Formel 1-VM 2003

Från Wikipedia
FIA Formula One World Championship 2003
USA:s Grand Prix 2003.
Allmän information
Säsongsnummer54
Antal race16
Start9 mars 2003
Slut12 oktober 2003
Tävlingschef(er)Storbritannien Charlie Whiting
Bilar
Motorer BMW
Cosworth
Ferrari
Ford
Honda
Mercedes-Benz
Petronas
Renault
Toyota
Däckleverantör(er) Bridgestone
Michelin
Deltagande
Antal förare24 (20 per race)
Antal team10
Mästare
Förarmästerskapet Michael Schumacher
Konstruktörs-
mästerskapet
Scuderia Ferrari
2003

Formel 1-VM 2003 hade 16 deltävlingar som kördes under perioden 9 mars-12 oktober. Förarmästerskapet vanns av tysken Michael Schumacher och konstruktörsmästerskapet av Ferrari. Schumacher blev i och med detta världsmästare i Formel 1 för sjätte gången och slog därmed Fangios rekord från 1957.

HANS-skydd introducerades i Formel 1 för första gången detta år, och var obligatorisk för samtliga förare att använda.

Vinnare[redigera | redigera wikitext]

Grand Prix-kalender[redigera | redigera wikitext]

Grand Prix Datum Bana Vinnande förare Vinnande tillverkare
Australien Australiens Grand Prix 9 mars Albert Park Storbritannien David Coulthard McLaren-Mercedes *
Malaysia Malaysias Grand Prix 23 mars Sepang Finland Kimi Räikkönen McLaren-Mercedes *
Brasilien Brasiliens Grand Prix 6 april Interlagos Italien Giancarlo Fisichella Jordan-Ford *
San Marino San Marinos Grand Prix 20 april Imola Tyskland Michael Schumacher Ferrari *
Spanien Spaniens Grand Prix 4 maj Catalunya Tyskland Michael Schumacher Ferrari *
Österrike Österrikes Grand Prix 18 maj A1-Ring Tyskland Michael Schumacher Ferrari *
Monaco Monacos Grand Prix 1 juni Monte Carlo Colombia Juan Pablo Montoya Williams-BMW *
Kanada Kanadas Grand Prix 15 juni Montréal Tyskland Michael Schumacher Ferrari *
Europas Grand Prix 29 juni Nürburgring Tyskland Ralf Schumacher Williams-BMW *
Frankrike Frankrikes Grand Prix 6 juli Magny-Cours Tyskland Ralf Schumacher Williams-BMW *
Storbritannien Storbritanniens Grand Prix 20 juli Silverstone Brasilien Rubens Barrichello Ferrari *
Tyskland Tysklands Grand Prix 3 augusti Hockenheimring Colombia Juan Pablo Montoya Williams-BMW *
Ungern Ungerns Grand Prix 24 augusti Hungaroring Spanien Fernando Alonso Renault *
Italien Italiens Grand Prix 14 september Monza Tyskland Michael Schumacher Ferrari *
USA USA:s Grand Prix 28 september Indianapolis Tyskland Michael Schumacher Ferrari *
Japan Japans Grand Prix 12 oktober Suzuka Brasilien Rubens Barrichello Ferrari *

Team och förare[redigera | redigera wikitext]

Stall/Tillverkare Nummer Förare
BAR-Honda 16 Kanada Jacques Villeneuve, Kanada
17 Storbritannien Jenson Button, Storbritannien
Testförare Japan Takuma Sato, Japan
Ferrari 1 Tyskland Michael Schumacher, Tyskland
2 Brasilien Rubens Barrichello, Brasilien
Jaguar-Cosworth 14 Australien Mark Webber, Australien
15 Brasilien Antônio Pizzonia, Brasilien
Storbritannien Justin Wilson, Storbritannien
Jordan-Ford 11 Italien Giancarlo Fisichella, Italien
12 Irland Ralph Firman, Irland
McLaren-Mercedes 5 Storbritannien David Coulthard, Storbritannien
6 Finland Kimi Räikkönen, Finland
Minardi-Ford 18 Storbritannien Justin Wilson, Storbritannien
Danmark Nicolas Kiesa, Danmark
19 Nederländerna Jos Verstappen, Nederländerna
Renault 7 Italien Jarno Trulli, Italien
8 Spanien Fernando Alonso, Spanien
Sauber-Petronas 9 Tyskland Nick Heidfeld, Tyskland
10 Tyskland Heinz-Harald Frentzen, Tyskland
Toyota 20 Frankrike Olivier Panis, Frankrike
21 Brasilien Cristiano da Matta, Brasilien
Williams-BMW 3 Colombia Juan Pablo Montoya, Colombia
4 Tyskland Ralf Schumacher, Tyskland
Testförare Spanien Marc Gené, Spanien

Slutställning[redigera | redigera wikitext]

Förare[redigera | redigera wikitext]

Slutställningen i bild.
Placering Förare Konstruktör Poäng
1 Tyskland Michael Schumacher Ferrari 93
2 Finland Kimi Räikkönen McLaren-Mercedes 91
3 Colombia Juan Pablo Montoya Williams-BMW 82
4 Brasilien Rubens Barrichello Ferrari 65
5 Tyskland Ralf Schumacher Williams-BMW 58
6 Spanien Fernando Alonso Renault 55
7 Storbritannien David Coulthard McLaren-Mercedes 51
8 Italien Jarno Trulli Renault 33
9 Storbritannien Jenson Button BAR-Honda 17
10 Australien Mark Webber Jaguar-Cosworth 17
11 Tyskland Heinz-Harald Frentzen Sauber-Petronas 13
12 Italien Giancarlo Fisichella Jordan-Ford 12
13 Brasilien Cristiano da Matta Toyota 10
14 Tyskland Nick Heidfeld Sauber-Petronas 6
15 Frankrike Olivier Panis Toyota 6
16 Kanada Jacques Villeneuve BAR-Honda 6
17 Spanien Marc Gené Williams-BMW 4
18 Japan Takuma Sato BAR-Honda 3
19 Irland Ralph Firman Jordan-Ford 1
20 Storbritannien Justin Wilson Jaguar-Cosworth 1

Konstruktörer[redigera | redigera wikitext]

Placering Konstruktör Poäng
1 Italien Ferrari 158
2 Storbritannien Williams-BMW 144
3 Storbritannien McLaren-Mercedes 142
4 Frankrike Renault 88
5 Storbritannien BAR-Honda 26
6 Schweiz Sauber-Petronas 19
7 Storbritannien Jaguar-Cosworth 18
8 Japan Toyota 16
9 Storbritannien Jordan-Ford 13
10 Italien Minardi-Cosworth 0

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Säsonger[redigera | redigera wikitext]