Västerbottens-Kuriren
| Västerbottens-Kuriren | |
 | |
| Publikationstyp | Morgontidning |
|---|---|
| Grundad | 1900 |
| Land | Sverige  |
| Huvudkontor | Förrådsvägen 9, Umeå, Sverige |
| Chefredaktör | Jessica Wennberg |
| Politisk redaktör | Ola Nordebo |
| Politisk beteckning | Frisinnad liberal |
| Språk | Svenska |
| Frekvens | 6-dagars (ej söndag) |
| Upplaga | 28 400 (TS 2016)[1] |
| Format | Tabloid |
| Huvudägare | Stiftelsen VK-press |
| ISSN | ISSN 1104-0246 |
| Webbplats | http://www.vk.se |
| Västerbottens-Kurirens Media Aktiebolag | |
| Org.nr | 556009-4251 |
|---|---|
| Typ | Privat aktiebolag |
| Säte | Umeå kommun |
| Nyckelpersoner | Kenth Bergström Styrelseordförande Sture Bergman Vd |
| Antal anställda | 199 – December 2012 |
| Historik | |
| Grundat | 1900[2] |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▼ 290,466 miljoner SEK |
| Rörelseresultat | ▲ 17,193 miljoner SEK |
| Vinst efter skatt | ▲ 36,13 miljoner SEK |
| Tillgångar | ▲ 512,202 miljoner SEK |
| Eget kapital | ▲ 366,72 miljoner SEK |
| Struktur | |
| Moderbolag | Stiftelsen VK-press |
| Övrigt | |
| Webbplats | vk.se |
| Fotnoter | Siffror från 2012 års bokslut.[3] |
Västerbottens-Kuriren är en svensk frisinnad liberal dagstidning grundad 1900 med utgivningsort Umeå. VK:s huvudsakliga nyhetsområde täcker Västerbottens län med undantag för Malå, Norsjö och Skellefteå kommuner. Den ges ut alla dagar utom söndagar.
Historia
Epoken Rosén
'Västerbottens-Kuriren utkom med sitt första nummer den 17 maj 1900. Den växte snabbt och kom under chefredaktör (och sedermera ägaren) Gustav Rosén att bli Västerbottens läns största dagstidning redan 1903, en dominans som den hållit sedan dess. Bland tidiga profiler i tidningens historia finns även författarinnan Astrid Väring, som var kulturjournalist åren 1916–19.
Gustav Rosén, som parallellt med tidningskarriären var riksdagsman för Folkpartiet 1912–32, var chefredaktör till 1926, då han utsågs till försvarsminister i CG Ekmans första regering. Efterträdaren på redaktörsstolen Ernst Gafvelin avled dock redan efter ett halvår, varpå Gustav Roséns blott 23-årige son Stellan Rosén tog över som chefredaktör och ansvarig utgivare. Efter det att regeringen Ekman avgått i september 1928, återvände Gustav Rosén till Umeå, först som politisk redaktör, och från 1931 till sin död 1942 som landshövding i Västerbottens län.[4]
Epoken Bäckström
År 1929 sålde Rosén aktiemajoriteten till byggmästaren Magnus Bäckström, som året därpå började bygga ett nytt tidningshus på kvarteret Rind vid Rådhusesplanaden 10 i centrala Umeå. VK-huset stod klart vid årsskiftet 1930/31 och kom att härbärgera tidningen till 1988. Under åren 1932–34 verkade journalisten och deckarförfattaren H.-K. Rönblom som politisk chefredaktör.[5]. 1949 anställde Västerbotten-Kuriren som första tidning i Norrland en egen pressfotograf, Harry Lindwall, som behöll platsen till sin pensionering 1985.
Tidningen kvarstod familjen Bäckströms ägo fram till 1971, drygt 15 år efter Magnus Bäckströms död. Efter oenighet mellan Sundsvallsgrenen (som ville sälja) och Umeågrenen av arvingarna (som ville behålla VK som frisinnad, liberal tidning), såldes tidningen först till det lilla tryckföretaget Folk och Samhälle, för att 1978 uppgå i Stiftelsen VK-Press.[6]
Modern tid
1982 köpte VK tomtmark på industriområdet Västerslätt för att bygga ett nytt tryckeri och fick draghjälp när Dagens Nyheter beslutade att låta trycka sin norrlandsupplaga där. Tryckeriet invigdes hösten 1984 och några år senare, 1988, invigdes även ett nytt tidningshus på samma plats.[7]
VK har under 1990- och 2000-talen tävlat med Norrländska Socialdemokraten (NSD) i Luleå om titeln Norrlands största dagstidning. VK är dessutom majoritetsägare av lokalkonkurrenten Västerbottens Folkblad. 2003 köpte VK tidningen Nöjesmagasinet City, en gratistidning med fokus på nöje, trend och livsstil som ges ut i olika utgåvor i Umeå, Sundsvall och Luleå.
Webbplatsen vk.se startades 1997 och byggdes upp av redaktör Tom Juslin. Vid två tillfällen (2007 och 2008) nominerades sajten till Stora journalistpriset i klassen Årets Förnyare.
