Lunds kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om den svenska kommunen. För den norska kommunen med samma namn, se Lunds kommun, Norge.
Lunds kommun
Kommun
Lunds rådhus
Lunds rådhus
Lund vapen.svg
Lunds kommunvapen
Land  Sverige
Län Skåne län
Landskap Skåne
Domsaga Lunds domsaga
Läge 55°42′0″N 13°12′0″Ö / 55.70000°N 13.20000°Ö / 55.70000; 13.20000Koordinater: 55°42′0″N 13°12′0″Ö / 55.70000°N 13.20000°Ö / 55.70000; 13.20000
Centralort Lund
Areal 439,91 km² (2013-01-01)[1]
202:a största (av 290)
 - land 427,23 km²
 - vatten 12,68 km²
 - storstadsområde 2 521,92 km²(2014[2])
Folkmängd 114 330 (2014-06-30)[2]
12:e största (av 290)
 - centralort 76 188 (2005)11:e största tätort (av 1940)
 - storstadsområde 681 721 (2014[2])del av Stor-Malmö
Befolkningstäthet 267,61 invånare/km²[2][1]
26:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 270 invånare/km²
Kommunstyrelsens
ordförande
Mats Helmfrid (M)
Kommunkod 1281
Lund Municipality in Scania County.png
Webbplats: www.lund.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Socknar i nuvarande Lunds kommun.
Lunds Europeiska vänorter.

Lunds kommun är en kommun i Skåne län och ligger i sydvästra Skåne. Kommunen ingår också i Stormalmö. Centralort är staden Lund.

Kommunen tillhör Öresundsregionen och gränsar till Eslövs, Kävlinge, Lomma, Skurups, Staffanstorps, Svedala och Sjöbo kommun.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bonderup, Dalby, Genarp, Gödelöv, Hardeberga, Håstad, Hällestad, Igelösa, Lund, Lyngby, Norra Nöbbelöv, Odarslöv, Revinge, Silvåkra, Stora Råby, Stångby, Sankt Peter kloster, Södra Sandby, Valkärra, Veberöd, Vomb, och Västra Hoby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Lunds stad som 1863 bildade en stadskommun. 1914 uppgick Sankt Peters Klosters landskommun i Lunds stad. Lunds landskommun uppgick till del och helt 1944 i Lunds stad.

Veberöds municipalsamhälle inrättades 13 juni 1919 och upplöstes vid årsskiftet 1957/1958. Dalby municipalsamhälle inrättades 7 november 1941 och upplöstes vid årsskiftet 1954/1955.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanläggningar av kommunerna och Torns landskommun bildades.

1967 införlivades Torns landskommun i Lunds stad. Lunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lunds stad. 1974 införlivades kommunerna Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöd.[3]

Kommunen ingår sedan bildandet i Lunds tingsrätts domsaga.[4]


Kommunens struktur[redigera | redigera wikitext]

När kommunen Lund bildades kom den att få en stor yta som sträckte sig långt österut som till Övedskloster, som ligger nära Sjöbo och så pass långt söderut som Sturup som har närmre till Skurup och Svedala än till Lund. Samtidigt ingick inte Lomma kommun som var den närmsta orten från staden vilket gjorde att kommungränsen kom att dras väldigt nära stadens södra och västra utkanter, i synnerhet som Staffanstorps kommun bröts ur Lunds kommunblock 1971 och fastställde kommungränsen vid Höje å. Detta innebär att kommungränsen går precis där bebyggelsen upphör i tätortens södra och västra delar, vilket förhindrar expansion i dessa riktningar.

Strax efter att kommunen bildades 1974 föreslog lokala centerpartister att Genarp, Veberöd, Dalby och Södra Sandby skulle bryta sig ur Lunds kommun och bilda Romele kommun. Med Romele kommun avsåg man orter som låg längs med Romeleåsen vilket samtliga av orterna gör och man skulle dra gränsen mot Lund ungefär vid Hardeberga. Tanken har uppkommit många gånger under årens lopp, och på 2000-talet när strax över 25 000 bor i det som skulle bli Romele kommun anses befolkningsunderlaget såpass stort att det skulle bli en tillräckligt bärkraftig kommun. Från kommunens sida har man inte helt avvisat förslaget, men det anses inte vara någon fråga av prioritet.

