Carl Hagman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Carl Hagman
Calle Hagman under sin "charmörsperiod", här mot Ester Anderson[1] i Folkteaterns höstrevy 1916.
Calle Hagman under sin "charmörsperiod", här mot Ester Anderson[1] i Folkteaterns höstrevy 1916.
Född Carl Arvid Walfrid Hagman
12 oktober 1890
Stockholm, Sverige
Död 7 februari 1949 (58 år)
Stockholm, Sverige
Andra namn Quarl Hagman, Calle Hagman
Aktiva år 1907-1949
Maka Emma "Emy" Blomster (Hagman)
(1925-1941)
IMDb

Den här sidan handlar om sångaren och skådespelaren Carl Hagman född 1890 och död 1949. För den äldre sångaren och skådespelaren delvis verksam i Ryssland född 1864 och död 1921 se Carl Hagman (operasångare).

Carl Arvid Walfrid "Calle" Hagman, född 12 oktober 1890 i Stockholm, död där 7 februari 1949, var en svensk sångare, komiker och skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hagman anställdes efter avslutad skolgång vid Axel Lindblads Opera- och operettsällskap och scendebuterade 1907 med Tiggarstudenten.[2] Han filmdebuterade redan 1908 med ett steppdansnummer. Sedan han 1909 lämnat Axel Lindblads Opera- och operettsällskap var han 1909-1910 anställd hos Sigrid Eklöf-Trobäck och 1910-1911 hos John Liander. Han kom 1911 till Folkteatern i Göteborg där han gjorde charmörroller. 1920 lämnade han Göteborg för Stockholm där han arbetade vid olika teatrar men återvände 1922-1924 till Göteborg innan han återflyttade till Stockholm.[3]

Under 1920- och 1930-talen var han en av de ledande komikerna i Karl Gerhards revyensemble, som i revyn Gullregn där hans trumslagarnummer var ett av revyns bästa. Utöver teater och revyer spelade han även operett och medverkade i ett 50-tal filmroller.

Hagman var far till skådespelaren och sångerskan Britt Hagman och gift 1925–1941 med Emma "Emy" Blomster (Hagman). Han var bror till skådespelaren Wictor Hagman.

