Formel 1-VM 1991

	FIA Formula One World Championship 1991
	Starten av USA:s Grand Prix 1991.
Allmän information
Säsongsnummer	42
Antal race	16
Start	10 mars 1991
Slut	3 november 1991
Tävlingschef(er)	Roland Bruynseraede
Bilar
Motorer	Ferrari; Ford; Ford- Cosworth; Honda; Ilmor; Judd; Lamborghini; Porsche; Renault; Yamaha
Däckleverantör(er)	Goodyear; Pirelli
Deltagande
Antal förare	41 (38 per race)
Antal team	19
Mästare
Förarmästerskapet	Ayrton Senna
Konstruktörs-; mästerskapet	McLaren-Honda
◄ 1991 ►

Formel 1-VM 1991 hade 16 deltävlingar som kördes under perioden 10 mars-3 november. Förarmästerskapet vanns av brasilianen Ayrton Senna och konstruktörsmästerskapet av McLaren-Honda. Senna vann här sitt andra och McLaren sitt fjärde mästerskap i rad. Vinnarna hotades endast av Nigel Mansell och Riccardo Patrese i Williams.

Vinnare[redigera | redigera wikitext]

Förare: Ayrton Senna, Brasilien, McLaren-Honda
Konstruktör: McLaren-Honda, Storbritannien

Grand Prix 1991[redigera | redigera wikitext]

Grand Prix	Datum	Bana	Vinnande förare	Vinnande tillverkare
USA:s Grand Prix	10 mars	Phoenix	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
Brasiliens Grand Prix	24 mars	Interlagos	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
San Marinos Grand Prix	28 april	Imola	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
Monacos Grand Prix	12 maj	Monte Carlo	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
Kanadas Grand Prix	2 juni	Montréal	Nelson Piquet	Benetton-Ford	*
Mexikos Grand Prix	16 juni	Mexico City	Riccardo Patrese	Williams-Renault	*
Frankrikes Grand Prix	7 juli	Magny-Cours	Nigel Mansell	Williams-Renault	*
Storbritanniens Grand Prix	14 juli	Silverstone	Nigel Mansell	Williams-Renault	*
Tysklands Grand Prix	28 juli	Hockenheimring	Nigel Mansell	Williams-Renault	*
Ungerns Grand Prix	11 augusti	Hungaroring	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
Belgiens Grand Prix	25 augusti	Spa-Francorchamps	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*
Italiens Grand Prix	8 september	Monza	Nigel Mansell	Williams-Renault	*
Portugals Grand Prix	22 september	Estoril	Riccardo Patrese	Williams-Renault	*
Spaniens Grand Prix	29 september	Catalunya	Nigel Mansell	Williams-Renault	*
Japans Grand Prix	20 oktober	Suzuka	Gerhard Berger	McLaren-Honda	*
Australiens Grand Prix	3 november	Adelaide	Ayrton Senna	McLaren-Honda	*

Stall, nummer och förare 1991[redigera | redigera wikitext]

