Formel 1-VM 1991

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
FIA Formula One World Championship 1991
Starten av USA:s Grand Prix 1991.
Allmän information
Säsongsnummer42
Antal race16
Start10 mars 1991
Slut3 november 1991
Tävlingschef(er)Belgien Roland Bruynseraede
Bilar
MotorerFlag of Italy.svg Ferrari
Flag of the United States.svg Ford
Flag of the United States.svg Ford-Storbritannien Cosworth
Flag of Japan.svg Honda
Flag of the United Kingdom (3-5).svg Ilmor
Flag of the United Kingdom (3-5).svg Judd
Flag of Italy.svg Lamborghini
Flag of Germany.svg Porsche
Flag of France.svg Renault
Flag of Japan.svg Yamaha
Däckleverantör(er)Flag of the United States.svg Goodyear
Flag of Italy.svg Pirelli
Deltagande
Antal förare41 (38 per race)
Antal team19
Mästare
FörarmästerskapetFlag of Brazil.svg Ayrton Senna
Konstruktörs-
mästerskapet
Flag of the United Kingdom (3-5).svg McLaren-Honda
1991
F1 chequered flag.svg

Formel 1-VM 1991 hade 16 deltävlingar som kördes under perioden 10 mars-3 november. Förarmästerskapet vanns av brasilianen Ayrton Senna och konstruktörsmästerskapet av McLaren-Honda. Senna vann här sitt andra och McLaren sitt fjärde mästerskap i rad. Vinnarna hotades endast av Nigel Mansell och Riccardo Patrese i Williams.

Vinnare[redigera | redigera wikitext]

Grand Prix 1991[redigera | redigera wikitext]

Grand Prix Datum Bana Vinnande förare Vinnande tillverkare 1rightarrow.png
USA USA:s Grand Prix 10 mars Phoenix Brasilien Ayrton Senna McLaren-Honda *
Brasilien Brasiliens Grand Prix 24 mars Interlagos Brasilien Ayrton Senna McLaren-Honda *
San Marino San Marinos Grand Prix 28 april Imola Brasilien Ayrton Senna McLaren-Honda *
Monaco Monacos Grand Prix 12 maj Monte Carlo Brasilien Ayrton Senna McLaren-Honda *
Kanada Kanadas Grand Prix 2 juni Montréal Brasilien Nelson Piquet Benetton-Ford *
Mexiko Mexikos Grand Prix 16 juni Mexico City Italien Riccardo Patrese Williams-Renault *
Frankrike Frankrikes Grand Prix 7 juli Magny-Cours Storbritannien Nigel Mansell Williams-Renault *
Storbritannien Storbritanniens Grand Prix 14 juli Silverstone Storbritannien Nigel Mansell Williams-Renault *
Tyskland Tysklands Grand Prix 28 juli Hockenheimring Storbritannien Nigel Mansell Williams-Renault *
Ungern Ungerns Grand Prix 11 augusti Hungaroring Brasilien Ayrton Senna McLaren-Honda *
Belgien Belgiens Grand Prix 25 augusti Spa-Francorchamps Brasilien Ayrton Senna McLaren-Honda *
Italien Italiens Grand Prix 8 september Monza Storbritannien Nigel Mansell Williams-Renault *
Portugal Portugals Grand Prix 22 september Estoril Italien Riccardo Patrese Williams-Renault *
Spanien Spaniens Grand Prix 29 september Catalunya Storbritannien Nigel Mansell Williams-Renault *
Japan Japans Grand Prix 20 oktober Suzuka Österrike Gerhard Berger McLaren-Honda *
Australien Australiens Grand Prix 3 november Adelaide Brasilien Ayrton Senna McLaren-Honda *

Stall, nummer och förare 1991[redigera | redigera wikitext]