Calle Hagman är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[4]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1910 Vegesack En sommarnattsdans, eller Balettens triumf på Söder, revy
Algot Sandberg
Algot Sandberg
Wilhelm Berndtson
Södra Varietén[5]
1911 Krigarliv, revy
Emil Norlander
Justus Hagman Kristallsalongen[6]
1917 Medverkande Atlanten vid Kristinehamn, revy
Axel Engdahl
Folkteatern[7]
1919 Medverkande Kaos eller Ta't lätt, revy
Axel Engdahl
Folkteatern, Göteborg/
Folkteatern, Stockholm[8]
1921 Mercurius Än leva de gamla gudar
Otto Hellqvist
Svasse Bergquist Vasateatern[9]
1927 Michael Dibbuk - Mellan tvenne världar
S. Ansky
Robert Atkins Oscarsteatern[10]
1928 Medverkande Sådan är du, revy
Karl-Ewert
Folkets hus teater[11]
De Geer
Bokhandlaren Holmberg
Gustaf III
August Strindberg
Rune Carlsten Oscarsteatern[12]
Theodor Pettersson, kansliråd Hurra! En pojke!
Franz Arnold och Ernst Bach
Sigurd Wallén Södra Teatern[13]
Bill, amerikansk tramp Spindeln
Fulton Oursler och Lowell Brentano
Södra Teatern[14]
1930 Medverkande Stockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergquist
Franz Engelke
Adolf Niska
Vasateatern[15]
1932 Medverkande Tidens ansikten, en femtonöresopera, revy
Karl Gerhard
Karl Gerhard Vasateatern[16][17]
1933 Medverkande Oss greker emellan
Karl Gerhard
Folkteatern[18]
1934 Medverkande Mitt vänliga fönster, revy
Karl Gerhard
Karl Gerhard Folkteatern[19][20]
1936 Medverkande Köpmännen i Nordens Venedig, revy
Karl Gerhard
Gösta Stevens Folkteatern[21][22]
1937 Medverkande Karl Gerhards vershus, revy
Karl Gerhard
Folkan[23]
Domaren Axel i sjunde himlen
Paul Morgan, Hans Schütz och Ralph Benatzky
Max Hansen Vasateatern[24][25]
1938 Medverkande Sommar och sol över stan, revy
Royal[26]
1942 Andy Hawks Teaterbåten
Jerome Kern och Oscar Hammerstein II
Leif Amble-Naess Oscarsteatern[27]
1944 Borgmästare Trillebit Serenad
Staffan Tjerneld och Lajos Lajtai
Leif Amble-Naess Oscarsteatern[28][29]
1946 Medverkande Ett lysande elände, revy
Karl Gerhard
Hasse Ekman Oscarsteatern[30]
Mr van Dye Eskapad
Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld
William Mollison Oscarsteatern[31][32]
1947 Det var en gång...
Holger Drachmann
Åke Ohberg Skansens friluftsteater
Lorden från gränden
Noel Gay och L. Arthur Rose
Nils Poppe Södra Teatern[33]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Axel Engdahls jubileumsalbum 1895-1920 : axplockning ur författarens revyfabrikation. Göteborg: A. Lindgren & söner. 1920. Libris 1651394. http://runeberg.org/eajubileum 
  2. ^ 1890 års män i ord och bild, fil mag John Karlzén, amanuens Nils Olsson, Gustaf Gottschalk, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget 1940 s. 351
  3. ^ [1]
  4. ^ Hitta graven
  5. ^ Sommarrevyerna hålla sitt intåg: Algot Sandbergs revy å Södra varietéen”. Dagens Nyheter: s. 1. 2 juni 1910. http://arkivet.dn.se/tidning/1910-06-02/14393/1. Läst 17 mars 2017. 
  6. ^ Namn och nytt”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 maj 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-05-16/14733/7. Läst 19 juli 2015. 
  7. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 maj 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-05-02/117/6. Läst 16 mars 2016. 
  8. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 30 april 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-04-30/114/9. Läst 16 mars 2016. 
  9. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 31 maj 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-05-31/143/7. Läst 22 juli 2015. 
  10. ^ ”Dibbuk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22270&pos=39. Läst 4 juni 2015. 
  11. ^ 'Sådan är du' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 28. 2 januari 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-01-02/s/28. Läst 1 januari 2016. 
  12. ^ ”Gustaf III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=69. Läst 5 juni 2015. 
  13. ^ Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 7 september 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-09-07/244/9. Läst 1 januari 2016. 
  14. ^ Scen och Film: Nakendansöser, bovar och poliser på Södran i morgon”. Dagens Nyheter: s. 12. 12 oktober 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-10-12/279/12. Läst 1 januari 2016. 
  15. ^ Elin Brandell (7 september 1930). ”Höst- och succèsrevy på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/15. Läst 29 augusti 2015. 
  16. ^ Erik Nyblom (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 
  17. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1932) s. 128
  18. ^ Tilja, Film, Radio”. Svenska Dagbladet: s. 12. 6 maj 1933. https://www.svd.se/arkiv/1933-05-06/12. Läst 4 februari 2017. 
  19. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 19. 18 juni 1934. http://arkivet.dn.se/tidning/1934-06-18/162/19. Läst 4 februari 2017. 
  20. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 119
  21. ^ Erik Nyblom (2 januari 1936). ”Karl-Gerhard i gala”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  22. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 127
  23. ^ Karl-Gerhard i sitt nya Vershus”. Dagens Nyheter: s. 14. 2 januari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  24. ^ Curt Berg (31 december 1937). ”Axel i sjunde himlen”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-12-31/355/9. Läst 27 augusti 2015. 
  25. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1938) sid 117
  26. ^ Jerome (2 juni 1938). ”Varietényheterna: Royalvarietén”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1938-06-02/147/15. Läst 4 februari 2017. 
  27. ^ Teaterbåten, programhäfte från Oscarsteatern 1942
  28. ^ Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944
  29. ^ Y.F. (22 september 1944). ”Svensk operett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-22/258/6. Läst 2 februari 2016. 
  30. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 20. 28 februari 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-02-28/58/20. Läst 6 februari 2016. 
  31. ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015. 
  32. ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015. 
  33. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 144. Libris 8081302 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]