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött.

Vapnet fastställdes 1913 och är tecknat efter ett sigill från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet 1975 i PRV. Inga andra ingående enheter hade haft något vapen.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Lund har etablerade vänortsförbindelser i samtliga nordiska länder och dessa orter har dessutom vänortsrelationer mellan sig. Det nordiska samarbetet fungerar således som en ring av vänorter. Udda år arrangeras en Nordisk Vänortskonferens för att bekräfta arbetet och dra upp riktlinjer för kommande år.

Vänortssamarbetet omfattar utöver besök av officiella delegationer vid särskilda tillfällen utbyte företrädesvis inom kultur- och skolsektorn.

Lunds kommun undertecknade ett vänortsavtal med Nevers 1967. Kontakterna etablerades genom att Alfa Laval hade en fabrik där och har under drygt 30 år utvecklats att omfatta många områden särskilt inom skol- och kultursektorn. Lund deltager årligen vid den stora mässan "La Foire" som på olika teman arrangeras i Nevers under mars månad.

Vänortsföreningen Lund-Nevers uträttar ett stort arbete för att vidareutveckla samarbetet mellan städerna och utbytet mellan svensk och fransk kultur. Föreningen har cirka 200 medlemmar och en väl utvecklad verksamhet.

Kommunfullmäktige beslutade 1995 att upprätta vänortsförbindelse med León. Samarbetet har i huvudsak bestått av kulturella kontakter samt stödprojekt initierade och genomförda av vänortsföreningen. Kommunerna har också hedrat varandra med officiella besök.

Vänortsavtalet mellan Lund och Greifswald undertecknades i oktober 1990 och i februari 1991 bildades Vänortsföreningen Lund-Greifswald. Från de inledande kontakterna med den gamla svenskorten i dåvarande DDR till dagens samarbete med bl.a. ett starkt växande näringsliv har utvecklingen varit snabb. Kontakterna mellan universiteten är omfattande och inom skolområdet har med ökat intresse för tyskundervisning språkutbytet intensifierats. Intresset för nordiska språk och nordiska historia är stort på Greifswalds universitet vilket befrämjar kontakterna. Erfarenhetsutbyte har på senare år etablerats för miljö, demokrati och kommunförvaltning.

Lunds vänorter:[5]

Orter[redigera | redigera wikitext]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 9 tätorter i Lunds kommun.[6]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Lund &&&&&&&&&&082800.&&&&&082 800
2 Södra Sandby &&&&&&&&&&&06136.&&&&&06 136
3 Dalby &&&&&&&&&&&05708.&&&&&05 708
4 Veberöd &&&&&&&&&&&04062.&&&&&04 062
5 Genarp &&&&&&&&&&&02892.&&&&&02 892
6 Stångby &&&&&&&&&&&01218.&&&&&01 218
7 Idala &&&&&&&&&&&&0738.&&&&&0738
8 Torna Hällestad &&&&&&&&&&&&0584.&&&&&0584
9 Revingeby &&&&&&&&&&&&0545.&&&&&0545

Småorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 16 småorter i Lunds kommun.[7]

I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2010.

# Småort Befolkning
1 Björnstorp 199
2 Håstad 153
3 Vomb 91
4 Skatteberga 91
5 Stångby kyrkby 88
6 Flyingeby 86
7 Stora Råby 83
8 Trällekilla (västra delen) 79
9 Björnstorp 77
10 Assartorp 74
11 Lilla Håstad 74
12 Östra Odarslöv 74
13 Igelösa 67
14 Silvåkra 67
15 Sularp 65
16 Västra Hoby 53

Övriga orter[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Lunds kommuns befolkning efter födelseland sorteras enligt följande:

