Nötkråka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nötkråka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Nötkråka av nominatformen caryocatactes.
Nötkråka av nominatformen caryocatactes.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Kråkfåglar
Corvidae
Släkte Nucifraga
Art Nötkråka
N. caryocatactes
Vetenskapligt namn
§ Nucifraga caryocatactes
Auktor Linné, 1758
Utbredning
Nötkråkans västpalearktiska utbredningsområde
Nötkråkans västpalearktiska utbredningsområde
Hitta fler artiklar om fåglar med

Nötkråka (Nucifraga caryocatactes) är en fågel i familjen kråkfåglar.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Nötkråkan är cirka 35 cm lång, det vill säga ungefär lika stor som en kaja. Den är typisk med relativt kort stjärt och en lång, rak och spetsig näbb. Fjäderdräkten är chokladbrun med många vita prickar, förutom på vingar och stjärt som är brunsvarta. Själva spetsen på stjärten samt undergumpen är vit. Hane och hona är lika, medan ungfåglar skiljer sig ytterst lite från de äldre fåglarna.

Locklätet består av ett kraftigt kräähh, kräähh, kräähh, vilket framförs från en trädtopp. Under sommaren kan den göra ett slags snarkande ljud med strupen.

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Nötkråkan lever lokalt i bergsskogar över hela Mellaneuropa, i södra Skandinavien, Östeuropa och över stora delar av Asien så långt österut som till Japan. Normalt är nötkråkan stannfågel men vissa år utvandrar den i stora flockar åt väst. År 1968 skedde en mycket stor invasion över nordvästeuropa.

Den delas upp i ett tiotal underarter:[2]

  • Nucifraga caryocatactes caryocatactes - häckar från Skandinavien till norra och östra Europa så långt som till europeiska Ryssland. Vintertid uppträder den även i södra Ryssland. Kallas ibland tjocknäbbad nötkråka
  • Nucifraga caryocatactes macrorhynchos - förekommer i norra och nordöstra Asien, lokalt till nordöstra Sverige, norra Iran, Korea och norra Kina. Kallas ibland smalnäbbad nötkråka
  • Nucifraga caryocatactes rothschildi - förekommer i bergsområdet Tianshan
  • Nucifraga caryocatactes japonica - förekommer på centrala och södra Kurilerna och på Hokkaido och Hondo
  • Nucifraga caryocatactes owstoni - förekommer i Taiwan
  • Nucifraga caryocatactes interdicta - förekommer i bergsområden i Kina
  • Nucifraga caryocatactes multipunctata - förekommer från Pakistan till nordvästra Indien
  • Nucifraga caryocatactes hemispila - förekommer i Himalaya, från västra Nepal till södra Kashmir
  • Nucifraga caryocatactes macella - förekommer från östra Himalaya till södra Tibet, västra Nepal, norra Myanmar och sydvästra Kina.
  • Nucifraga caryocatactes yunnanensis - förekommer i sydvästra Kina i Yunnan

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige förekommer nötkråkans nominatform (N. c. caryocatactes) sparsamt som häckfågel i Götaland och Svealand upp till Norrlands södra gräns.

Smalnäbbad nötkråka (N. c. macrorhynchos) etablerade sig i Umeå och Skellefteå hösten 1977 efter en invasion från öster.[3] Därifrån har den spridit sig längs Norrlandskusten, från Gävle till Haparanda, och etablerat en häckande stam med ca 600 par.[4] Grundläggande för denna stams existens är tillgången på planterade cembratallar i tätorterna. Emellanåt sker nya invasioner till norra Sverige från öster, bland annat 1985 och 1995.[3]

Nötkråkan kategoriseras i Sverige som nära hotad (NT).[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Foto av nötkråka ssp japonica där de vita stjärtpennespetsarna syns tydligt.

Nötkråkan håller främst till i granskog, dock med nära tillgång till hasselsnår (nominatrasen) eller tallar med stora frön (övriga raser). Den kan vanligen ses när den samlar in föda under tidig höst, men är i övrigt tämligen skygg. Under större delen av året lever den undanskymd i barrskogarna. Flykten är tämligen flaxig och har samma karaktär som en spillkråkas. När den ser en predator, till exempel en duvhök, gör nötkråkan en mycket snabb dykning för att skydda sig.

Föda[redigera | redigera wikitext]

De flesta raser av nötkråka lever på frön från tallarter med stora sådana. Så även den smalnäbbade nötkråkan, som huvudsakligen äter frön från cembratall. Den tjocknäbbade är i stället hasselnötsspecialist.[5] Den förtär även i stor utsträckning frön av gran. Under sommarmånaderna varieras kosten med andra frön, insekter (myror) och daggmask och under vinterhalvåret ibland även gnagare.[6] På vintern tar den även sällsynt småfågel, vilket observerats vid fågelmatare.[7]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Paret håller ihop hela livet i sitt revir, som brukar omfatta 11–15 hektar. Båda könen på bygger boet i mars-april, som konstrueras av kvistar och murken ved. Boet placeras mycket nära stammen på ett barrträd cirka 9 meter upp. Det fodras med mossa, jord, gräs och skägglav och blir då värmeisolerat.

Honan lägger 3–4 ägg i mars-april, storleken på kullen varierar beroende på tillgång på föda föregående höst. Både honan och hanen turas om att ruva äggen i cirka 18 dygn. Äggen har en blekt blågrön bottenfärg, och tätt placerade grå eller brungröna fläckar. Kläckningen sker redan i början av april.

Ungarna matas av båda föräldrarna och födan består av uppstötta frön och nötter. Ungarna blir flygfärdiga på 24–26 dagar. Ungarna föds delvis upp på de frön och nötter som föräldrarna samlade in föregående höst, och som de lagrat över vintern. Föräldrarna tillverkar en slags gröt av födan som fraktas i en så kallad hakpåse. När ungarna blir flygfärdiga håller paret ihop resten av sommaren.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Nucifraga caryocatactes Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ *Clements et al. (2009) Clements Checklist version 6.4, <www.birds.cornell.edu>, läst 2010-11-22
  3. ^ [a b] Olsson, Christer; Wiklund Jörgen (1999). Västerbottens fåglar. [Naturböcker från Västerbotten], 1404-451X ; [1]. Umeå: [C. Olsson]. Libris 7800255. ISBN 91-973576-0-X 
  4. ^ [a b] ArtDatabankens faktablad (pdf)
  5. ^ Rosenberg, Erik (1953). Fåglar i Sverige: fältornitologisk handbok. Stockholm: Svensk natur. Libris 527100 
  6. ^ Fågelvännen, nr 1, 2006.
  7. ^ SOF: Forum (2013) Nötkråkan som predator, <www.sofnet.org/sveriges-ornitologiska-forening/forum/>, läst 2013-01-08

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]