Tamhöna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ordningen hönsfåglar, se hönsfåglar.
Höns
Status i världen: Husdjur
Mother hen with chicks02.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Hönsfåglar
Galliformes
Familj Fälthöns
Phasianidae
Släkte Djungelhöns
Gallus
Art Röd djungelhöna
G. gallus
Underart Tamhöna
G. g. domesticus
Vetenskapligt namn
§ Gallus gallus domesticus
Auktor Linné, 1758
En en dag gammal kyckling
En en dag gammal kyckling
Hitta fler artiklar om fåglar med

Tamhöna (Gallus gallus domesticus) är en mycket vanlig typ av fjäderfä och den domesticerade varianten av röd djungelhöna (Gallus gallus). Tamhöns hålls för köttproduktion, äggproduktion eller som prydnad. En hane kallas för tupp, en hona för höna och en unge för kyckling. I Europa är idag ca 180 raser listade och på andra världsdelar finns fler av dessa. Hönsraserna uppvisar en stor variation vad gäller morfologi.

Ursprung och domesticering[redigera | redigera wikitext]

Charles Darwin menade att tamhöns härstammar från i första hand röd djungelhöna (Gallus gallus) som i vilt tillstånd lever i den orientaliska regionen.[1] Färsk forskning har dock visat att åtminstone genen för gult skinn kom till de domesticerade fåglarna via hybridisering med sonneratshönan.[2] En modern tamhöna och en röd djungelhöna kan skapa fullt fruktbara hybrider.[3]

När de första hönsen domesticerades är oklart. De äldsta fynden av tamhöns härstammar från 6000 f.Kr från provinsen Hebei i Kina och har återfunnits i resterna av en neolitisk by i staden Wu'an.[4]Man har även funnit rester av tamhöns i Indien som härrör från 4000 f.Kr.[4] Sannolikt hölls de första hönsen för såväl ägg- och köttproduktion.[4] De bredde ut sig över jorden samtidigt med de asiatiska folkstammarna, vilka förde dem med sig på sina utvandringar.

I Medelhavsområdet hölls höns på 600-talet f.Kr och spreds därifrån över Europa och Ryssland. Man beräknar att det fanns tamhöns i Skandinavien för ca 2000 år sedan.[1] Vid sin första ankomst till Stilla havets öar påträffade européerna tamhöns på Nya Zeeland, Tahiti och Hawaii, samt på den avsides belägna, ensliga Påskön. Till Amerika fördes hönset av européerna på 1500-talet. De uppträder jämförelsevis sent i Europa. Under äldre stenåldern i Schweiz fanns inga höns.[källa behövs] Från 400-talet finns ett hönsskelett daterat från utanför Ystad.[1] Först under romarnas tid fanns de norr om Alperna. Genom sina ägg, sitt kött och sina fjädrar blev tamhönset en viktig faktor i människans ekonomi.[källa behövs]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

En höna.
Tupp av rasen Sumatra.

De olika hönsraserna uppvisar stor skillnad i morfologi. Riktigt små dvärghöns kan väga några få hekto, som holländsk dvärg på 425 gram,[5] och vara ett par decimeter långa. Brahman, kan väga upp till 5 kg och vara 75 cm lång. Den tyngsta, dorking, kan väga uppåt 6 kg.[5]

De flesta tuppar kännetecknas av en mer eller mindre kraftfull kam, (den skiljer sig mellan olika raser)och att under hakan finns mer eller mindre hängande flikar (slör) samt de nakna kinderna. Stjärten består av 14 pennor, är hoptryckt, något upprest och har hos hannen några täckfjädrar som är längre än pennorna och bågformigt böjda utöver deras ändar. Benen har sporrar och halsens fjädrar är långa eller breda. Hos honan är kam, slör, stjärttäckfjädrar och sporrar oftast mindre utvecklade.

De har olikfärgade fjäderdräkter (se även "godkända färger" nedan), från vitt till nyanser av grönt, svart, brunt och blått, med en fjäderdräkt med allt från dunliknande beklädnad (silkeshöns) till långa stjärtfjädrar på upp till 10 meter som hos Fönix. Nakenhalsade höns saknar fjädrar på halsen och delar av bröstet.

Höns kan vara kamlösa eller uppvisa allt däremellan, upp till stora och mycket olikt utformade kammar. Huden kan vara vit, gul eller svart även röd. En del raser har yviga hättor, till exempel paduan.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

En höna börjar lägga ägg vid c:a 20 veckors ålder och när hon kommit igång kan hon vissa tider lägga ett ägg om dagen. Så småningom börjar äggproduktionen sjunka, vanligtvis efter ett år. Hönan ligger och ruvar i 3 veckor innan äggen kläcks och kycklingarna föds.

