Samhällskritik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kommunistiska manifestet är en av de största samhällskritiska texterna

Samhällskritik analyserar (problematiska) sociala strukturer och riktar praktiska lösningar av särskilda mått, radikala reformer eller till och med revolutionärt.

Samhällskritkens startpunkt kan vara väldigt olika, och de olika formerna av socialism (marxism, anarkism, o.s.v) har inte ensamrätt på samhällskritik. Startpunkten kan vara en minoritets erfarenheter (till exempel Homosexuellas), inom samhället generellt. Det kan till och med vara en grupp inom en progressiv samhällsrörelse, som tycker att rörelsen inte lever upp till dess progressiva agenda. Kvinnor inom Nya vänstern var ofta missnöjda med sina manliga motsvarigheter, och många engagerade sig i andra vågens feminism. Med (eller efter) postmodernismen så ses en stor förenlig teori som en omöjlighet. Det exkluderar dock inte möjligheterna eller behoven av dialog. Dock ser de flesta samhällskritiker kritiken mot kapitalismen som centralt inom samhällskritken.

Akademiska former av samhällskritik[redigera | redigera wikitext]

Tvisterna mellan den kritiska rationalismen (till exempel Karl Popper och Frankfurtskolan) exemplifierar det principiella problemet huruvida forskningen inom Samhällsvetenskap ska låtsas vara neutral, objektiv eller medvetet anpassat till en nödvändig hantverkares synvinkel.

Verk om samhällskritik kan tillhöra ämnen som social filosofi, politisk ekonomi, sociologi, social psykologi , psykoanalys, men även Kulturella studier och andra discipliner eller avvisa akademiska former av diskurs.

Samhällskritik i litteratur och musik[redigera | redigera wikitext]

Samhällskritik kan också uttryckas skönlitterärt, till exempel i en revolutionär roman som Under the iron heel av Jack London, eller en dystopiska romaner som Aldous Huxleys Du sköna nya värld (1932) eller George Orwells 1984 (1949). Det kan också uttryckas i Barnlitteratur och filmer.

Fiktionell litteratur kan ha en väldigt betydelsefull social verkan.
"Till exempel, 1852års-romanen Uncle Tom's Cabin, av Harriet Beecher Stowe främjade Abolitionism i USA, och 1885års-romanen Ramona, av Helen Hunt Jackson, bringade ändringar i lagen kring ursprungsbefolkningen i USA. På samma sätt, hjälpte Upton Sinclairs roman från 1906, The Jungle, till att skapa nya lagar relaterade till allmän sjukvård och mathantering, och Arthur Morrisons roman A Child of the Jago, från 1896, gjorde så att England ändrade sina bostadslagar."[1]

Ett annat exempel är Carl Jonas Love Almqvist roman Det går an som kom ut på 1830-talet. Det var tiden för realismens början och romantikens slut vilket präglade Almqvist. Boken var ett inlägg i kvinno- och äktenskapsdebatten och kritiserade bland annat det borgerliga äktenskapen. Konsekvenserna för författaren var att han blev både utstött och tillslut tvingades emigrera till Amerika.

Klassiska verk[redigera | redigera wikitext]

Bland de klassiska samhällskritiska verken finns bland annat:

Moderna författare[redigera | redigera wikitext]

Några av de moderna samhällskritiska författarna är:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

En del av artikeln är en översättning från engelska wikipedian, med följande källor som angivelse:

  • Patricia D. Netzley (1999), Social Protest Literature. An Encyclopedia of Works, Characters, Authors and Themes, Santa Barbara, Denver, Oxford: ABC-Clio, 1999

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Netzley 1999: xiii

Se även[redigera | redigera wikitext]