År 2016 vann VK-journalisten Elin Turborn föreningen Grävande journalisters pris Guldspaden (i klassen "Liten tidning") för sina avslöjanden om missförhållanden inom Studiefrämjandet Västerbotten.
VK-guldet
Västerbottens-Kuriren har sedan 1937 årligen delat ut ett idrottspris till en framstående idrottsman eller idrottskvinna från Västerbotten. Det så kallade VK-guldet. Bland pristagarna genom åren märks bland annat profiler som Ingemar Stenmark och Anja Pärson i utförsåkning, Marta i fotboll och Assar Rönnlund i längdåkning.
Västerbottens-Kurirens kulturpris
Västerbottens-Kurirens kulturpris "för att lyfta fram det norrländska kulturlivet" instiftades 2011 av VK tillsammans med Rosenströms stiftelse för norrländskt kulturstöd. Priset består av 50 000 kronor samt ett konstverk. I den ursprungliga juryn ingick bland VK:s kulturredaktör Sara Meidell, konstvetaren Ivar Tornéus, teaterkonsulten Frida Holmgren, Norrlandsoperans konstnärlige ledare Kjell Englund samt litteraturvetaren Annelie Bränström Öhman. [8]
Pristagare
- 2012 – Anneli Furmark, serietecknare[9]
- 2013 – Anna Kristensen, konstnär[10]
- 2014 – David Vikgren, författare[11]
- 2015 – Mats Gustafsson, jazzsaxofonist och kompositör[12]
- 2016 – Mattias Alkberg, musiker och poet[13]
- 2017 – Birgitta Egerbladh[14]
Chefredaktörer
- Gustav Rosén, 1902–1926
- Ernst Gafvelin, 1926–1927
- Stellan Rosén, 1927–1967
- H.-K. Rönblom 1932–1944 (politisk chefredaktör)
- Matts Balgård, 1968–1973
- Olle Nilsson, 1973–1978
- Bengt Schöier, 1978–1986
- Olof Kleberg, 1986–2001 (politisk chefredaktör 1997–2001)
- Torbjörn Bergmark, 1997–2009
- Ola Nordebo, 2006– (politisk chefredaktör)
- Sture Bergman, 2009–2011
- Ingvar Näslund, 2011–2017
- Jessica Wennberg, 2017-
Referenser
- ^ Mall:Webbref=http://ts.se/Public/Mediecertifikat.aspx?crt=3013
- ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Västerbottens-Kurirens Media Aktiebolag”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5560094251/bokslut.
- ^ Eskil Sjöström (1988). Så lades grunden. Anteckningar vid en milstolpe i VK:s historia. Umeå: Västerbottens-Kuriren. sid. 10. ISBN 91-7970-363-1
- ^ Svenskt Biografiskt lexikon, Band 31 (2000-2002), sida 190 Läst 21 maj 2014
- ^ Eskil Sjöström (1988). Så lades grunden. Anteckningar vid en milstolpe i VK:s historia. Umeå: Västerbottens-Kuriren. sid. 16. ISBN 91-7970-363-1
- ^ Eskil Sjöström (1988). Så lades grunden. Anteckningar vid en milstolpe i VK:s historia. Umeå: Västerbottens-Kuriren. sid. 26-27. ISBN 91-7970-363-1
- ^ ”VK instiftar kulturpris”. Wahlström & Widstrand. 23 november 2011. http://www.vk.se/550997/vk-instiftar-kulturpris. Läst 8 maj 2015.
- ^ ”Anneli Furmark får VK:s kulturpris”. Wahlström & Widstrand. 11 maj 2012. http://www.vk.se/630495/anneli-furmark-far-vks-kulturpris. Läst 8 maj 2015.
- ^ ”Hon fick VK:s kulturpris”. Wahlström & Widstrand. 11 maj 2013. http://www.vk.se/865957/hon-far-vks-kulturpris. Läst 8 maj 2015.
- ^ ”David Vikgren får Västerbottens-Kurirens kulturpris”. Wahlström & Widstrand. 12 maj 2014. http://www.wwd.se/nyheter/2014/5/12/david-vikgren-far-vasterbottens-kurirens-kulturpris/. Läst 8 maj 2015.
- ^ ”Mats Gustafsson tar priset”. Västerbottens-Kuriren. 7 maj 2015. http://www.vk.se/1443243/mats-gustafsson-tar-priset. Läst 8 maj 2015.
- ^ ”Fint pris till Mattias Alkberg”. NSD. 11 juni 2016. http://www.nsd.se/nyheter/lulea/fint-pris-till-mattias-alkberg-10077148.aspx. Läst 25 april 2017.
- ^ ”Birgitta Egerbladh har tagit emot VK:s kulturpris”. Västerbottens-Kuriren. 27 maj 2017. https://www.vk.se/2015286/birgitta-egerbladh-har-tagit-emot-vks-kulturpris. Läst 26 oktober 2017.
Externa länkar
| ||||||||||||||