Gustaf Vasa kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°20′33″N 18°02′51″Ö / 59.34250°N 18.04750°Ö / 59.34250; 18.04750
Gustaf Vasa kyrka
Kyrka
Gustaf Vasa kyrka i juli 2003
Gustaf Vasa kyrka i juli 2003
Land  Sverige
Län Stockholms län
Ort Stockholm
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Gustav Vasa församling
Plats Vasastaden
 - koordinater 59°20′33″N 18°02′51″Ö / 59.34250°N 18.04750°Ö / 59.34250; 18.04750
Invigd 1906
Bebyggelseregistret 21300000004709
Sidovy
Sidovy
Webbplats: http://www.gustafvasa.nu/

Gustaf Vasa kyrka är församlingskyrka i Gustav Vasa församling i Stockholms stift, invigd den 10 juni 1906. Den är belägen i Vasastaden i centrala Stockholm och började byggas 1901 efter en delning av Adolf Fredriks församling. Kyrkan ligger i ett öppet läge vid Odenplan och i skärningspunkten mellan fyra gator. Tonsättaren Otto Olsson var organist i kyrkan under åren 1908-1956.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Ritningarna utfördes av arkitekten Agi Lindegren. Kyrkan är den största i Stockholm och rymmer inte mindre än 1500 sittplatser/personer. Denna centralkyrka i nybarock har samma form som italienska barockkyrkor, ett grekiskt kors med kvadrater i de yttre vinklarna. Den är orienterad i väster-öster och vänder sin magnifika östfasad med huvudingång mot Odenplan. Utrymmet närmast innanför fungerar som vapenhus.

Två sakristior finns, och de flankerar nedgången i väster till kryptan.

Korsmitten markeras av ett torn med hög kupol och en lanternin. Även kyrkans fyra hörnkvadrater bär lanterniner. Murarna är av putsat tegel, kupolens stomme är av trä. Fasaderna uppdelas genom pilastrar. Portalerna, en i var korsarm, är utformade som klassiska tempelgavlar.

Huvudingången flankeras av parställda kolonner. Över ingångarna finns kartuscher med inskrifter på latin. Fasaden inklusive kupolen renoverades under 1990-talet.

I kyrkans källare finns ett begravningskapell och sedan år 1924 ett kolumbarium som efter flera utvidgningar idag är Sveriges största med plats för 35 000 urnor.

Kupoltaket med inskription. Kupolen med målningar av Vicke Andrén.
Kupoltaket med inskription.
Kupolen med målningar av Vicke Andrén.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Altaruppsatsen med sidogrupper

Interiören får sin prägel främst genom den storslagna altaruppsatsen med höga sidogrupper, delvis komponerad efter förebild från jesuiternas kyrka Il Gesù i Rom och ursprungligen utförd för Uppsala domkyrka av Burchardt Precht 1725–1731.

Predikstolen ritades av Lindegren och är gjord av marmor.

Sigrid Blomberg har skulpterat dopfunten.

Korsmittens täcks av ett kupolvalv med målningar av Vicke Andrén, som även dekorerat korsarmarnas valv.

Murarna har rikt profilerat listverk och takpartierna uppvisar talrika kartuscher utförda av Alfred Ohlson. Samtliga korsarmar förutom korets har läktare. I kupolen gestaltas Kristi förklaring.

Vid en restaurering 1965–1966 under ledning av arkitekt David Dahl utformades kyrkans fyra hörnpartier som kapell för dop och andra ändamål. Kapellen har namn efter de fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes. I kapellen finns även respektive evangelist avbildad. Den treskeppiga kryptan under kyrkans mittparti användes från början som begravningskapell.

Det utvidgades 1923–1924 under ledning av arkitekt Gustaf Lindgren med ett kolumbarium, som lär vara det första i Sverige. Det har senare utvidgats i etapper med bland annat Robert Berghagen som arkitekt. Här finns en glasmålning och en mosaik från 1956 av Einar Forseth.

Kapellet ombyggdes 1951 till en lillkyrka efter ritningar av arkitekten Georg Rudner. Altarmuren dekorerades med en fresk av Olle Hjortzberg.

Kyrkans huvudorgel byggdes ursprungligen 1906 av Åkerman & Lund. 1915 skedde en stor om- och tillbyggnad utförd av E.A.Setterquist & Son. Efter ett flertal senare tillbyggnader har orgeln nu 76 stämmor fördelade på tre manualer och pedal. Otto Olsson var organist i kyrkan under 49 år och har därför haft stort inflytande över orgelns utformning.

Matteuskapellet, i ett av kyrkans hörn
Orgel
Höger altargrupp

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Artikeln bygger på Riksantikvarieämbets kyrkobeskrivning, skriven av Boel Almqvist.


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]