Klimatkompensation

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Klimatkompensation är ett sätt att försöka hantera klimatpåverkan från utsläpp av växthusgaser. Det är vanligt att företag och organisationer klimatkompenserar hela eller delar av sin klimatpåverkan. Även privatpersoner kan klimatkompensera sin klimatpåverkan från till exempel flyg- eller bilresor.

Grundfilosofin för klimatkompensation är att själva klimatnyttan skall göras utanför företagets eller organisationens gränser för att det skall klassificeras som trovärdig och seriös klimatkompensation. Klimatnytta uppkommer genom t.ex. en investering av energi i utvecklingsländer. Klimatkompensation bör inte förväxlas med att reducera sin klimatpåverkan genom interna initiativ. Däremot är klimatkompensation och reduktion av växthusgaser två parallella spår som bör ske samtidigt för trovärdighetens och den fulla effektens skull.

Ibland förväxlas klimatkompensation med bistånd, gåvoarbete eller fattigdomsbekämpning. Delvis har det att göra med att biståndsorganisationer börjat erbjuda skogsplanteringsprojekt som verifierats enligt lämplig klimatkompensationsstandard, dels då reduktionsenheten VERs enligt skatteverket ses som gåva.

Klimatnytta uppkommer framför allt genom olika klimatåtgärder i utvecklingsländer såsom energieffektivisering, utveckling av ren och förnybar energi, trädplantering och bevarande av skog.

Definition[redigera | redigera wikitext]

Klimatkompensation skall:

  1. Genereras i projekt som är certifierade under en oberoende standard som kräver additionalitet. (Till exempel: Clean Development Mechanism (CDM), Gold Standard Foundation, Plan Vivo, VCS, VERRA, CCBA)
  2. Vara verifierad av en tredje part.
  3. Genereras i form av krediter (VER eller CER) som ställs ut i ett internationellt register och som kan spåras och annulleras i detta.

Vidare är klimatkompensation enligt ISO14021: "Mekanism för att kompensera för en produkts klimatavtryck (carbon footprint) genom förebyggande av utsläpp, minskning eller avlägsnande av motsvarande mängd utsläpp av växthusgaser i en process utanför produktsystemets gränser" [1].

Exempel: Externa investeringar i förnybar energiteknik, energieffektivisering, beskogning/återbeskogning.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Klimatkompensation blev etablerat när handeln med utsläppsrätter initierades inom Kyotoprotokollet (1997) och genom dess flexibla mekanismer och framför allt Clean Development Mechanism (CDM). CDM syftar till att låta industriländer minska sina koldioxidutsläpp genom att investera i projekt för att minska utsläppen i utvecklingsländer som ett alternativ till de ofta mycket mer kostsamma utsläppsminskningarna i sina egna länder.

Varianter av klimatkompensation[redigera | redigera wikitext]

Det finns 3 huvudgrupper av klimatkompensation: Utsläppsrätter, CDM-projekt samt projekt på den så kallade frivilligmarknaden.

Varje huvudgrupp genererar någon form av reduktionsenhet som certifierats eller verifierats. Projekten kan även certifieras av en tredje eller fjärde part för att säkerställa klimatnytta, trovärdighet och bidrag till hållbar utveckling. Den mest erkända sådana part är Gold Standard Foundation[2] som initierats av ett antal NGOs bland annat WWF[3] och Greenpeace[4]. Andra exempel är Verified Carbon Standard[5], Plan Vivo Foundation[6], och The Climate, Community & Biodiversity Alliance[7].

CER - Certified Emission Reductions[redigera | redigera wikitext]

CERs är de utsläppskrediter som genereras i CDM-projekt. "CDM har två syften; dels att bidra till utsläppsreduktioner /.../, dels att bidra till hållbar utveckling i värdländerna"[8].

Köp av reduktionsenheter från CDM-projekt är en av de vanligt förekommande sätten att klimatkompensera på för företag och organisationer som vill göra det på frivillig grund.

I klimatpropositionen från 2009[9] fastslogs att om myndigheter och statliga bolag klimatkompenserar skall det göras via CDM-projekt.