Stall/Tillverkare	Nummer	Förare
AGS-Ford	17	Gabriele Tarquini, Italien
	17	Olivier Grouillard, Frankrike
	18	Fabrizio Barbazza, Italien
	18	Stefan "Lill-Lövis" Johansson, Sverige
Benetton-Ford	19	Roberto Moreno, Brasilien
	19	Michael Schumacher, Tyskland
	20	Nelson Piquet, Brasilien
BMS Scuderia Italia (Dallara-Judd)	21	Emanuele Pirro, Italien
BMS Scuderia Italia (Dallara-Judd)	22	JJ Lehto, Finland
Brabham-Yamaha	7	Martin Brundle, Storbritannien
Brabham-Yamaha	8	Mark Blundell, Storbritannien
Coloni-Ford	31	Pedro Matos Chaves, Portugal
Coloni-Ford	31	Naoki Hattori, Japan
Ferrari	27	Alain Prost, Frankrike
	27	Gianni Morbidelli, Italien
	28	Jean Alesi, Frankrike
Fondmetal-Ford	14	Olivier Grouillard, Frankrike
Fondmetal-Ford	14	Gabriele Tarquini, Italien
Footwork (Footwork-Porsche, Footwork-Ford)	9	Michele Alboreto, Italien
	10	Alex Caffi, Italien
	10	Stefan "Lill-Lövis" Johansson, Sverige
Jordan-Ford	32	Bertrand Gachot, Frankrike
		Michael Schumacher, Tyskland
		Roberto Moreno, Brasilien
		Alex Zanardi, Italien
	33	Andrea de Cesaris, Italien
Lambo-Lamborghini	34	Nicola Larini, Italien
Lambo-Lamborghini	35	Eric van de Poele, Belgien
Larrousse (Lola-Ford)	29	Eric Bernard, Frankrike
	29	Bertrand Gachot, Frankrike
	30	Aguri Suzuki, Japan
Leyton House-Ilmor	15	Maurício Gugelmin, Brasilien
	16	Ivan Capelli, Italien
	16	Karl Wendlinger, Österrike
Ligier-Lamborghini	25	Thierry Boutsen, Belgien
Ligier-Lamborghini	26	Érik Comas, Frankrike
Lotus-Judd	11	Mika Häkkinen, Finland
	12	Julian Bailey, Storbritannien
		Johnny Herbert, Storbritannien
		Michael Bartels, Tyskland
McLaren-Honda	1	Ayrton Senna, Brasilien
McLaren-Honda	2	Gerhard Berger, Österrike
Minardi-Ferrari	23	Pierluigi Martini, Italien
	24	Gianni Morbidelli, Italien
	24	Roberto Moreno, Brasilien
Tyrrell-Honda	3	Satoru Nakajima, Japan
Tyrrell-Honda	4	Stefano Modena, Italien
Williams-Renault	5	Nigel Mansell, Storbritannien
Williams-Renault	6	Riccardo Patrese, Italien

Slutställning förare 1991[redigera | redigera wikitext]

Placering	Förare	Konstruktör	Poäng
1	Ayrton Senna	McLaren-Honda	96
2	Nigel Mansell	Williams-Renault	72
3	Riccardo Patrese	Williams-Renault	53
4	Gerhard Berger	McLaren-Honda	43
5	Alain Prost	Ferrari	34
6	Nelson Piquet	Benetton-Ford	26,5
7	Jean Alesi	Ferrari	21
8	Stefano Modena	Tyrrell-Honda	10
9	Andrea de Cesaris	Jordan-Ford	9
10	Roberto Moreno	Benetton-Ford	8
11	Pierluigi Martini	Minardi-Ferrari	6
12	JJ Lehto	Dallara-Judd^[1]	4
13	Bertrand Gachot	Jordan-Ford	4
14	Michael Schumacher	Benetton-Ford	4
15	Satoru Nakajima	Tyrrell-Honda	2
16	Mika Häkkinen	Lotus-Judd	2
17	Martin Brundle	Brabham-Yamaha	2
18	Emanuele Pirro	Dallara-Judd^[2]	1
19	Mark Blundell	Brabham-Yamaha	1
20	Ivan Capelli	Leyton House-Ilmor	1
21	Eric Bernard	Lola-Ford^[3]	1
22	Aguri Suzuki	Lola-Ford^[4]	1
23	Julian Bailey	Lotus-Judd	1
24	Gianni Morbidelli	Ferrari	0,5

Slutställning konstruktörer 1991[redigera | redigera wikitext]

Placering	Konstruktör	Poäng
1	McLaren-Honda	139
2	Williams-Renault	125
3	Ferrari	46,5
4	Benetton-Ford	38,5
5	Jordan-Ford	13
6	Tyrrell-Honda	12
7	Minardi-Ferrari	6
8	Dallara-Judd	5
9	Brabham-Yamaha	3
=	Lotus-Judd	3
11	Lola-Ford	2
12	Leyton House-Ilmor	1
13	Ligier-Lamborghini	0
=	Lambo-Lamborghini	0
=	AGS-Ford	0
=	Fondmetal-Ford	0
=	Footwork-Porsche	0
=	Coloni-Ford	0

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ JJ Lehto tävlade för BMS Scuderia Italia.
^ Emanuele Pirro tävlade för BMS Scuderia Italia.
^ Eric Bernard tävlade för Larrousse.
^ Aguri Suzuki tävlade för Larrousse.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Formel 1-VM 1991.
Bilder & media

Säsonger[redigera | redigera wikitext]

[1] JJ Lehto tävlade för BMS Scuderia Italia.

[2] Emanuele Pirro tävlade för BMS Scuderia Italia.

[3] Eric Bernard tävlade för Larrousse.

[4] Aguri Suzuki tävlade för Larrousse.

[1]

[2]

[3]

[4]