Viktor I

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Viktor I
Viktor I
Påve 186/189–197/201
Namn Viktor
Född okänt
Död omkring 197/201
Företrädare Eleutherus
Efterträdare Zephyrinus

Viktor I, född i Afrika, var påve från 189 till 199 (enligt Vatikanen 186 eller 189 till 197 eller 201). Helgon i katolska kyrkan, med festdag 28 juli.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Liber Pontificalis uppger att Viktor var född i Afrika, och att hans fars namn var Felix. Enligt denna källa, som i sin tur hämtar sina uppgifter från Catalogus Liberianus, varade hans pontifikat 186-197. En armenisk handskrift daterar i stället Viktors pontifikat till den sjunde året av kejsar Commodus regeringtid, och säger att det varade i tolv år. Eusebios anger det tionde året av Commodus regeringstid som pontifikatets början, och skriver att det varade i tio år.

Viktor är ihågkommen i första hand för två saker. Dels genomförde han att påsken firades på samma dag i hela den kristna världen, genom att exkommunicera oppositionella biskopar i Mindre Asien, som leddes av Polykrates av Efesos. Före Viktors pontifikat hade man i Mindre Asien tillåtits fira påsk på den 14:e dagen i månaden Nisan, oavsett vilken veckodag denna inföll på. I den latinska delen av kyrkan kallade man de som följde detta bruk för quartodecimaner. I Rom och i väst firades påsk däremot på den söndag som följde på den 14:e dagen i Nisan. Viktors oförsonlighet kritiserades av bland andra Irenaeus av Lyon, som ansåg att frågan inte borde leda till att biskoparna skulle uteslutas från kyrkogemenskapen.

Den andra sak som Viktor i första hand är ihågkommen för, genom Hieronymos, är införandet av latin till kristendomens litteratur; Hieronymos uppger att Viktor var den förste kristne författaren som skrev på latin, och nämner några avhandlingar, vilka dock inte bevarats till eftervärlden. Det var möjligen under Viktors pontifikat som den Bibliska kanon började utformas. Nordisk familjebok anger att Viktor troligen var den förste biskop i Rom som i handling försökte göra den romerske biskopens primat gällande över hela kyrkan.

Viktor exkommunicerade Theodotus av Bysans, "lädersäljaren", för dennes inställning i den kristologiska frågan om monarkianismen. Sannolikt degraderade han Florinus som var präst i Rom och predikade gnostiska läror; Ireneaus ägnade två avhandlingar till att vederlägga Florinus ståndpunkter och vände sig till Viktor för att övertala påven om att fördöma honom.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Eleutherus
Påve
Omkring 189–199
Efterträdare:
Zephyrinus