Lunds kommun

Den här artikeln handlar om den svenska kommunen. För den norska kommunen med samma namn, se Lunds kommun, Norge.

Lunds kommun
Kommun
Lunds rådhus
Lunds kommunvapen
Land	Sverige
Län	Skåne län
Landskap	Skåne
Domsaga	Lunds domsaga
Koordinater	55°42′N 13°11′Ö
Centralort	Lund
Areal	439,91 km² (2012-01-01) 202:a största (av 290)
- land	427,23 km²
- vatten	12,68 km²
- storstadsområde	2 521,92 km²(2013)
Folkmängd	113 309 (2013-03-31) 12:e största (av 290)
- centralort	76 188 (2005)11:e största tätort (av 1940)
- storstadsområde	672 291 (2013)del av Stor-Malmö
Befolkningstäthet	265,22 invånare/km² 26:e högsta (av 290)
- storstadsområde	267 invånare/km²
Kommunstyrelsens ordförande	Mats Helmfrid (M)
Kommunkod	1281
Webbplats: www.lund.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Socknar i nuvarande Lunds kommun.

Pungmesen är Lunds kommunfågel.

Lunds kommun är en kommun i Skåne län och ligger i sydvästra Skåne. Kommunen ingår också i Stormalmö. Centralort är staden Lund.

Kommunen tillhör Öresundsregionen och gränsar till Eslövs, Kävlinge, Lomma, Skurups, Staffanstorps, Svedala och Sjöbo kommun.

Administrativ historik

När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft bestod området för dagens kommun av Lunds stad och 21 landskommuner, de sistnämnda baserade på de äldre socknarna. Den första förändringen skedde 1914, då den tidigare kommunen Sankt Peters Kloster inkorporerades med staden. I Veberöds landskommun inrättades 1919 ett municipalsamhälle med samma namn och 1941 ett i Dalby landskommun, också det med samma namn. År 1944 utökades Lunds stad med Lunds landskommun (det förekom tidigare att två kommuner av olika status kunde ha samma namn).

Kommunreformen 1952 innebar att ytterligare en kommun, nämligen Stora Råby landskommun, förenades med Lunds stad. Dessutom bildades storkommunerna Dalby (av 3 tidigare kommuner), Genarp (av 3 tidigare kommuner), Södra Sandby (av 3 tidigare kommuner), Torn (av 7 tidigare kommuner) och Veberöd (av 3 tidigare kommuner). Dalby municipalsamhälle upphörde 1954 och Veberöds 1957).

1967 lades Torn samman med staden, som när en enhetlig kommuntyp infördes 1971 blev Lunds kommun. 1974 fördes även Dalby, Genarp, Södra Sandby och Veberöd till Lunds kommun.

Kommunens struktur

När kommunen Lund bildades kom den att få en stor yta som sträckte sig långt österut som till Övedskloster, som ligger nära Sjöbo och så pass långt söderut som Sturup som har närmre till Skurup och Svedala än till Lund. Samtidigt ingick inte Lomma kommun som var den närmsta orten från staden vilket gjorde att kommungränsen kom att dras väldigt nära stadens södra och västra utkanter, i synnerhet som Staffanstorps kommun bröts ur Lunds kommunblock 1971 och fastställde kommungränsen vid Höje å. Detta innebär att kommungränsen går precis där bebyggelsen upphör i tätortens södra och västra delar, vilket förhindrar expansion i dessa riktningar.

Strax efter att kommunen bildades 1974 föreslog lokala centerpartister att Genarp, Veberöd, Dalby och Södra Sandby skulle bryta sig ur Lunds kommun och bilda Romele kommun. Med Romele kommun avsåg man orter som låg längs med Romeleåsen vilket samtliga av orterna gör och man skulle dra gränsen mot Lund ungefär vid Hardeberga. Tanken har uppkommit många gånger under årens lopp, och på 2000-talet när strax över 25 000 bor i det som skulle bli Romele kommun anses befolkningsunderlaget såpass stort att det skulle bli en tillräckligt bärkraftig kommun. Från kommunens sida har man inte helt avvisat förslaget, men det anses inte vara någon fråga av prioritet.