Således ligger även detta till grund för att klimatkompensation från CDM-projekt är avdragsgilla kostnader medan det från andra typer av projekt (exempelvis VER-projekt) inte godkänns som avdragsgill kostnad. Många företag och myndigheter som kompenserar på frivillig basis gör det idag via utsläppsreduktioner från FN-godkända projekt, så kallade CDM-projekt och dessa projekt kan även ha en Gold Standard certifiering [2]. Utsläppsreduktioner skapas ofta från när en projektutvecklare tillser att kolkraft inte byggs i ett område där efterfrågan på energi är stor och projektutvecklaren tillser att förnyelsebar energi utvecklas, t.ex. genom vindkraft, solkraft eller biomassa. Den mängd koldioxidutsläpp som sparas översätts till utsläppsreduktioner och säljs som klimatkompensation.

VER - Verified Emission Reductions[redigera | redigera wikitext]

Köp av reduktionsenheter från projekt utanför FN-systemet kallas ofta "frivilliga projekt". Dessa är godkända av andra parter - exempelvis VCS, CCB med flera. Precis som CDM-projekt kan även dess projekt godkännas av Gold Standard Foundation. Utsläppsreduktioner skapas liksom inom CDM genom till exempel energieffektiviseringsprojekt, trädplanteringsprojekt eller projekt där man tillser att användandet av fossila bränslen eller skog minskar eller undviks. En ytterligare projekttyp som är vanlig på frivilligmarknaden men som inte ryms inom CDM är så kallade REDD-projekt[10] som går ut på att skydda och bevara skog.

Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att man som företag inte har rätt att dra av kostnaden för klimatkompensation via VERs[11].

Trädplantering är en etablerad metod inom främst frivilligmarknaden men har blivit mer utbredd inom den senare kategorin under standarder såsom Plan Vivo och Gold Standard. Planteringen av träden sker ofta i utvecklingsländer och grundprincipen bakom klimatnyttan är att koldioxid binds i biomassan genom fotosyntes i och med att träden växer. FN:s klimatpanel framhåller trädplantering som en av de mest kostnadseffektiva klimatåtgärderna[12]. Faktum är dock att träd ingår i den snabba kolcykeln och även om ett träd först binder koldioxid idag så kommer det vid ett senare tillfälle dö och avge all uppbunden koldioxid. Därför är metoden ifrågasatt.[13][14] och har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats medialt, bland annat i och med Arlas klimatkompensation av den ekologiska mjölken[15] samt Energimyndighetens trädplanteringsprojekt i Uganda[16].

Trots att Kyotoprotokollet och CDM var det som gjorde klimatkompensation allmänt känt fanns klimatkompensation i olika former redan innan dess. Plan Vivo etablerades exempelvis redan 1994[17] genom ett skogsprojekt i Chiapas, Mexiko som heter Scolel'te i vilket många svenska företag fortfarande kompenserar.

EUA - Utsläppsrätter[redigera | redigera wikitext]

Handel med utsläppsrätter är ett system som reglerar hur mycket vissa utsläppsintensiva industrier får lov att släppa ut. Industrierna tilldelas en kvot, släpper man ut mer tvingas man betala för fler utsläppsrätter, släpper man ut mindre får restkvoten säljas. Till skillnad från utsläppsreduktionerna har utsläppsrätterna inte skapats i projekt där utsläpp har begränsats utan är ett ekonomiskt styrmedel som regleras av EU. System heter EU ETS. (European Union Emission Trading Scheme[18]).

Kritik mot klimatkompensation[redigera | redigera wikitext]

Sammanblandning av den snabba och den långsamma kolcykeln[redigera | redigera wikitext]

Det fossila kol (så kallat "svart kol") som vi släpper ut kommer från den långsamma kolcykeln med omloppstider på miljontals år. Globalt släpper mänskligheten ut cirka 7,8 miljarder ton fossilt kol per år[19], det är cirka 80 gånger mer än det naturliga tillflödet från vulkaner, som ungefär balanseras av den naturliga inlagringen i berggrunden genom inbindning i kalksten på havsbotten. Inbindning i träd och vegetation (så kallat "grönt kol") i så kallade "naturbaserade lösningar", sker inom den snabba kolcykeln med mycket kortare omloppstider.[14][20] Kolinlagring i ekosystem är inte permanent och det går inte att garantera att kolet inte kommer ut igen, exempelvis genom skogsbränder. Risken för torka och skogsbränder ökar ju mer fossilt kol vi släpper ut.[21] Hela den globala potentialen för "naturbaserade lösningar" kan bara kompensera för mänsklighetens historiska utsläpp och räcker inte till för att kompensera för utsläpp av nytt fossilt "svart kol"[14][22][23][24]. Endast geologisk lagring bör räknas som permanent.[25]