Avel[redigera | redigera wikitext]

I Sverige blev avel av tamhöns av stor betydelse runt 1500-talet. Avelsgårdar uppfördes över hela landet på beställning av Gustav Vasa.[1]

Nyttoavel[redigera | redigera wikitext]

Brakel, en kombinationsras.

Man har avlat fram många hönsraser i syftet att öka kött- eller äggproduktionen. En ras som framavlats för både hög kötthalt och goda värpegenskaper kallas kombinationsras.

Hobbyavel[redigera | redigera wikitext]

I mitten av 1800-talet förbjöds tuppfäktningen i England. Aveln började då att inriktas på nyttoproduktion, exteriöravel och utställningsverksamhet. Rasstandarder fastställdes och idag finns flera hundra varianter enbart avsedda för utställningsverksamhet. Man ordnade ordna upp skötseln.[1] Dvärghönsraser, som till exempel benbefjädrad urdvärg och Antwerpen skägghöns hålls ofta som sällskapsdjur och för utställning.

Hönsraser i urval[redigera | redigera wikitext]

Franska raser[redigera | redigera wikitext]

Engelska raser[redigera | redigera wikitext]

Tyska raser[redigera | redigera wikitext]

Viktiga hönsraser i Sverige[redigera | redigera wikitext]

De vanligaste hönssorterna är New Hampshire, Orpington, Wyandotte, Welsumer, Barnevelder, Rhode Island red och Plymouth Rock. Bland vanliga dvärghönsraser märks Chabo, Kochin, Bantam och Svensk dvärg.

Svenska lanthönsraser[redigera | redigera wikitext]

De svenska lanthönsraserna omfattas av Bohusläns-Dals svarthöna, Gotlandshöna, Hedemorahöna, Kindahöna, Orusthöna, Åsbohöna Skånsk blommehöna , Ölandshöna samt Öländsk dvärghöna och Gammalsvensk dvärghöna. [6]

Kombinationsras[redigera | redigera wikitext]

Kombinationsras är en hönsras som framavlats för både hög kötthalt och goda värpegenskaper.

Handel med kyckling och höns[redigera | redigera wikitext]

Kycklingar föds framför allt upp för köttets skull. Dessa kycklingar kallas gödkycklingar, slaktkycklingar eller broiler. Kycklingkött är en vanlig ingrediens i mat över stora delar av världen. Import och export av levande kyckling är en mycket stor marknad, både legalt och illegalt.

Laglig import och export av levande kycklingar under år 2004[7][redigera | redigera wikitext]

Land Import (antal) Export (antal)
Kina 1 236 000 19 187 000
Rumänien 16 178 000 260 000
Ryssland 11 724 000 1 351 000
Sverige 109 000 4 851 000
Turkiet 1 821 000 4 155 000
Tyskland 105 789 000 111 604 000
Ukraina 11 827 000 1 802 000

Höns och ägg som matvara.[redigera | redigera wikitext]

Stekt kyckling
Huvudartiklar: Kycklingkött och Ägg (livsmedel)
Huvudartiklar: Kycklingkött och Ägg (livsmedel)

Kycklingkött är kött från unga höns, och innehåller mycket proteiner, vitaminer och mineraler. Skinnet är fettrikt. Slaktkroppen på en kyckling består huvudsakligen av bröst, vinge, lår och ben. Kycklinglever används också till mat. Kycklingarna kan kokas eller stekas, men bör vara genomstekt eftersom campylobacter annars kan orsaka sjukdomar i magar och tarmar. Majskyckling kallas kyckling som fötts upp på majs. Dessa växer långsammare och blir större.

Ägg har länge varit en del av människors föda. Till de vanligaste tillagningsmetoderna hör kokning och stekning och att det används som beståndsdel i deg och dylikt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Grandin, s. 6
  2. ^ Eriksson J, Larson G, Gunnarsson U, Bed'hom B, Tixier-Boichard M, et al. (2008). Identification of the Yellow Skin Gene Reveals a Hybrid Origin of the Domestic Chicken.. PLoS Genet. doi:10.1371/journal.pgen.1000010. http://genetics.plosjournals.org/perlserv/?request=get-document&doi=10.1371%2Fjournal.pgen.1000010.eor&ct=1. 
  3. ^ GK Wong et. al. (2004). ”A genetic variation map for chicken with 2.8 million single-nucleotide polymorphisms”. Nature (International Chicken Polymorphism Map Consortium) (432): sid. 717-722. http://www.nature.com.prxy5.ursus.maine.edu/nature/journal/v432/n7018/full/nature03156.html#abs. 
  4. ^ [a b c] Archaeologists find earliest domestication of chickens in China, <news.xinhuanet.com>, läst 2011-10-17
  5. ^ [a b] Grandin, s. 9
  6. ^ Svenska Lanthönsklubben
  7. ^ FAO

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]