Kommunvapnet

Blasonering: En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött.

Vapnet fastställdes 1913 och är tecknat efter ett sigill från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet 1975 i PRV. Inga andra ingående enheter hade haft något vapen.

Vänorter

Lund har etablerade vänortsförbindelser i samtliga nordiska länder och dessa orter har dessutom vänortsrelationer mellan sig. Det nordiska samarbetet fungerar således som en ring av vänorter. Udda år arrangeras en Nordisk Vänortskonferens för att bekräfta arbetet och dra upp riktlinjer för kommande år.

Vänortssamarbetet omfattar utöver besök av officiella delegationer vid särskilda tillfällen utbyte företrädesvis inom kultur- och skolsektorn.

Lunds kommun undertecknade ett vänortsavtal med Nevers 1967. Kontakterna etablerades genom att Alfa Laval hade en fabrik där och har under drygt 30 år utvecklats att omfatta många områden särskilt inom skol- och kultursektorn. Lund deltager årligen vid den stora mässan "La Foire" som på olika teman arrangeras i Nevers under mars månad.

Vänortsföreningen Lund-Nevers uträttar ett stort arbete för att vidareutveckla samarbetet mellan städerna och utbytet mellan svensk och fransk kultur. Föreningen har cirka 200 medlemmar och en väl utvecklad verksamhet.

Kommunfullmäktige beslutade 1995 att upprätta vänortsförbindelse med León. Samarbetet har i huvudsak bestått av kulturella kontakter samt stödprojekt initierade och genomförda av vänortsföreningen. Kommunerna har också hedrat varandra med officiella besök.

Vänortsavtalet mellan Lund och Greifswald undertecknades i oktober 1990 och i februari 1991 bildades Vänortsföreningen Lund-Greifswald. Från de inledande kontakterna med den gamla svenskorten i dåvarande DDR till dagens samarbete med bl.a. ett starkt växande näringsliv har utvecklingen varit snabb. Kontakterna mellan universiteten är omfattande och inom skolområdet har med ökat intresse för tyskundervisning språkutbytet intensifierats. Intresset för nordiska språk och nordiska historia är stort på Greifswalds universitet vilket befrämjar kontakterna. Erfarenhetsutbyte har på senare år etablerats för miljö, demokrati och kommunförvaltning.

Lunds Europeiska vänorter.

Lunds vänorter i Europa:

• Viborg, Danmark
• Borgå, Finland
• Nevers, Frankrike
• Dalvík, Island
• Hamar, Hedmark fylke, Norge
• Zabrze, Polen
• Greifswald, Tyskland

Utanför Europa:

• León, Nicaragua

Orter

Tätorter

Det finns 9 tätorter i Lunds kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil. # Tätort Befolkning 1 Lund &&&&&&&&&&082800.&&&&&082 800 2 Södra Sandby &&&&&&&&&&&06136.&&&&&06 136 3 Dalby &&&&&&&&&&&05708.&&&&&05 708 4 Veberöd &&&&&&&&&&&04062.&&&&&04 062 5 Genarp &&&&&&&&&&&02892.&&&&&02 892 6 Stångby &&&&&&&&&&&01218.&&&&&01 218 7 Idala &&&&&&&&&&&&0738.&&&&&0738 8 Torna Hällestad &&&&&&&&&&&&0584.&&&&&0584 9 Revingeby &&&&&&&&&&&&0545.&&&&&0545