Födelseområde Antal Procent
Sverige &&&&&&&&&&087403.&&&&&087 403 &&&&&&&&&&&&&085.50000085,5
Norden &&&&&&&&&&&01905.&&&&&01 905 &&&&&&&&&&&&&&01.9000001,9
EU exkl. Norden &&&&&&&&&&&03887.&&&&&03 887 &&&&&&&&&&&&&&03.8000003,8
Icke EU-länder &&&&&&&&&&&02135.&&&&&02 135 &&&&&&&&&&&&&&02.1000002,1
Afrika &&&&&&&&&&&&0880.&&&&&0880 &&&&&&&&&&&&&&00.9000000,9
Sydamerika inkl Mexiko &&&&&&&&&&&01097.&&&&&01 097 &&&&&&&&&&&&&&01.1000001,1
Nordamerika &&&&&&&&&&&&0590.&&&&&0590 &&&&&&&&&&&&&&00.6000000,6
Asien &&&&&&&&&&&04150.&&&&&04 150 &&&&&&&&&&&&&&04.1000004,1
Oceanien &&&&&&&&&&&&&098.&&&&&098 &&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1
Fd. Sovjetunionen &&&&&&&&&&&&0105.&&&&&0105 &&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1
Okänt &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00,0
Totalt &&&&&&&&&0102257.&&&&&0102 257 &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100

Källa: Lunds kommun


Utländsk bakgrund i procent av befolkningen
Total andel (utrikesfödda samt barn med två utrikesfödda föräldrar)
  
20,93%
Källa: (år 2009) SCB



Geografi[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunens gränser finns det hårdexploaterad[förtydliga] jordbruksmark - stora åkerarealer med monokulturerLundaslätten - och, främst i kommunens östra delar, stora skogs- och betesområden. Skogen täcker större delen av Romeleåsen och betesmarkerna finns främst på övningsfälten som disponeras av P7 Revingehed i kommunens nordöstra delar, framförallt vid Krankesjön. Vombsjön som ligger inom kommunen används som dricksvattentäkt för stora delar av sydvästra Skåne, se även Bolmentunneln.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Universitet[redigera | redigera wikitext]

I kommunen ligger Lunds universitet.

För- och grundskolor samt gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Det finns en stor mängd förskolor och grundskolor samt fyra kommunala gymnasieskolor i Lunds kommun. De kommunala gymnasieskolorna är Katedralskolan, Polhemskolan, Gymnasieskolan Spyken och Gymnasieskolan Vipan. I fristående regi finns även 11 ytterligare gymnasieskolor: Humanus gymnasium, Mikael Elias Teoretiska Gymnasium, Carl Adolph Agardgymnasiet, Consensum Vård- och Hälsogymnasium, Hvilan Utbildning, IT-Mediagymnasiet, Lars-Erik Larsson-gymnasiet, Ljud & Bildskolan (LBS), Lunds Dans- och Musikalgymnasium, Lunds Fordonstekniska gymnasium, NTI-gymnasiet, Rudolf Steinerskolan, Turismgymnasiet och UVS Gymnasium.[8]

I Lunds kommun finns även vuxenutbildning i form av komvux.

Kyrkligt[redigera | redigera wikitext]

Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Sedan år 2012 består Lund av dessa församlingar:

Kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen finns följande kyrkobyggnader:

Lunds Allhelgonakyrka från söder.jpg
Dalby heligkorskyrka på avstånd 1, beskuren.jpg
Lunds domkyrka augusti 2012.jpg
Genarps kyrka, exteriör 9.jpg
Igelösa kyrka, exteriör 2.jpg
Odarslövs kyrka, exteriör.jpg
Stora Råby kyrka, exteriör 4.jpg

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Lunds kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
69 073
1975
  
76 284
1980
  
78 487
1985
  
82 015
1990
  
87 681
1995
  
96 557
2000
  
98 948
2005
  
102 257
2010
  
110 488
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Politik[redigera | redigera wikitext]

Mats Helmfrid (m) är Lunds kommunstyrelses ordförande sedan valet 2006.

Lund är ett starkt fäste för Folkpartiet och Miljöpartiet som båda har betydligt högre stöd i Lund än i länet och riket. Socialdemokraterna har haft betydligt lägre stöd i Lund än i länet och riket. Sedan valet 2006 bildar moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna majoritet i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. Mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.