Stall/Tillverkare Nummer Förare
AGS-Ford 17 Italien Gabriele Tarquini, Italien
Frankrike Olivier Grouillard, Frankrike
18 Italien Fabrizio Barbazza, Italien
Sverige Stefan "Lill-Lövis" Johansson, Sverige
Benetton-Ford 19 Brasilien Roberto Moreno, Brasilien
Tyskland Michael Schumacher, Tyskland
20 Brasilien Nelson Piquet, Brasilien
BMS Scuderia Italia (Dallara-Judd) 21 Italien Emanuele Pirro, Italien
22 Finland JJ Lehto, Finland
Brabham-Yamaha 7 Storbritannien Martin Brundle, Storbritannien
8 Storbritannien Mark Blundell, Storbritannien
Coloni-Ford 31 Portugal Pedro Matos Chaves, Portugal
Japan Naoki Hattori, Japan
Ferrari 27 Frankrike Alain Prost, Frankrike
Italien Gianni Morbidelli, Italien
28 Frankrike Jean Alesi, Frankrike
Fondmetal-Ford 14 Frankrike Olivier Grouillard, Frankrike
Italien Gabriele Tarquini, Italien
Footwork
(Footwork-Porsche, Footwork-Ford)
9 Italien Michele Alboreto, Italien
10 Italien Alex Caffi, Italien
Sverige Stefan "Lill-Lövis" Johansson, Sverige
Jordan-Ford 32 Frankrike Bertrand Gachot, Frankrike
Tyskland Michael Schumacher, Tyskland
Brasilien Roberto Moreno, Brasilien
Italien Alex Zanardi, Italien
33 Italien Andrea de Cesaris, Italien
Lambo-Lamborghini 34 Italien Nicola Larini, Italien
35 Belgien Eric van de Poele, Belgien
Larrousse (Lola-Ford) 29 Frankrike Eric Bernard, Frankrike
Frankrike Bertrand Gachot, Frankrike
30 Japan Aguri Suzuki, Japan
Leyton House-Ilmor 15 Brasilien Maurício Gugelmin, Brasilien
16 Italien Ivan Capelli, Italien
Österrike Karl Wendlinger, Österrike
Ligier-Lamborghini 25 Belgien Thierry Boutsen, Belgien
26 Frankrike Érik Comas, Frankrike
Lotus-Judd 11 Finland Mika Häkkinen, Finland
12 Storbritannien Julian Bailey, Storbritannien
Storbritannien Johnny Herbert, Storbritannien
Tyskland Michael Bartels, Tyskland
McLaren-Honda 1 Brasilien Ayrton Senna, Brasilien
2 Österrike Gerhard Berger, Österrike
Minardi-Ferrari 23 Italien Pierluigi Martini, Italien
24 Italien Gianni Morbidelli, Italien
Brasilien Roberto Moreno, Brasilien
Tyrrell-Honda 3 Japan Satoru Nakajima, Japan
4 Italien Stefano Modena, Italien
Williams-Renault 5 Storbritannien Nigel Mansell, Storbritannien
6 Italien Riccardo Patrese, Italien

Slutställning förare 1991[redigera | redigera wikitext]

Placering Förare Konstruktör Poäng
1 Brasilien Ayrton Senna McLaren-Honda 96
2 Storbritannien Nigel Mansell Williams-Renault 72
3 Italien Riccardo Patrese Williams-Renault 53
4 Österrike Gerhard Berger McLaren-Honda 43
5 Frankrike Alain Prost Ferrari 34
6 Brasilien Nelson Piquet Benetton-Ford 26,5
7 Frankrike Jean Alesi Ferrari 21
8 Italien Stefano Modena Tyrrell-Honda 10
9 Italien Andrea de Cesaris Jordan-Ford 9
10 Brasilien Roberto Moreno Benetton-Ford 8
11 Italien Pierluigi Martini Minardi-Ferrari 6
12 Finland JJ Lehto Dallara-Judd[1] 4
13 Belgien Bertrand Gachot Jordan-Ford 4
14 Tyskland Michael Schumacher Benetton-Ford 4
15 Japan Satoru Nakajima Tyrrell-Honda 2
16 Finland Mika Häkkinen Lotus-Judd 2
17 Storbritannien Martin Brundle Brabham-Yamaha 2
18 Italien Emanuele Pirro Dallara-Judd[2] 1
19 Storbritannien Mark Blundell Brabham-Yamaha 1
20 Italien Ivan Capelli Leyton House-Ilmor 1
21 Frankrike Eric Bernard Lola-Ford[3] 1
22 Japan Aguri Suzuki Lola-Ford[4] 1
23 Storbritannien Julian Bailey Lotus-Judd 1
24 Italien Gianni Morbidelli Ferrari 0,5

Slutställning konstruktörer 1991[redigera | redigera wikitext]

Placering Konstruktör Poäng
1 Storbritannien McLaren-Honda 139
2 Storbritannien Williams-Renault 125
3 Italien Ferrari 46,5
4 Italien Benetton-Ford 38,5
5 Storbritannien Jordan-Ford 13
6 Storbritannien Tyrrell-Honda 12
7 Italien Minardi-Ferrari 6
8 Italien Dallara-Judd 5
9 Storbritannien Brabham-Yamaha 3
= Storbritannien Lotus-Judd 3
11 Storbritannien Lola-Ford 2
12 Storbritannien Leyton House-Ilmor 1
13 Frankrike Ligier-Lamborghini 0
= Italien Lambo-Lamborghini 0
= Frankrike AGS-Ford 0
= Italien Fondmetal-Ford 0
= Storbritannien Footwork-Porsche 0
= Italien Coloni-Ford 0

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ JJ Lehto tävlade för BMS Scuderia Italia.
  2. ^ Emanuele Pirro tävlade för BMS Scuderia Italia.
  3. ^ Eric Bernard tävlade för Larrousse.
  4. ^ Aguri Suzuki tävlade för Larrousse.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Säsonger[redigera | redigera wikitext]