Additionalitet och brist på reglering på den frivilliga marknaden[redigera | redigera wikitext]

För att en kolkredit skall motsvara en riktig utsläppsminskning måste tre kriterier uppfyllas: 1. Additionalitet (projektet skulle inte ha genomförts utan kolkrediterna), 2. Permanens (koldioxidborttagningen måste vara permanent) och 3. inget Läckage (exempelvis avskogning får inte flytta någon annan stans). Alla tre kriterier är mycket svåra att verifiera och garantera och beror på hur man uppskattar baslinjen. En studie av tusentals CDM projekt visade att endast 2% hade hög sannolikhet att vara additionella[26]. Det finns flera olika certifieringsstandarder inom klimatkompensation vars metoder varierar i mätning av koldioxidutsläpp, koldioxidminskningar, additionalitet och andra viktiga kriterier inom begreppet klimatkompensation. Det finns dock ingen övergripande standard som styr branschen som helhet, och vissa projektleverantörer har kritiserats på grund av överdrivna eller vilseledande påståenden om koldioxidminskning.[27][28][29] 2009 rapporterade även Carbon Retirement att mindre än 30 % av pengarna som spenderades på vissa klimatkompensationsprojekt faktiskt gick direkt till projekten.[30] De resterandande 70 % gick bland annat till företaget som tog risken för projektets eventuella misslyckande, till projektets investerare och till granskning av koldioxidkrediter.[31] I detta avseende liknar klimatkompensation de flesta konsumentprodukter då enbart en liten del av försäljningspriserna går till offshore-producenterna.

Negativa sidoeffekter för ekosystem och markrättigheter för lokalbefolkningar[redigera | redigera wikitext]

Trädplanteringsprojekt kan orsaka konflikter med ursprungsbefolkningar genom att för fördriva dem eller på annat sätt begränsa användningen av skogens resurser. En rapport av World Rainforest Movement[32] redogjorde till exempel för landstvister och brott mot de mänskliga rättigheterna vid Mount Elgon i Uganda. I mars 2002, några dagar innan projektet blev certifierat av Forest Stewardship Council, fördrev Uganda Wildlife Authority mer än 300 familjer från området och förstörde deras hem och grödor. Att projektet ägde rum i ett område med pågående landkonflikter och påstådda brott mot mänskliga rättigheter kom inte med i projektrapporten. Även en rapport från Oxfam International från 2011 beskriver ett fall där över 20 000 bönder i Uganda fördrivits för en FSC-certifierad plantage för att kompensera för koldioxid från Londonbaserade New Forests Company[33].

Avlatsbrev[redigera | redigera wikitext]

Det finns de som inte håller med om principen kring klimatkompensation utan liknar det vid de romersk-katolska avlatsbreven. Avlatsbrev var ett sätt för skyldiga att betala för syndernas förlåtelse snarare än att förändra det syndiga beteendet. George Monbiot, en engelsk miljöaktivist och författare, menar att klimatkompensation är en ursäkt för att fortsätta med ”business as usual” när det kommer till föroreningar och växthusgasutsläpp[34][35]. Förespråkare för klimatkompensation menar att liknelsen med avlatsbrev är bristfällig eftersom klimatkompensation faktiskt minskar koldioxidutsläppen och därmed förändrar ”business as usual”-dynamiken och således tar itu med orsaken till klimatförändringen[36]. Vidare hävdar de även att tredjepartscertifierade klimatkompensationsprojekt leder till ökade investeringar i förnybar energi, energieffektivitet, återplantering av skog och undvikande av avskogningsprojekt, och menar att dessa effekter är det avsedda målet för klimatkompensation. Ecosystem Marketplace rapporterade 2016 att företag som köper klimatkompensation även har tydligare och mer övergripande klimatstrategier och reduktionsåtgärder än företag som inte klimatkompenserar.[37]

Klimatneutral[redigera | redigera wikitext]

För att bli klassad som klimatneutral som företag så behöver det:

