Hedvig Eleonora kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°20′07″N 18°04′50″Ö / 59.33528°N 18.08056°Ö / 59.33528; 18.08056
Hedvig Eleonora kyrka
Kyrka
Hedvig Eleonora kyrka i april 2006
Hedvig Eleonora kyrka i april 2006
Land  Sverige
Län Stockholms län
Ort Stockholm
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Hedvig Eleonora församling
Plats Östermalmstorg
 - koordinater 59°20′07″N 18°04′50″Ö / 59.33528°N 18.08056°Ö / 59.33528; 18.08056
Invigd 1737
Bebyggelseregistret 21300000004711
För andra betydelser, se Hedvig Eleonora kyrka (olika betydelser).
Kyrkans västfasad med de två gravkoren. Koren utgör rester av två 1755 påbörjade västtorn. Tornen färdigställdes aldrig utan inreddes 1792 som envånings gravkor.[1]

Hedvig Eleonora kyrka, Storgatan vid Östermalmstorg, Stockholm, tillhör Svenska kyrkan och är församlingskyrka för Hedvig Eleonora församling i Stockholms stift.

Kyrkan invigdes 21 augusti 1737 och har sitt namn efter Karl X Gustavs gemål drottning Hedvig Eleonora.

Historik och arkitektur[redigera | redigera wikitext]

1672 skildes Ladugårdslandet från S:t Jacobs församling och blev eget pastorat med Amiralitetskyrkan, Stockholm som medelpunkt och amiralitetspredikanten som pastor under överinseende av kyrkoherden i S:t Jacob.

Sedan 1615 hade amiralitetsförsamlingen haft en kyrka på Kyrkholmen, nuvarande Blasieholmen där Nationalmuseum numera ligger, men 1664 – under Karl XI:s förmyndarregering – blev en ny kyrkobyggnad beslutad, till vilken stadsarkitekten Jean de la Vallée uppgjorde ritningen. Kyrkan grundlades 1669, och dess åttkantiga grundplan återfinns i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna. Men arbetet avstannade dock snart på grund av brist på pengar. Dock uppfördes en liten provisorisk träkyrka vid Storgatan, nära Artillerigatan. Byggandet av den nya kyrkan återupptogs 1725, nu med Göran Josuae Adelcrantz som arkitekt. Den nya kyrkan invigdes den 21 augusti 1737.

Kända personer som är begravda på Hedvig Eleonora kyrkogård inkluderar: Elis Schröderheim

Exteriör[redigera | redigera wikitext]

Dagens kyrka skildrar två skeden i kyrkans byggnadshistoria. Kupolen skiljer sig väsentligt från underpartiet i fråga om både stil och mått. Den tillkom 1866–1868 efter ritning av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander (1816–1881), med omarbetningar av hovarkitekten Bror Carl Malmberg (1818–1877).

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Olof Hedlunds orgel[redigera | redigera wikitext]

Kronologi:

Disposition:

Manualverk C-c³, bruten oktav (47 toner) Pedal C-c¹, bruten oktav (23 toner)
Principal 8' (fasad) Untersatz 16’
Gedackt 8' Principal 8’
Qvintadena 8' Gedackt 8’
Octava 4' Octava 4’
Qvinta 3' (eg. 2 2/3') Mixtur III
Octava 2' Basun 16’
Decoma von 4, (1 3/5’) Trompet 8’
Seaquialtera V chor. Trumpet 4’
Trumpet 8'
Vox humana 8', D

Jonas Grens och Petter Stråhles orgel[redigera | redigera wikitext]

  • 1762: Jonas Gren och Petter Stråhle bygger kyrkans första "stora" orgel genom att komplettera pedalverket med nytt manual- och öververk. Fasaden ritas av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Orgelns disposition finns upptagen i Abrahamsson Hülphers "Historisk afhandling om musik och instrumenter" från år 1773.

