Markuskyrkan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För katedralen i Venedig, se Markuskyrkan i Venedig.
Koordinater: 59°17′31″N 18°07′01″Ö / 59.29194°N 18.11694°V / 59.29194; -18.11694
Markuskyrkan
Kyrka
Markuskyrkan 2008
Markuskyrkan 2008
Land  Sverige
Län Stockholms län
Ort Stockholm
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Skarpnäcks församling
Plats Björkhagen, Stockholm
 - koordinater 59°17′31″N 18°07′01″Ö / 59.29194°N 18.11694°V / 59.29194; -18.11694
Invigd 1960
Bebyggelseregistret 21300000004762
Murningsarbeten för Markuskyrkan, 1960
Murningsarbeten för Markuskyrkan, 1960

Markuskyrkan är en kyrkobyggnad i Björkhagen, en söderförort till Stockholm. Kyrkan är församlingskyrka i Skarpnäcks församling som är en församling i Svenska kyrkan. Den är uppförd på gammal sjöbotten i den björkdunge som givit stadsdelen sitt namn.

Innehåll

Allmänt[redigera]

Markuskyrkan är ritad av den svenske arkitekten Sigurd Lewerentz och uppfördes 1956-1963. Invigningen skedde den 8 maj 1960 i provisoriska lokaler. Kyrkan räknas tillsammans med arkitektens andra kyrka, Sankt Petri (1962-1966) i Klippan, som en av höjdpunkterna i 1900-talets brutalistiska arkitektur.

Tävlingen[redigera]

År 1955 beslöt Enskede kyrkofullmäktige att utlysa en arkitekttävling för den nya kyrkan. I prisnämnden fanns bland annat arkitekt Sven Markelius, byggnadsrådet Ragnar Hjort och professor Lennart Uhlin. Man bjöd in fem arkitekter, bland dem Georg Varhelyi, som hade ritat det höga bostadshuset i Björkhagens centrum, Peter Celsing och Sigurd Lewerentz. Det var Lewerentz som fick uppdraget att rita kyrkan.

Genomförandet[redigera]

Det första spadtaget togs den 29 mars 1958 och arbetet med Markuskyrkan blev ett för moderna tider ovanligt projekt. Det etablerades nämligen en gamla tiders byggnadshytta, där arkitekten dagligen ledde arbetet. Lewerentz uppmärksamhet riktades speciellt mot arbetsuppgifterna hos murarma, vilka respekterade hans kreativitet och kunskap.

I denna byggnadshytta uppstod flera anekdoter som illustrerade att Lewerentz' kunde vara mycket bestämd. En plattsättare tyckte, att om han skulle göra så som Lewerentz ville, så “fick han det inte rakt”, varpå Lewerentz svarade : “Rakt och rakt, varför skall allting vara rakt? Det skall vara vackert, även om det är krokigt.” Och med en plåtslagare hade han följande ordväxling. Plåtslagaren: “Jag kan väl göra som jag brukar?”, Lewerentz: “Nej, det är det enda jag vet, att du inte skall göra!”

Detaljer[redigera]

Interiör med orgeln, möbler och andra detaljer skapade för kyrkan och det dominerande teglet.

I Björkhagens kyrka använde Lewerentz första gången karmlösa fönster. Isolerglasrutorna sattes med hjälp av elastisk fogmassa direkt i muröppningen. Det finns inga dörrfoder, socklar eller täcklister och de elektriska ledningarna är dragna synliga utanpå murverket och bildar ett eget arkitektoniskt uttryck. Målningen är ytterst sparsam, ytskikten domineras av naturmaterial, tegel från Helsingborgs Ångtegelbruk, golvklinker från Höganäs, limträbalkar och plywoodskivor. Större delen av belysningsarmaturer och bänkarna är formgivna av Lewerentz själv. Hösten 2012 kompletterades belysningen i kyrkorummet med diskreta spotlights för att förbättra ljussättningen. Kyrkorgeln är även den formgiven av Lewerentz, med sidostycken av plywood.

Utsmyckningen i Markuskyrkan skapades av konstnärsparet Barbro och Robert Nilsson. De formgav bland annat de två vävnaderna bakom altaret och krucifixet däremellan. Kyrksilvret, ljusstakar och bronsplattan i träporten är skapade av Robert Nilsson, likaså en klinkerrelief i fasaden ovanför porten.

Reaktioner[redigera]

Kyrkan väckte stor uppmärksamhet redan under byggtiden både i Sverige och utomlands, och 1962 fick Sigurd Lewerentz för Markuskyrkan det första Kasper Salin-priset som utdelats.

Övriga byggnader[redigera]

Inom fastigheten finns även samlingslokaler och pastorsexpedition runt en gård med en spegeldamm med en bronsfontän, Lotusblomman av Robert Nilsson.

I en sidobyggnad invid församlingsexpeditionen finns ett klocktorn med fyra klockor. Sedan kyrkan invigdes 1960 har man använt sig av manuell ringning. För den manuella klockringningen varje helg svarar Markusringarna som är en ideell organisation.

En femte klocka är placerad utanför kyrkporten. Den används speciellt vid helgmålsringningen varje lördag kväll kl 18.00. Klockan är sedan 1991 försedd med tidur och ringningen kan ske automatiskt eller manuellt. Under sommartid ersätter denna klocka med automatisk ringning den ordinarie helgringningen.

Bildgalleri[redigera]

Exteriör[redigera]

Interiör[redigera]

Litteratur och källor[redigera]

Externa länkar[redigera]