  1. Utgå från en standard (ISO 14021[38] eller PAS 2060)
  2. Ha nettonoll i utsläpp (uppnås genom certifierad klimatkompensation)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Standard - Miljömärkning och miljödeklarationer - Egna miljöuttalanden (typ II miljömärkning) SS-ISO 14021 - SIS.se”. www.sis.se. https://www.sis.se/produkter/ledningssystem-e07b0fe8/ledningssystem-for-miljo/ssiso14021/. Läst 19 mars 2019. 
  2. ^ [a b] ”Gold Standard”. https://www.goldstandard.org. Läst 4 september 2015. 
  3. ^ ”The Gold Standard”. wwf.panda.org. Arkiverad från originalet den 20 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160220105422/http://wwf.panda.org/what_we_do/how_we_work/businesses/climate/offsetting/gold_standard/. Läst 18 februari 2016. 
  4. ^ ”Greenpeace International” (på engelska). Greenpeace International. https://www.greenpeace.org/international. Läst 11 februari 2021. 
  5. ^ Verified Carbon Standard
  6. ^ ”Plan Vivo Foundation – For Nature, Climate and Communities” (på engelska). Plan Vivo Foundation. https://www.planvivo.org/. Läst 11 februari 2021. 
  7. ^ The Climate, Community & Biodiversity Alliance
  8. ^ ”Årsrapport 2013 för Sveriges CDM och JI-program”. Arkiverad från originalet den 15 februari 2020. https://web.archive.org/web/20210215210813/https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=2908. Läst 8 mars 2016. 
  9. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (17 mars 2009). ”En sammanhållen klimat- och energipolitik - Klimat”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2009/03/prop.-200809162/. Läst 17 februari 2016. 
  10. ^ ”REDD+ - Home”. redd.unfccc.int. https://redd.unfccc.int/. Läst 11 februari 2021. 
  11. ^ ”HFD 2014 ref 62”. Arkiverad från originalet den 15 februari 2020. https://web.archive.org/web/20210215205755/https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstaforvaltningsdomstolen/avgoranden/2014/hfd-2014-ref.-62.pdf. Läst 18 februari 2006. 
  12. ^ IPCC Fifth Assessment Report (AR5) - Agriculture, Forestry and Other Land Use (AFOLU). 2014 
  13. ^ ”Sex forskare om trädplantering som klimatkompensation”. Sveriges Radio. 26 november 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=5359681. Läst 2 december 2014. 
  14. ^ [a b c] ”Att fatta ett genomtänkt beslut om klimatkompensation”. Bolin Centre, Stockholms Universitet. Arkiverad 1 november 2020. https://bolin.su.se/polopoly_fs/1.525181.1604507603!/menu/standard/file/Carbon-offsetting_sv-v3.pdf. 
  15. ^ ”Inga garantier för Arlas klimatkompensation”. Sveriges Radio. 23 november 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5355915. Läst 2 december 2014. 
  16. ^ ”Kachung – om hållbarhet i internationella klimatprojekt”. www.energimyndigheten.se. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307010130/http://www.energimyndigheten.se/klimat--miljo/Kachung-om-hallbarhet-i-internationella-klimatprojekt/. Läst 23 februari 2016. 
  17. ^ http://www.planvivo.org/project-network/scolelte-mexico/
  18. ^ ”The EU Emissions Trading System (EU ETS) - European Commission”. ec.europa.eu. http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/index_en.htm. Läst 17 februari 2016. 
  19. ^ ”Overview of the Global Carbon Cycle”. IPCC. 31 mars 2021. https://carbon2018.globalchange.gov/downloads/SOCCR2_Ch1_Overview_Global_Carbon_Cycle.pdf. Läst 31 mars 2021. 
  20. ^ ”Kan trädplantering balansera fossila utsläpp?”. ZeroMission. 11 januari 2021. https://zeromission.se/kan-tradplantering-balansera-fossila-utslapp/. Läst 29 mars 2021. 
  21. ^ ”Up in smoke – California fires once again highlight dangers of forest offsets”. CarbonMarketWatch. 22 oktober 2020. https://carbonmarketwatch.org/2020/10/22/up-in-smoke-california-fires-once-again-highlight-dangers-of-forest-offsets/. Läst 29 mars 2021. 