Per Larsson Åkermans orgel[redigera | redigera wikitext]

Grönlunds orgel[redigera | redigera wikitext]

  • 1969: Kontrakt om nybyggnad tecknas med Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Under åren som följde har större och smärre förändringar vidtagits; 1995 installeras ett nytt datorstyrt kombinationssystem som medger programmering av 6 400 fria kombinationer. Carl Fredrik Adelcrantz fasad från 1762 har trots en del förändringar ändå i huvudsak bevarats.

Nuvarande disposition:

Huvudverk I C-g³ Positiv II C-g³ Svällverk III C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Principal 16’ (1908/1976) Borduna 16’ (1868/1976) Fugara 16’ (1908) Bourdon 32’ (1868/1976) I/P
Principal 8' (1976) Principal 8' (1976) Principal 8’ (1868) Principal 16' (1948/1976) II/P
Dubbelflöjt 8' (1948) Flûte harmonique 8' (1868) Rörflöjt 8’ (1868/1976) Subbas 16’ (1868) III/P
Gamba 8’ (1868) Gedackt 8’ (1976) Salicional 8’ (1868) Oktava 8' (1976) II/I
Oktava 4' (1976) Oktava 4' (1976) Voix céleste 8’ (1908) Borduna 8’ (1976) III/I
Rörflöjt 4' (1976/1988) Koppelflöjt 4' (1976) Oktava 4’ (1908) Oktava 4’ (1976) III//II
Oktava 2' (1976) Nasat 2 2/3’ (1976) Flûte octaviant 4’ (1868) Öppen flöjt 4’ (1988) 16' III/II
Mixtur II, 16' (1976) Oktava 2’ (1976) Salicet 4’ (1930) Blockflöjt 2’ (1976)
Mixtur IV (1976) Ters 1 3/5’ (1976) Valdflöjt 2’ (1976) Mixtur VI (1976)
Scharff III (1976) Larigot 1 1/3’ (1976) Piccolo 1’ (1984) Bombarde 32’ (1948/1976)
Grand Cornet V, fr c° (1976) Mixtur III (1976) Mixtur V (1976) Basun 16’ (1868/1976)
Trumpet 16' (1983) Cymbel II (1976) Sesquialtera II, 2 2/3’ + 1 3/5’ (1976) Trumpet 8’ (1976)
Trumpet 8’ (1976/1983) Trumpet 8’ (1976) Bombarde 16’ (1976) Clairon 4’ (1948/1976)
Clairon 4’ (1983) Krumhorn 8’ (1976) Oboe 8’ (1948/1976)
Tremulant Vox humana 8’ (1976)
Crescendosvällare Clairon 4’ (1976)
Tremulant Register-
Crescendosvällare svällare

Kyrkklockor[redigera | redigera wikitext]

Storklockan, gjuten i Helsingör 1639 för Kronborgs slott, togs 1658 som krigsbyte av Carl Gustaf Wrangel. Med en vikt av 4,73 ton är den en av Sveriges tyngsta kyrkklockor.

Folklore[redigera | redigera wikitext]

Liksom många andra Stockholms kyrkor sägs även Hedvig Eleonora kyrka ha flera spöken, såväl inne i kyrkan som på kyrkogården. Genom kyrkan vandrar Ladugårdslandets vita fru som vid sin hand leder ett huvudlöst barn. Carl von Cardell har spökat sedan sin begravning 1821. Begravningen var omgärdad av underliga himlafenomen och andra mystiska händelser. På doktor Hallmans gravhäll inne i kyrkan samlas församlingens döda läkare och deras patienter till gästabud.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms stift Hedvig Eleonora kyrka (läst 17 december 2012
  2. ^ Linnell, Stig, Stockholms spökhus och andra ruskiga ställen 2003, s. 185
  • Dag W. Edholm: Stockholm - orgelstaden, Historia & nutid, Verbum, Stockholm 1997, ISBN 91-526-2587-7

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]