Världsmästerskapen i nordisk skidsport

	Världsmästerskapen i nordisk skidsport
	Guldmedalj
Sport(er)	backhoppning; längdskidåkning; nordisk kombination
Plats	hela världen
Tidpunkt	februari-mars
År	1925- (herrar); 1954- (damer)
Geografisk omfattning	hela världen
Arrangör	FIS

Världsmästerskapen i nordisk skidsport är de världsmästerskap i nordisk skidsport som arrangeras av världsskidsportförbundet FIS. Världsmästerskap i nordisk skidsport avhålles vartannat år, och omfattar tävlingar i backhoppning, längdskidåkning och Nordisk kombination.

Historik

FIS började 1925 köra tävlingarna, först officiellt kallade Rendez vous-lopp och från 1929 till 1935 kallade FIS-lopp. 1937 blev tävlingarna officiellt världsmästerskap, och även de tidigare tävlingarna har från 1965 också fått samma status som världsmästerskap. 1965 beslutades även att de olympiska längdskidåkningstävlingarna skulle gälla som världsmästerskap, vilket kom att gälla retroaktivt för perioden 1924-1964. Sista olympiska spelen som även var världsmästerskap i nordisk skidsport var 1980 i Lake Placid i delstaten New York i USA.^[1]

I och med tävlingarnas införande fick världsmästarna större uppmärksamhet i sina respektive hemländer.^[2]

Arrangörsorter

Rendez vous-lopp 1925-1927

FIS-lopp 1929-1935

1929: Zakopane, Polen
1930: Holmenkollen, Norge
1931: Oberhof, Thüringen, Tyskland
1933: Innsbruck/Seefeld in Tirol/Lans, Österrike
1934: Sollefteå, Sverige
1935: Vysoké Tatry, Tjeckoslovakien

Världsmästerskapen 1937–

1937: Chamonix, Frankrike
1938: Lahtis, Finland
1939: Zakopane, Polen
1941: Cortina d'Ampezzo, Italien (1946 retroaktivt inofficiellt)
1950: Lake Placid, New York/Rumford, Maine, USA
1954: Falun, Sverige
1958: Lahtis, Finland
1962: Zakopane, Polen
1966: Holmenkollen, Norge
1970: Vysoké Tatry, Tjeckoslovakien
1974: Falun, Sverige
1978: Lahtis, Finland
1980: Falun, Sverige (damernas 20 kilometer längdskidåkning)
1982: Holmenkollen, Norge
1984: Engelberg, Schweiz (lagtävling i backhoppning)
1984: Rovaniemi, Finland (lagtävling i nordisk kombination)
1985: Seefeld in Tirol, Österrike
1987: Oberstdorf, Bayern, Västtyskland
1989: Lahtis, Finland
1991: Val di Fiemme/Lago di Tesero, Italien
1993: Falun, Sverige
1995: Thunder Bay, Ontario, Kanada
1997: Trondheim, Norge
1999: Ramsau am Dachstein, Österrike
2001: Lahtis, Finland
2003: Trento/Val di Fiemme, Italien
2005: Oberstdorf, Bayern, Tyskland
2007: Sapporo, Japan
2009: Liberec, Tjeckien
2011: Oslo, Norge
2013: Val di Fiemme, Italien
2015: Falun, Sverige
2017: Lahtis, Finland

Framtida tävlingar

2019: Seefeld in Tirol, Tyrolen, Österrike
2021: Oberstdorf, Bayern, Tyskland

Medaljfördelning

Tabellen uppdaterad efter VM 2013

Observera: Tabellen är sorterad efter antal medaljer, inte efter flest guld.

Pl.	Nation	Guld	Silver	Brons	Totalt
1	Norge	115	94	95	304
2	Finland	62	69	63	194
3	Sverige	42	39	40	121
4	Sovjetunionen (1954–91)	36	32	24	92
5	Tyskland (inkl. Västtyskland)	20	34	23	77
6	Ryssland (1993–nutid)	23	22	28	73
7	Österrike	21	19	23	63
8	Italien	10	19	22	51
9	Östtyskland (1949-90)	12	15	11	38
10	Tjeckoslovakien (1925–91)	7	12	11	30
11	Japan	10	9	9	28
12	Polen	8	6	8	22
13	Schweiz	4	4	7	15
14	Frankrike	5	2	7	14
15	Tjeckien (1993–nutid)	3	5	6	14
16	USA	7	2	3	12
17	Estland (1938, 1993–nutid)	3	5	2	10
18	Kazakstan (1993–nutid)	3	4	2	9
19	Slovenien (1993–nutid)	1	2	4	7
20	Kanada	1	0	2	3
21	Spanien	1	1	0	2
22	Ukraina (1993–nutid)	0	0	2	2
23	SFR Jugoslavien (1925–91)	1	0	0	1
24	Slovakien (1993–nutid)	0	1	0	1
24	Belarus (1993–nutid)	0	1	0	1
Totalt antal medaljer		395	395	395	1185