  22. ^ ”10 myths about net zero targets and carbon offsetting, busted”. Climate Home News. 11 december 2020. https://www.climatechangenews.com/2020/12/11/10-myths-net-zero-targets-carbon-offsetting-busted/. Läst 29 mars 2021. 
  23. ^ ”DN Debatt. ”Vilseledande och falska myter om klimatkompensation””. DN Debatt. 11 december 2020. https://www.dn.se/debatt/vilseledande-och-falska-myter-om-klimatkompensation/. Läst 29 mars 2021. 
  24. ^ ”Räcker marken till för att klimatkompensera ökande utsläpp?”. ZeroMission. 12 januari 2021. https://zeromission.se/racker-marken-till-for-att-klimatkompensera-okande-utslapp/. Läst 29 mars 2021. 
  25. ^ ”Oxford launches new principles for credible carbon offsetting”. Oxford University. 29 september 2020. https://www.ox.ac.uk/news/2020-09-29-oxford-launches-new-principles-credible-carbon-offsetting. Läst 29 mars 2021. 
  26. ^ [https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/ets/docs/clean_dev_mechanism_en.pdf ”How additional is the Clean Development Mechanism?”]. SEI and Öko-Institut e.V. 31 mars 2021. https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/ets/docs/clean_dev_mechanism_en.pdf. Läst 31 mars 2021. 
  27. ^ ”Subscribe to read | Financial Times”. www.ft.com. https://www.ft.com/content/48e334ce-f355-11db-9845-000b5df10621. Läst 16 mars 2021. 
  28. ^ ”The inconvenient truth about the carbon offset industry” (på engelska). the Guardian. 16 juni 2007. http://www.theguardian.com/environment/2007/jun/16/climatechange.climatechange. Läst 16 mars 2021. 
  29. ^ Revkin, Andrew C. (29 april 2007). ”Carbon-Neutral Is Hip, but Is It Green? (Published 2007)” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2007/04/29/weekinreview/29revkin.html. Läst 16 mars 2021. 
  30. ^ Carbon Retirement Limited (7 December 2009). [http://www.indiaenvironmentportal.org.in/files/Offsetting_with_CDM_credits.pdf THE EFFICIENCY OF CARBON OFFSETTING THROUGH THE CLEAN DEVELOPMENT MECHANISM]. http://www.indiaenvironmentportal.org.in/files/Offsetting_with_CDM_credits.pdf. 
  31. ^ ”Report criticises offset schemes” (på brittisk engelska). 7 december 2009. http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/8399740.stm. Läst 16 mars 2021. 
  32. ^ Chris Lang and Timothy Byakola (December 2006). [https://wrm.org.uy/wp-content/uploads/2013/02/Place_Store_Carbon.pdf “A funny place to store carbon”: UWA-FACE Foundation’s tree planting project in Mount Elgon National Park, Uganda]. https://wrm.org.uy/wp-content/uploads/2013/02/Place_Store_Carbon.pdf. 
  33. ^ ”Wayback Machine”. web.archive.org. 25 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140225103422/http://www.redd-monitor.org/wordpress/wp-content/uploads/2011/09/cs-new-forest-company-uganda-plantations-220911-en.pdf. Läst 16 mars 2021. 
  34. ^ ”Selling Indulgences” (på brittisk engelska). George Monbiot. https://www.monbiot.com/2006/10/19/selling-indulgences/. Läst 16 mars 2021. 
  35. ^ ”'Carbon Offset' Business Takes Root” (på engelska). NPR.org. https://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=6548098. Läst 16 mars 2021. 
  36. ^ ”An observation on the offset debate | Gristmill: The environmental news blog | Grist”. web.archive.org. 20 december 2008. https://web.archive.org/web/20081220111441/http://gristmill.grist.org/story/2007/7/11/0138/18222. Läst 16 mars 2021. 
  37. ^ ”Debunked: Eight Myths about Carbon Offsetting” (på amerikansk engelska). Forest Trends. 14 juli 2016. https://www.forest-trends.org/blog/eight-myths-about-carbon-offsetting-debunked/. Läst 16 mars 2021. 
  38. ^ 14:00-17:00. ”ISO 14021:2016” (på engelska). ISO. https://www.iso.org/cms/render/live/en/sites/isoorg/contents/data/standard/06/66/66652.html. Läst 11 februari 2021.