Småorter Det finns 16 småorter i Lunds kommun. I tabellen presenteras småorterna i storleksordning per den 31 december 2010. # Småort Befolkning 1 Björnstorp 199 2 Håstad 153 3 Vomb 91 4 Skatteberga 91 5 Stångby kyrkby 88 6 Flyingeby 86 7 Stora Råby 83 8 Trällekilla (västra delen) 79 9 Björnstorp 77 10 Assartorp 74 11 Lilla Håstad 74 12 Östra Odarslöv 74 13 Igelösa 67 14 Silvåkra 67 15 Sularp 65 16 Västra Hoby 53

Övriga orter Bonderup Hardeberga Häckeberga Lyngby

Demografi

Lunds kommuns befolkning efter födelseland sorteras enligt följande:

Födelseområde	Antal	Procent
Sverige	&&&&&&&&&&087403.&&&&&087 403	&&&&&&&&&&&&&085.50000085,5
Norden	&&&&&&&&&&&01905.&&&&&01 905	&&&&&&&&&&&&&&01.9000001,9
EU exkl. Norden	&&&&&&&&&&&03887.&&&&&03 887	&&&&&&&&&&&&&&03.8000003,8
Icke EU-länder	&&&&&&&&&&&02135.&&&&&02 135	&&&&&&&&&&&&&&02.1000002,1
Afrika	&&&&&&&&&&&&0880.&&&&&0880	&&&&&&&&&&&&&&00.9000000,9
Sydamerika inkl Mexiko	&&&&&&&&&&&01097.&&&&&01 097	&&&&&&&&&&&&&&01.1000001,1
Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0590.&&&&&0590	&&&&&&&&&&&&&&00.6000000,6
Asien	&&&&&&&&&&&04150.&&&&&04 150	&&&&&&&&&&&&&&04.1000004,1
Oceanien	&&&&&&&&&&&&&098.&&&&&098	&&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1
Fd. Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&0105.&&&&&0105	&&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1
Okänt	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00,0
Totalt	&&&&&&&&&0102257.&&&&&0102 257	&&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100
Källa: Lunds kommun

Utländsk bakgrund i procent av befolkningen
Total andel (utrikesfödda samt barn med två utrikesfödda föräldrar)			20,93%
Källa: (år 2009) SCB

Geografi

Inom kommunens gränser finns det hårdexploaterad^{[förtydliga]} jordbruksmark - stora åkerarealer med monokulturer på Lundaslätten - och, främst i kommunens östra delar, stora skogs- och betesområden. Skogen täcker större delen av Romeleåsen och betesmarkerna finns främst på övningsfälten som disponeras av P7 Revingehed i kommunens nordöstra delar, framförallt vid Krankesjön. Vombsjön som ligger inom kommunen används som dricksvattentäkt för stora delar av sydvästra Skåne, se även Bolmentunneln.

Utbildning

Universitet

I kommunen ligger Lunds universitet.

För- och grundskolor samt gymnasieskolor

Det finns en stor mängd förskolor och grundskolor samt fyra kommunala gymnasieskolor i Lunds kommun. De kommunala gymnasieskolorna är Katedralskolan, Polhemskolan, Gymnasieskolan Spyken och Gymnasieskolan Vipan. I fristående regi finns även 11 ytterligare gymnasieskolor: Humanus gymnasium, Mikael Elias Teoretiska Gymnasium, Carl Adolph Agardgymnasiet, Consensum Vård- och Hälsogymnasium, Hvilan Utbildning, IT-Mediagymnasiet, Lars-Erik Larsson-gymnasiet, Ljud & Bildskolan (LBS), Lunds Dans- och Musikalgymnasium, Lunds Fordonstekniska gymnasium, NTI-gymnasiet, Rudolf Steinerskolan, Turismgymnasiet och UVS Gymnasium.

I Lunds kommun finns även vuxenutbildning i form av komvux.

