Köttproduktion

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Slakthus
Köttfärs i en ICA-butik.

Köttproduktion är den industri som producerar kött. Detta innefattar alltifrån uppfödning och avel av kreatur till slakt, styckning och beredning.

Uppfödning av djur[redigera | redigera wikitext]

Uppfödande av djur med syftet att konsumera köttet som livsmedel förekommer inom en rad djurslag. Djurslag som föds upp i stor skala världen över är framförallt gris, nötkreatur, lamm och fjäderfä, speciellt kyckling. Nötkreatur som föds upp för köttets skull kallas köttdjur.

Avel[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Avel

Avel är ett sätt att effektivisera köttproduktionen genom att få fram djurraser som växer snabbare, behöver mindre foder och är friskare[1][2] men avel kan också vara ett sätt att försöka få fram djur som har mindre miljöpåverkan[2][3]. Exempel på djuravel för köttproduktion som har fått mycket negativ kritik i media är nötboskapen belgisk blå och broileruppfödning.

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Globalt sett utgör såväl jordbruk som köttuppfödning ett hot mot den biologiska mångfalden,[4] även om uppfödning av nöt på extensivt bete i hagmarker i vissa fall bidrar till den biologiska mångfalden genom att skapa miljöer där flera ovanliga växter och insekter trivs. För att odla mat till djuren krävs stora arealer åkermark. Enligt rapporten Vegan, vegetarian, allätare från Sveriges Lantbruksuniversitet kräver en blandkost 2 300 kvadratmeter per person och år medan den vegetariska kosten endast behöver 1 500 kvadratmeter per person. Minst mark behövs för den veganska kosten som endast kräver 1 000 kvadratmeter åker per person.

Däremot finns det enorma ökenområden som täcker stor del av jordens landområden, som skulle kunna förvandlas till betesmarker om man skulle börja bedriva boskapsskötsel där; Områden som inte kan användas till jordbruk på grund av de långa torrperioderna, vilket leder till jorderosion om där inte finns boskap, eller ytterligare utbredning av öknarna.[5]

Köttproduktionen orsakar större utsläpp av växthusgaser än transportsektorn. Globalt står boskapsuppfödningen för 18 procent av växthusgasutsläppen.[4] En vanlig mjölkko släpper ut cirka 154 kilo metan per år. Ett kilo metan bidrar lika mycket till växthuseffekten som 21 kg koldioxid gör.

Animaliska produkter i olika former kräver mycket mer energi än vegetabilier. I en amerikansk studie[6] påvisades att:

  • USA:s boskapsdjur konsumerar fem gånger så mycket spannmål som den mängd som konsumeras av den amerikanska populationen människor.
  • 41 miljoner ton protein i säd blir till 7 miljoner ton animaliskt protein för humankonsumtion.
  • I medeltal förbrukas 28 kilokalorier (kcal) fossilt bränsle per kcal animaliskt protein för humankonsumtion. För nötkött och lammkött var förhållandena 54:1 respektive 50:1 kcal protein per fossil energi. Sädesslag kräver ca 3,3 kcal fossilt bränsle för varje kcal vegetabiliskt protein.
  • Varje kilo nötkött förbrukar 100 000 liter vatten om man räknar in produktionen av foder.
  • Varje år produceras 7 miljoner ton animaliskt protein i USA. Det ger 75 gram animaliskt protein per capita per dag. Tillsammnans med det vegetabiliska proteinet ger det 109 gram protein per capita.

Djuretiska aspekter[redigera | redigera wikitext]

Beroende på vilken syn man har på djur skiljer det sig hur mycket man kritiserar köttproduktionen. Ur ett djurskyddsperspektiv kan man kritisera dagens köttproduktion utifrån att den ofta behandlar djuren på ett sätt som inte är bra för dem. Har man ett djurrättsperspektiv kan man anse att dödandet av djur för mänsklig konsumtion är fel i sig.

Officiell statistik om köttproduktion[redigera | redigera wikitext]

I FAO:s databas publiceras statistik om köttproduktionen i världen under kategorin Production och underkategorin Livestock Primary. I Eurostats databas publiceras statistik om köttproduktionen i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Agricultural products.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

På Jordbruksverkets webbplats publiceras månatligen statistik om köttproduktion i Sverige i det statistiska meddelandet om animalieproduktion.

Produktionen av kött från storboskap i Sverige har ökat från cirka 70 000 ton per år vid mitten av 1940-talet till som mest cirka 150 000 ton vid mitten av 1960-talet och början av 1980-talet, för att sedan minska till cirka 130 000 ton år 2010. Produktionen av fläskkött har genomgått en större volymförändring. Från cirka 90 000 ton per år vid mitten av 1940-talet har produktionen ökat till som mest cirka 330 000 ton vid mitten av 1980-talet, för att sedan minska till cirka till cirka 260 000 ton år 2010. Den relativt största volymförändringen har dock skett i produktionen av fjäderfäkött, som ökat från cirka 10 000 ton per år vid mitten av 1940-talet till cirka 120 000 ton år 2010.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.vallrum.se/serogris.htm
  2. ^ [a b] http://www.helsinki.fi/animalscience/svenska/tutkimus.html
  3. ^ http://www.svenskapig.se/?id=1026
  4. ^ [a b] [1] Livestock's long shadow -- Rapport från FN:s jordbruksorgan FAO (pdf)
  5. ^ [2] How to green the desert and reverse climate change
  6. ^ ”Pimentel and Pimentel 1996: 79”. http://www.news.cornell.edu/releases/Aug97/livestock.hrs.html. 
  7. ^ Jordbruksverket (2011). Jordbruket i siffror åren 1866-2007. ISBN 91-88264-36-X. http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]