Tryckfrihetsförordningen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Län
Landsting
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverige-portalen

Tryckfrihetsförordningen (1949:105) är en av Sveriges grundlagar och antogs 1949. Den berör frågor gällande tryckfrihet, dess definition och restriktioner.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Att grundlagen bär namnet förordning kan vara missvisande då det normalt sett används för regeringens styrmedel (se mer om historiken bakom det i artikeln om förordning).

Omfattning och begränsningar[redigera | redigera wikitext]

Förutom regler om tryckfrihet innehåller tryckfrihetsförordningen även regler om meddelarskydd och om offentliga handlingar. Sverige är ensamt om att ha dessa principer så detaljerat reglerade i grundlag. I till exempel USA:s konstitutions första tillägg från 1791 (Amendment I) är tryck- och yttrandefrihet reglerad genom endast en mening. Sverige var länge också ensamt om att ha offentlighetsprincip, särskilt att ha den reglerad i grundlag.

Den nu gällande tryckfrihetsförordningen inleds med en definition av tryckfrihet enligt följande.

1 kap. Om tryckfrihet
1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.[1]

Tryckfrihetsförordningen ger inte något skydd åt den som införskaffar information med hjälp av olagliga metoder. I regeringens proposition 1975/76:204 framhålls att "det inte kan komma i fråga att privilegiera journalister eller andra som för att söka material använder sig av brott".[2]

Tidigare tryckfrihetsförordningar[redigera | redigera wikitext]

Den första tryckfrihetsförordningen antogs år 1766 med regler om offentliga handlingar och med förbud mot censur.

Under frihetstiden bidrog bland annat den österbottniske prästen Anders Chydenius till att riksdagen år 1766 antog en tryckfrihetsförordning som stoppade censur och införde offentlighetsprincipen i svenska myndigheter. Den avskaffades av Gustav III, men efter att denne mördats 1792 infördes en ny tryckfrihetsförordning som moderniserats i flera steg först genom 1809 års regeringsform (86 §). Den är främst skriven av Carl Gustaf af Leopold.

Lista över nya eller reviderade tryckfrihetsförordningar[redigera | redigera wikitext]

  • K. M:ts förordning angående skrif- och tryckfrihet (2 december 1766)
  • Genom 1772 års regeringsform upphör 1766 års förordning att gälla.
  • K. M:ts förnyade förordning och påbud angående skrif- och tryckfriheten (26 april 1774)
  • Tillägg av den 3 maj 1785 till Kunglig kungörelse 6 maj 1780. Rätten att ge ut dagblad samt månads- och veckoskrifter är beroende av konungens eller kanslikollegiets privilegium.
  • Kunglig skrivelse till kanslikollegium 24 aug 1785. Ytterligare restriktioner. Indragningsmakten införs.
  • 1792 års tryckfrihetsförordning.
  • § 85 i 1809 års regeringsform behandlar tryckfrihet
  • Kunglig stadfästelse den 9 mars 1810 av ny tryckfrihetsförordning
  • 16 juli 1812 - ännu en ny tryckfrihetsförordning beslutad vid Riksdagen år 1812. Denna innebar en inskränkning av tryckfriheten.
  • 1815 års riksdag: Bestämmelser om jury i tryckfrihetsmål
  • Stadgande om bokhandlares ansvar i vissa fall
  • 1844-1845 års riksdag: Indragningsmaktens avskaffande

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
  2. ^ Claes Sandgren. "'Tidningarnas tipspengar till enskilda poliser är mutbrott'", Dagens Nyheter, 11 december 2011. Läst den 19 juni 2012.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]