Skiss över mandatfördelningen i Lunds kommunfullmäktige
mandatperioden 2010 till 2014.
Alliansen:
     Moderaterna
     Centerpartiet
     Folkpartiet
     Kristdemokraterna
Övriga partier:
     Sverigedemokraterna
     Demokratisk vänster
De rödgröna:
     Miljöpartiet
     Socialdemokraterna
     Vänsterpartiet

Lunds kommunfullmäktige har haft följande sammansättning 1994–2006 (tabellen listar mandatfördelning med andel röster i kommunvalet inom parentes).

Val v s mp c fp kd m sd kps demv övr
2006 4 (6,4%) 18 (26,8%) 6 (9,4%) 5 (6,6%) 10 (15,5%) 2 (3,4%) 17 (26,1%) 2 (3,1%) 1 (1,9%) 0 (0,9%)
2002 7 (9,7%) 21 (31,7%) 6 (8,1%) 3 (4,9%) 12 (19,4%) 3 (4,4%) 13 (18,7%) 0 (1,5%) 0 (1,7%)
1998 6 (9,7%) 17 (26,0%) 6 (7,6%) 3 (4,6%) 8 (11,3%) 4 (5,7%) 20 (29,8%) 1 (2,1%) 0 (3,3%)
1994 7 (7,3%) 21 (31,8%) 6 (9,8%) 3 (6,4%) 12 (11,6%) 3 (1,9%) 13 (28,0%) 0 (2,7%)

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet Födelseår och församling
  Lennart Prytz 2006 Socialdemokraterna 1943-04-13 i Göteborgs Oskar Fredrik, Göteborgs och Bohus län.
  Mats Helmfrid 2006 Moderaterna 1959-01-10 i Katarina, Stockholms stad.

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP DV SD KS C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 24 7 10 10
24 7 10 10
51 90,1
44 7
1973 4 27 15 6 13
4 27 15 6 13
65 92,3
55 10
1976 6 25 12 9 13
6 25 12 9 13
65 91,9
51 14
1979 9 23 8 9 16
9 23 8 9 16
65 90,5
42 23
1982 7 23 4 7 5 19
7 23 4 7 5 19
65 91,4
41 24
1985 6 22 4 5 10 18
6 22 4 5 10 18
65 89,8
43 22
1988 5 21 8 5 9 17
5 21 8 5 9 17
65 86,5
41 24
1991 5 18 6 4 9 2 21
5 18 6 4 9 21
65 87,0
40 25
1994 5 22 6 4 8 1 19
5 22 6 4 8 19
65 86,6
38 27
1998 6 17 6 1 3 8 4 20
6 17 6 3 8 4 20
65 82,34
40 25
2002 7 21 6 3 12 3 13
7 21 6 3 12 3 13
65 81,64
40 25
2006 4 18 6 1 2 5 10 2 17
4 18 6 5 10 17
65 83,00
37 28
2010 4 15 9 1 3 3 10 2 18
4 15 9 3 3 10 18
65 84,11
40 25
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vattentorn[redigera | redigera wikitext]

Gamla vattentornet.
Namn Adress Ort Höjd Volym Anm
Gamla vattentornet Sölvegatan Lund 34 m 550 m³ taget ur bruk, numera observatorium
Nya vattentornet Östra Torn Lund 28 m 9 000 m³ Invigt 1975 på stadens högsta punkt
S:t Lars vattentorn S:t Lars Lund  ?  ? taget ur bruk
Vattentornet Norra Fäladsvägen Dalby 39 m 2 x 1200 m³ Klart 1978

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ om Lunds rådhusrätt
  5. ^ ”Lunds vänorter och samarbetsavtal”. Lunds kommun. 28 juni 2013. http://www.lund.se/Medborgare/Kommun--politik/Omvarld/Internationellt-arbete/Vanorter-och-samarbetsavtal/. Läst 6 februari 2014. 
  6. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  7. ^ ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____13027.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  8. ^ Lunds kommuns webbplats (läst den 30 juli 2008)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]