Kyrkligt

Församlingar

Sedan år 2012 består Lund av dessa församlingar:

• Dalby församling
• Genarps församling
• Helgeands församling, utbruten ur domkyrkoförsamlingen 1992.
• Lunds Allhelgonaförsamling, utbruten ur domkyrkoförsamlingen 1962.
• Lunds domkyrkoförsamling
• Norra Nöbbelövs församling
• Lunds östra stadsförsamling
• Sankt Peters Klosters församling
• Södra Sandby församling
• Torns församling
• Veberöds församling

Kyrkor

Inom kommunen finns följande kyrkobyggnader:

• Allhelgonakyrkan, invigd 1891 och byggd efter Helgo Zettervalls ritningar.
• Bonderups kyrka, byggd på 1100-talet, välvd senare under medeltiden.
• Dalby heligkorskyrka, känd som Nordens äldsta stenkyrka, dateras till 1060, var stor under medeltiden, men förföll efter reformationen. 1758 stabiliserades de återstående delarna.
• Domkyrkan, den centrala kyrkan i Lunds stift. Kryptan invigd 1123, hela kyrkan invigd 1145, brunnen 1234, restaurerad 1510–1527 av Adam van Düren, ombyggd och renoverad under 1800-talet av Carl Georg Brunius och Helgo Zettervall.
• Genarps kyrka, byggd under slutet av 1500-talet, ombyggd av Zettervall på 1870-talet.
• Gödelövs kyrka, troligen byggd under 1200-talet.
• Hardeberga kyrka, tidigmedeltida ursprung, välvd och utbyggd senare under medeltiden och ombyggd av Wåhlin 1909–1910.
• Helgeandskyrkan, invigd 1968. Byggd i funkisstil med tjocka tegelmurar.
• Håstads kyrka, byggd på 1200-talet, ombyggd av Brunius år 1861.
• Hällestads kyrka, byggd på 1100-talet, utbyggd och välvd senare under medeltiden. Utbyggd på 1800-talet.
• Igelösa kyrka, byggd på 1100-talet. Gravkor byggt under 1600-talet. Förändrad av Brunius 1859.
• Klosterkyrkan, byggd på 1300-talet i rött tegel till ett kloster.
• Lyngby kyrka, byggd 1881–1882.
• Maria Magdalena kyrka, invigd 1992.
• Norra Nöbbelövs kyrka, byggd 1900–1901 i nygotisk stil.
• Odarslövs kyrka, byggd under 1100-talet, ombyggd under 1800-talet, stängd sedan 1990 och avlyst sedan 2002.
• Petersgårdens kyrka, i församlingshem, invigd 1965.
• Revinge kyrka, byggd runt 1200, utbyggd och välvd under 1400-talet. Fragment av kalkmålningar.
• Sankt Hans kyrka, byggd i tegel och invigd 1971.
• Sankt Knuts kyrka, modern kyrka, invigd 1973.
• Silvåkra kyrka, ursprungligen från 1100-talet.
• Stora Råby kyrka, uppförd av tegel på 1200-talet, senare förändrad av C. G. Brunius och Theodor Wåhlin.
• Stångby kyrka, ursprungligen från 1100-talet, men kraftigt ombyggd under 1800-talet.
• Södra Sandby kyrka, ursprungligen byggd runt år 1200, om- och utbyggd under 1700-, 1800- och 1900-talet.
• Västra Hoby kyrka, ursprungligen, men nästan helt ombyggd 1886.
• Vallkärra kyrka, ursprungligen från 1100-talet, men ombyggd av Brunius 1844–1845 samt restaurerad av Wåhlin 1906–1907.
• Veberöds kyrka, byggd runt år 1200, torn från 1848.
• Vombs kyrka, byggd runt år 1200, ombyggd 1871 av Helgo Zettervall.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lunds kommun 1970–2010
År			Invånare
1970			69 073
1975			76 284
1980			78 487
1985			82 015
1990			87 681
1995			96 557
2000			98 948
2005			102 257
2010			110 488
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Politik

Mats Helmfrid (m) är Lunds kommunstyrelses ordförande sedan valet 2006.

Skiss över mandatfördelningen i Lunds kommunfullmäktige
mandatperioden 2010 till 2014.

