Sandarna
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Sandarna, nr 25 | |
| Stadsdel | |
 Fridhemsgatan i Sandarna med de för området typiska funktionalistiska husen.
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Göteborg |
| Stad (tätort) | Göteborg |
| Stadsdelsnämnd | Majorna-Linné |
| Koordinater | 57°41′2.14″N 11°54′43.24″Ö / 57.6839278°N 11.9120111°Ö |
| Area | 111 hektar |
| Statistikkod | primärområde 102, stadsdelsnummer 25 |
Sandarna eller Sanna, är en stadsdel och primärområde cirka 4 kilometer[1] sydväst om Göteborgs centrum och utgör ett av nio primärområden i stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné. Stadsdelen har en areal på 111 hektar.[2]
Kännetecken
Stadsdelens kännetecken är de ljusa fyrvåningshusen med putsad fasad i funktionalistisk stil. Stadsdelen uppfördes på 1930- och 1940-talet som en fortsättning på bebyggelsen i Kungsladugård, vars äldre byggnadsstil gradvis anpassats till funktionalismen. I övergången mellan stadsdelarna vid Sannaplan byggdes friliggande landshövdingehus i rader utan gårdar, de var de sista landshövdingehusen som byggdes innan den funktionalistiska stilen kom att dominera.
Belägenhet
Stadsdelen står på en ås som stiger upp från Kungsladugård och Klippan, åsen fortsätter väster om stadsdelen med naturområdet Sjöbergen med tillhörande Sjöbergens koloniområde. Älvsborgsbron har sitt södra fäste uppe på bergen och stadsdelen avgränsas västerut av den tillhörande trafikapparaten.
Stadsdelen avgränsas i söder av den så kallade Sannabacken som egentligen heter Fridhemsgatan, i söder gränsar så stadsdelen till den vidsträckta Västra kyrkogården och längst i väster även till Kungstens industriområde. Gatan utgör vägen från Kungsladugård till Kungsten och här går spårvägsspåren från staden till Saltholmen. Vid backens slut i öster ligger Sannaplan, varifrån vägen och spårvägen fortsätter in i Kungsladugård som Mariagatan. Vid Sannaplan ligger infarten till västra kyrkogården och här övergår stadsdelen i Kungsladugård. På den norra sidan av Mariagatan går dock stadsdelen ytterligare något kvarter fram till Kennedygatan i öster där spårvagnshållplatsen Sannaplan ligger.
Forntid
Stadsdelen har också givit namn åt Sandarnakulturen som är en period i svensk stenålder. Själva stenåldersboplatsen låg i sluttningen mellan Sannaskolan och spårvagnsstallarna.
Skolor
Sannaskolan uppfördes 1941 efter ritningar av arkitekten Åke Wahlberg.[3]
Gatunamn och torg med mera
- Sven Brolids Väg (2013)[4]
Nyckeltal
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
| Sanna | Hela Göteborg | |
|---|---|---|
| Folkmängd | 2 168 | 556 640 |
| Befolkningsförändring 2015–2016 | +8 | +8 450 |
| Andel födda i utlandet | 15,5 % | 25,2 % |
| Medelinkomst | 226 200 kr | 285 900 kr |
| Arbetslöshet | 6,3 % | 5,7 % |
| Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) | 33,4 | 25,5 |
| Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) | 32,8 % | 34,8 % |
| Andel bostäder byggda 1941–1950 | 45,0 % | |
| Andel bostäder i allmännyttan | 50,5 % | 26,6 % |
| Antal färdigställda bostäder 2016 | 0 | |
| Andel bostäder i småhus | 0,1 % | 19,1 % |
Referenser
- ^ Eniro.se: Mät sträcka
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 90
- ^ Göteborgs stad, Kulturnämnden 2013-05-29.
- ^ Göteborgsbladet 2017: Majorna-Linné [pdf]
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
Vidare läsning
- Alin, Johan; Niklasson Nils, Thomasson H (1934). Stenåldersboplatsen på Sandarna vid Göteborg. Göteborgs kungl. vetenskaps- och vitterhets-samhälles handlingar. Ser. A, Humanistiska skrifter, 99-0427951-9 ; Följd 5, 3 :6. Göteborg: Wettergren & Kerber. Libris 1276280
- Andersson, Stina (1984). Sandarna : en stenåldersboplats i Göteborg : kulturminne, naturområde. Göteborg: Göteborgs arkeologiska mus. Libris 7749507. ISBN 91-85488-09-7
- Karlsson, Mats (1989). Sandarna i Göteborg : två förslag till varsam förnyelse i ett bostadsområde från 1930/40-talen. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs univ. Libris 914536
Skönlitteratur
- Hesslind, Lars (2008). Älska mej din jävel. Göteborg: Tre Böcker. Libris 11210434. ISBN 978-91-7029-655-0 - Roman byggd på Hesslinds barndom och uppväxt i barnrikehusen i Sandarna.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Sandarna.
| |||||||
