Sveriges administrativa indelning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För annan geografisk indelning än den administrativa, se Sveriges indelning.
Sveriges statsskick
Sveriges riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Län
Landsting
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverige-portalen
Sveriges indelning i län med respektive läns bokstav.
Kommungränserna inom Sverige.

Sveriges administrativa indelning för regionalt beslutsfattande består idag av län, kommuner och i förekommande fall även regioner och stadsdelar med egen stadsdelsnämnd. Tidigare delades Sverige även in i landskap, socknar, landskommuner, städer och köpingar.

Län och landsting (sekundärkommuner)[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sveriges län

Län är en gammal indelning av Sverige som infördes 1634, och har ändrats många gånger sedan dess. Sverige har idag 21 län. Länet styrs av en landshövding som är chef för myndigheten länsstyrelsen. Svenska polisen delar in Sverige i polisdistrikt som sedan den 1 juni 1998 följer länsgränserna.

Huvudartikel: Landsting

Varje län har en landstingskommun, som även kallas sekundärkommun, med undantag av Gotland som är ett län men som inte har ett landsting. Således finns det 20 landsting. Landstinget leds av en folkvald församling, landstingsfullmäktige. Landstingskommunerna som i vanligt tal kallas för landsting eller regioner är ansvariga för sjukvård och infrastrukturfrågor.

Möjlig framtida regionindelning[redigera | redigera wikitext]

Sex till nio nya regioner, så som de gestaltade sig i ansvarskommitténs sekretariatsrapport.
Huvudartikel: Regioner i Sverige

Det talas om att i framtiden ersätta den nuvarande länsindelningen med större enheter som kan komma att kallas regioner, och skapa nya gränser för dessa. Den statliga ansvarskommittén har föreslagit sex nya regioner.

Kommuner (primärkommuner)[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sveriges kommuner

Sverige består av 290 primärkommuner. Dessa har enligt grundlagen rätt att beskatta sina kommunmedborgare. Kommunerna är ansvariga för kommunalservice såsom skola och omsorg. Både kommuner och landsting styrs av en folkvald församling som väljs i allmänna val den tredje söndagen i september vart fjärde år, det vill säga samtidigt som val till Sveriges riksdag hålls. De moderna kommunerna infördes den 1 januari 1971, och ersatte köping, landskommun och stad.

Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Vissa större stadskommuner är indelade i mindre delar som motsvarar stadsdelar. I Stockholms kommun kallas dessa områden för stadsdelsområden, i Göteborgs kommun kallas de för stadsdelsnämndsområde och i Malmö kommun benämns de stadsdelar.

Domkretsar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: domkrets

Domsagor[redigera | redigera wikitext]

Domsaga kallas den domkrets (det territorium), inom vilken en viss tingsrätt i regel är första instans. Exempelvis skall brott begångna inom Stockholms domsaga normalt lagföras vid Stockholms tingsrätt. Förr kallades tingslagen härad, och var vanligen gemensamma för flera socknar. I förkristen tid motsvarades dessa av hundare i vissa delar av landet, bland annat Uppland.

Hovrätternas domkretsar[redigera | redigera wikitext]

Det finns sex hovrätter i Sverige vilka var och en har sin geografiskt bestämda domkrets.

Länsrätternas domkretsar[redigera | redigera wikitext]

Sveriges länsrätter har domkretsar som i de flesta fall motsvarar länen. Undantaget är Västra Götalands län, som har tre länsrätter som motsvarar de tre tidigare länen.

Kammarrätternas domkretsar[redigera | redigera wikitext]

Sveriges fyra kammarrätter har domkretsar motsvarande länsrätternas domkretsar.

Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen[redigera | redigera wikitext]

Sveriges två högsta domstolar, Högsta domstolen som allmän domstol och Högsta förvaltningsdomstolen (före 2011 Regeringsrätten) som allmän förvaltningsdomstol, har domkretsar som omfattar hela landet.

Historiska indelningar[redigera | redigera wikitext]

Landskap[redigera | redigera wikitext]

Sveriges historiska landskap.
Huvudartikel: Sveriges landskap

medeltiden var landskapen i vissa hänseenden självstyrande, och de flesta fick på 1300-talet egna landskapslagar eller lagsagor. Landskapsindelningen fastställdes första gången vid tiden för Gustav Vasas död 1560. Man ville pryda Gustav Vasas begravningståg med vapen för de 24 provinser som ingick i riket.

Landskapen har inte längre någon administrativ eller politisk funktion men används än idag i kulturella och naturgeografiska sammanhang.

Socknar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Socken i Sverige

Ursprungligen definierades socknarna i Sverige som ett område där alla tillhörde samma kyrka. Sockenbegreppet har under historien dels åsyftat territoriet för en församling i Svenska kyrkan (kyrksocken), dels en motsvarande enhet för fastighetsredovisningen (1500-talets jordebokssocken eller 1900-talets jordregistersocken), dels territoriet för de borgerliga så kallade sockenkommuner som bildades vid kommunreformen 1863 i varje socken. Sockenindelningen för dessa tre ändamål har uppvisat olikheter, men harmoniserades 1882. Sockenstämman styrde fram till 1843

över både kyrkliga och världsliga beslut, men efter 1843 inrättades särskilda kyrkoråd för de kyrkliga frågorna medan sockenstämman fortfarande var högsta beslutande organ i socknen.

De kommuner som bildades vid kommunreformen 1863 och som inte var köpingar eller städer fick status som landskommuner. De kyrkliga angelägenheterna förvaltades i fortsättningen av församlingar (s.k. kyrkokommuner) som i realiteten hade samma utsträckning som de tidigare socknarna. Efter kommunreformen 1952 ersattes gamla landskommunerna av större kommuner, och socknarnas funktion som borgerlig administrativ enhet upphörde. Vid kommunreformen 1971 genomfördes ytterligare kommunsammanslagningar, och stad och köping avskaffades som administrativt begrepp. Därmed omfattar de flesta av Sveriges kommuner en mängd tidigare socknar.

Fram till fastighetsdatareformen, som genomfördes 1976-1995, användes kyrksocknen (dvs församlingen) som fastighetsregisterområde. Därefter används kommunen som jordregisterområde. Den sockenindelning som förelåg vid reformens genomförande "frystes" därmed. På nyare kartor visas jordregistersocknen som socken, med de gränser som gällde vid fastighetsdatareformens genomförande. Sockenindelning används idag av till exempel dialektforskare, ortnamnsforskare, historiker och arkeologer. Den används som registreringsenhet av bland annat riksantikvarieämbetet, naturhistoriska riksmuseet och nordiska museet. De svenska hembygdsföreningarna har oftast socknen som grund.

Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkans församlingar på landsbygden har i många fall samma territoriella gränser som de frysta jordregistersocknarna, men är under förändring. Inom släktforskning används ofta Svenska kyrkans församlingar som registreringsenhet snarare än de frysta jordregistersocknarna, eftersom församlingar används som registreringsenhet i folkbokföringen.

Se även[redigera | redigera wikitext]