Alliansen:      Moderaterna      Centerpartiet      Folkpartiet      Kristdemokraterna

Övriga partier:      Sverigedemokraterna      Demokratisk vänster

De rödgröna:      Miljöpartiet      Socialdemokraterna      Vänsterpartiet

Lund är ett starkt fäste för Folkpartiet och Miljöpartiet som båda har betydligt högre stöd i Lund än i länet och riket. Socialdemokraterna har haft betydligt lägre stöd i Lund än i länet och riket. Sedan valet 2006 bildar moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna majoritet i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser. Mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.

Lunds kommunfullmäktige har haft följande sammansättning 1994–2006 (tabellen listar mandatfördelning med andel röster i kommunvalet inom parentes).

Val	v	s	mp	c	fp	kd	m	sd	kps	demv	övr
2006	4 (6,4%)	18 (26,8%)	6 (9,4%)	5 (6,6%)	10 (15,5%)	2 (3,4%)	17 (26,1%)	2 (3,1%)	–	1 (1,9%)	0 (0,9%)
2002	7 (9,7%)	21 (31,7%)	6 (8,1%)	3 (4,9%)	12 (19,4%)	3 (4,4%)	13 (18,7%)	0 (1,5%)	–	–	0 (1,7%)
1998	6 (9,7%)	17 (26,0%)	6 (7,6%)	3 (4,6%)	8 (11,3%)	4 (5,7%)	20 (29,8%)	–	1 (2,1%)	–	0 (3,3%)
1994	7 (7,3%)	21 (31,8%)	6 (9,8%)	3 (6,4%)	12 (11,6%)	3 (1,9%)	13 (28,0%)	–	–	–	0 (2,7%)

Mandatfördelning i valen 1970–2010

Valår	V	S	MP	DV	SD	KS	C	FP	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970		24					7	10		10	24 7 10 10	51	90,1	44 7
1973	4	27					15	6		13	4 27 15 6 13	65	92,3	55 10
1976	6	25					12	9		13	6 25 12 9 13	65	91,9	51 14
1979	9	23					8	9		16	9 23 8 9 16	65	90,5	42 23
1982	7	23	4				7	5		19	7 23 4 7 5 19	65	91,4	41 24
1985	6	22	4				5	10		18	6 22 4 5 10 18	65	89,8	43 22
1988	5	21	8				5	9		17	5 21 8 5 9 17	65	86,5	41 24
1991	5	18	6				4	9	2	21	5 18 6 4 9 21	65	87,0	40 25
1994	5	22	6				4	8	1	19	5 22 6 4 8 19	65	86,6	38 27
1998	6	17	6			1	3	8	4	20	6 17 6 3 8 4 20	65	82,34	40 25
2002	7	21	6				3	12	3	13	7 21 6 3 12 3 13	65	81,64	40 25
2006	4	18	6	1	2		5	10	2	17	4 18 6 5 10 17	65	83,00	37 28
2010	4	15	9	1	3		3	10	2	18	4 15 9 3 3 10 18	65	84,11	40 25
Inför valet 1973 inkorporerades Dalby landskommun, Genarps landskommun, Södra Sandby landskommun och Veberöds landskommun.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vattentorn

Gamla vattentornet.

Namn	Adress	Ort	Höjd	Volym	Anm
Gamla vattentornet	Sölvegatan	Lund	34 m	550 m³	taget ur bruk, numera observatorium
Nya vattentornet	Östra Torn	Lund	28 m	9 000 m³	Invigt 1975 på stadens högsta punkt
S:t Lars vattentorn	S:t Lars	Lund	?	?	taget ur bruk
Vattentornet	Norra Fäladsvägen	Dalby	39 m	2 x 1200 m³	Klart 1978

Källor

• Statistiska Centralbyrån

Externa länkar

• Lunds kommun
• LundaPortalen - oberoende stadsportal
• Wikimedia Commons har media som rör Lunds kommun
  Bilder & media