med putsade bågar emellan. I anslutning mot sydväst ligger ett begravningskapell byggt 1929 och ritat av Israel Wahlman.

De äldsta gravvårdarna på kyrkogården är från 1700-talets början. På kyrkogården ligger skalderna Erik Johan Stagnelius, Evert Taube, Johan Runius, Carl August Nicander och Lasse Lucidor begravda. Evert Taubes grav är smyckad med en byst, utförd av skaldens hustru Astri Taube. I kyrkan finns en minnestavla över Carl Michael Bellman, vars morfar Michael Hermonius var kyrkoherde i Maria Magdalena. Christopher Polhem dog 1751 och begravdes i Maria Magdalena kyrka i närvaro av Emanuel Swedenborg. En minnestavla över Polhem finns i kyrkorummet till vänster om altaret.

Bilder, exteriör[redigera | redigera wikitext]

Bilder, interiör[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Panorama[redigera | redigera wikitext]

Vy från kyrktornet mot norr och Gamla stan, augusti 2012.
Vy från kyrktornet mot norr och Gamla stan, augusti 2012.


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Broschyr: S:ta Maria Magdalena kyrka, tornuppstigning av Elisabet Jermsten.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]