Klimatkompensation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Klimatkompensation är en metod för att ta ansvar och för att hantera sin eller sitt företags klimatpåverkan från utsläpp av växthusgaser. Definitionen av klimatkompensation är att själva klimatnyttan skall göras utanför företagets gränser för att det skall klassificeras som klimatkompensation. En sådan Klimatnytta framstår genom t.ex. en investering i energieffektivisering i utvecklingsländer. Klimatkompensation bör inte förväxlas med att reducera sin klimatpåverkan genom interna initiativ. Klimatkompensation och reduktion av växthusgaser måste för trovärdigheten ske parallellt.

Exempel: Ett företag släpper ut 300 ton koldioxid årligen och väljer därför att köpa 300 utsläppsreduktioner varje år. Då reduceras 300 ton koldioxidekvivalenter i ett specificerat projekt på något annat ställe varifrån utsläppsreduktionerna kommer, oftast vid utbyggnad av förnybara energikällor. Det lilla företagets påverkan på klimatet kan anses vara klimatneutralt/klimatkompenserat.


Varianter av klimatkompensation[redigera | redigera wikitext]

Utsläppsreduktioner

Köp av utsläppsreduktioner från så kallade CDM-projekt är idag det vanligast förekommande sättet att klimatkompensera på för företag och organisationer som vill göra det på frivillig grund. Detta är godkänt som avdragsgill tjänst av Skatteverket och det enda valet svenska myndigheter och statliga bolag har som önskar klimatkompensera sina verksamheter (utöver utsläppsrätter) . De flesta företag och myndigheter som kompenserar gör det idag via utsläppsreduktioner från FN-godkända projekt, så kallade CDM-projekt och ofta med Gold Standard certifiering [1].. Utsläppsreduktioner skapas bland annat när kolkraftverk ersätts av förnyelsebar vattenkraft eller vindkraft. Mängden utsläpp som spara översätts till utsläppsreduktioner och säljs som en tjänst.

Utsläppsrätter

Handel med utsläppsrätter är ett system som reglerar hur mycket vissa utsläppsintensiva industrier får lov att släppa ut. Industrierna tilldelas en kvot, släpper man ut mer tvingas man betala för fler utsläppsrätter, släpper man ut mindre får restkvoten säljas. Till skillnad från utsläppsreduktionerna har utsläppsrätterna inte skapats i projekt där utsläpp har begränsats utan är ett ekonomiskt styrmedel som regleras av EU. System heter EU ETS. (European Union Emission Trading Scheme).

Trädplantering

Trädplantering är en annan metod att klimatkompensera. Planteringen av träden sker ofta i utvecklingsländer och grundfilosofin är att när träden växer, binder de koldioxid. Faktumet att träd har en naturlig cykel och vid ett senare tillfälle dör och således avger all uppbunden koldioxid råder tvivel kring denna metod och metoden är ofta ifrågasatt.[2] Tveksamheterna med trovärdigheten kring trädplantering har vid flertalet tillfällen medialt uppmärksammats, bland annat i Arla-skandalen.[3]efter att Arla initierat klimatkompensation-initiativ.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gold Standard”. https://www.goldstandard.org. Läst 4 september 2015. 
  2. ^ ”Sex forskare om trädplantering som klimatkompensation”. Sveriges Radio. 26 november 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=5359681. Läst 2 december 2014. 
  3. ^ ”Inga garantier för Arlas klimatkompensation”. Sveriges Radio. 23 november 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5355915. Läst 2 december 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]